Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Värmeförlusterna genom fönster, av G Heimbürger - Elektrisk bostadsuppvärmning, av Harald Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
att påvisa, hur stora variationer som kunna
förekomma, när det gäller värmeförlusterna genom
en muröppning.
Hos normalfönstret utgöra karmar och bågar
ca 25 % av hela muröppningens yta. En
beräkning av värmeförlusterna genom själva fönstret,
utförd på sedvanligt sätt och under antagande av
ett sammanlagt ytmotstånd = 0,20, ger ett
värmegenomgångslal på ungefär k = 2,20. För
ett trähus, där karmen har samma djup som
väggen är tjock, förekommer inte några smygar, men
vid murverk kommer värmeförlusterna genom
smygarna t.ex. hos en och en halv stens
tegelvägg, enligt en teoretisk beräkning att medföra
en ökning av värmeförlusterna på upp emot 20
à 25 % för ett fönster av ifrågavarande storlek.
Om hänsyn dessutom tas till de värmeförluster
som förorsakas genom springor, den "ofrivilliga"
ventilationen, förryckas värdena än ytterligare.
Om man har en springa vid fönstrens
tätnings-lister på i genomsnitt drygt 0,5 mm, betyder detta
för en mellanvåning i ett trevåningshus med
"naturlig" ventilation en värmeförlust, som uppgår
till ungefär samma värde som för hela fönstret i
övrigt. Visserligen borde man, vid en
värmeförlustberäkning för en byggnad skilja mellan
värmegenomgången hos fönstren och
ventilationsförlusterna, men otvivelaktigt måste
fönsterdraget påföras fönstrens skuldkonto, och detta är
synbarligen till sin storlek alldeles
okontrollerbart. Vad man här skulle behöva, är en
omfattande undersökning av, huru förhållandena
gestalta sig i praktiken, så att man åtminstone
kunde erhålla en ungefärlig uppfattning av hur myc-
ket värme, som genomsnittligt går förlorat genom
ett fönster. Undersökningar av denna art ha
utförts utomlands, men vad vi sakna äro
undersökningar som hänföra sig till de klimatiska
förhållandena i vårt land.
Även om man laboratoriemässigt kan komma
fram till vissa, till synes relativt gynnsamma
värden på ett fönsters värmeisoleringsförmåga, får
man dock icke bortse från de övriga
värmeförluster, som kunna tillkomma, varför det kan vara
berättigat att inte räkna för snålt.
Beräkningarna kunna utföras på olika sätt, den ofrivilliga
ventilationen kan påföras fönstren eller
ventilationen för övrigt. Huvudsaken är att man inte
glömmer bort att ta den ofrivilliga ventilationen
med i beräkningen. Av det anförda framgår också
att man, utan att förfalla till slöseri med värme,
kan begagna sig av relativt stora fönsterytor där
så anses erforderligt, under förutsättning att man
också vidtar sådana åtgärder, att de extra
värmeförlusterna elimineras. I vanliga fall, där det
gäller fönster av nu förekommande typer och
konstruktioner, är dock, ur värineekonomisk
synpunkt, en viss återhållsamhet beträffande
fönsterytornas storlek i hög grad berättigad.
Litteratur
1. Eriksson, A: Byggnadsteknisk värmeekonomi.
Stockholm 1943.
2. Kreüger, H & Eriksson, A: Undersökningar rörande
byggnadskonstruktioners värmeisoleringsförmäga. IVA handl.
1924, h. 36.
3. Gille, H & Heimbürger, G: Värme, ventilation och
sa-nitet. Stockholm 1940.
4. Heimbürger, g & Kreüger, C-H: Några fönsterproblem.
Byggm. 1942, h. 18.
Elektrisk bostadsuppvärmning
INGENJÖR HARALD SUNDBLAD, STOCKHOLM
Att använda elektricitet för uppvärmning av
bostäder i vårt land, förefaller kanske naturligt
med tanke på vår rikedom på vattenkraft. En
enkel överslagsberäkning visar emellertid att
detta icke är fallet, utan att
bostadsuppvärmning i stort sett måste räknas till en icke
kvalificerad användningsform av elektriciteten. Enbart
den koks, som användes för den egentliga
bostadsuppvärmningen, industrin alltså ej
medräknad, motsvarar en energimängd av ca 12
miljarder kWh/år, dvs. ungefär lika mycket som hela
vår nuvarande och närmast planerade
energiproduktion. Vårt lands energibehov har på 20 år
ungefär fyrdubblats och även om man icke
räknar med samma snabba ökning i fortsättningen,
DK 621.369 : 644.1 : 697.71
så skulle dock en allmän elektrisk
bostadsvärm-ning medföra, att man ganska snart närmade
sig den ekonomiska gränsen för
vattenkraftutbyggnader. Ju närmare denna gräns man
kommer, desto större bli kostnaderna för
utbyggnaden och därmed också för den levererade
energin. Därtill kommer också att en allmänt
genomförd elektrisk bostadsuppvärmning skulle
kräva användning av dyrbar primakraft.
Även om den fullständiga elektriska
bostadsuppvärmningen således icke är möjlig, utesluter
detta icke att elektriciteten kan användas som
tillsatsvärme. Detta kan ske antingen i form av
tillfällig platsuppvärmning i rummen, varvid
energin kan betalas enligt normala bostadstarif-
30 okt. 1943
519
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
