Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Drag, av P Frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Fig. 3. Strålningskurva enligt Stefan-Bolzmanns
log, QR = 4,96 (7^0) ’ kan inom temperatur-
området O—50°C ersättas med den räta linjen
Qr = 320 + 5,3 (t—10).
rådet O—50°C; som synes är krökningen inte
avskräckande. En rät linje, lagd genom punkterna
för 10° och 40°, avviker ju endast obetydligt från
kurvan. I själva verket betyder denna avvikelse
inte något vid praktiska beräkningar, då de
uppgifter, som stå till buds, endast äro approximativa.
Den räta linjen har ekvationen
Qr = 320 -f- 5,3 (f — 10) kcal/h/m2/°C
och gäller fortfarande för en absolut svart kropp.
Glas och hudyta ha en emissionskoefficient av
ca 0,95, klädernas yta ca 0,8. Med tillräcklig grad
av noggrannhet kan man alltså betrakta
strålningen som proportionell mot temperaturen och
temperaturdifferensen. Strålningsproblemet blir
därigenom betydligt överskådligare. Anmärkas
bör, att rumsytorna ha helt andra
strålningsegenskaper vid den långvågiga värmestrålningen inom
rumstemperaturområdet än vad de ha för det
synliga ljuset. För de osynliga, långvågiga
värmestrålarna med en våglängd av storleksordningen
10 fi förhålla sig alla ytor som om de vore mer
eller mindre svärtade. Undantag utgöra endast
blanka metallytor, vilka emellertid redan med
en tunn, osynlig hinna av skyddande fernissa av
några hundradels mm få den svärtade ytans
strålningsegenskaper. Yttemperaturen på kläderna vid
behaglighet och stillasittande är i medeltal ca
25°. Om de strålande rumsytornas
medeltemperatur är 20° uppgår den från kroppen avgivna
värmestrålningen eller rättare sagt strålningsöver-
skottet till 0,8 X 5,3 X 5<= 20 kcal/h/m2. Minskas
yttemperaturen till 15° ökas strålningen till 40
kcal. Vid 10° yttemperatur är den 60 kcal. Den
obalans, som kan uppstå till följd av olika
yttemperatur, är alltså betydande. Vid ett
värmeelement med en yttemperatur av 50° blir
instrålningen på nära håll rådande över utstrålningen
med 100 kcal. Den ojämna strålningen resulterar
i en säkning resp. höjning av yttemperaturen på
kläderna och därmed också på kroppsytan.
Värmeutbyte genom konvektion
Vid forcerad konvektion, vilket innebär att det
strömmande mediet drives fram av en yttre kraft
och inte till följd av temperaturförändring, är
värmeutbytet proportionellt mot differensen
mellan ytans och mediets temperatur. Den är
dessutom beroende av mediets strömningshastighet.
W Jürges har för en skrovlig, plan yta angivit
följande formel för konvektionskoefficienten vid
strömmande luft
oc(: = 6,65 w 0,784 + 5,03 ~°’6w kcal/h/m2/°C
där w = lufthastigheten i m/s.
Första termen i uttrycket är den del av
konvektionen, som orsakas av den forcerade
lufthastigheten, andra termen den del, som
framkallas av temperaturens ökning av hastigheten.
Kurva 1 i diagrammet, fig. 4, anger den första
termens variation med lufthastigheten, kurva 2
den totala koefficienten. Vid de låga
temperaturdifferenser som det gäller, och med hänsyn till
att temperaturen i regel inte medverkar till att
höja strömningshastigheten, kan man utgå ifrån
att kurva 1 i det närmaste kan tillämpas. Den
inlagda kurvan 3 anger konvektionskoefficienten
Fig. 4. Konvektionskoefficienter för plan yta vid fri
och tvungen strömning samt för Kata-termometer
(enligt XV Jürges och Leonard Hills formler).
1 tvungen strömning, 2 fri och tvungen strömning i
samverkan, 3 Kata-termometer. Kurvorna 1, 2 och 3
äro de lufthastigheter som svara mot strålning till
ytor av 20°, 15° och 10° temperatur från en yta av 25°.
514
30 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
