Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1943 - Elektrisk bostadsuppvärmning, av Harald Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
fer, eller också för hel bostadsuppvärmning i
kombination med bränsleeldning, där man i regel
är hänvisad till billigare sekundakraft efter vissa
spärrtidstariffer. Denna tillsatsuppvärmning får
då koncentreras till övergångsperioderna höst och
vår och till extra kalla tillfällen under
eldningsperioden. Då en bränsleeldad panna arbetar med
dålig verkningsgrad både vid inskränkt och vid
forcerad eldning, alltså vid relativt hög eller
mycket låg yttertemperatur, ger elektrisk
uppvärmning vid sådana tillfällen bättre resulterande
bränsleekonomi vid god krafttillgång. Dessutom
spar man arbetskraft.
Hur en sådan kombination mellan elvärme och
bränsleeldning skall ordnas är emellertid en
kostnadsfråga, vid vilken man med utgångspunkt
från den erbjudna eltariffen får väga
bränsleeldningens kostnader och omkostnader mot
el-värmets installations- och driftkostnader med
vederbörlig hänsyn tagen till
bekvämlighetssynpunkten vid elvärme.
De fysiologiska fordringarna för uppvärmningen
Det är egentligen beklagligt att elvärmet icke
kan få användas allmänt för
bostadsuppvärmning, då det är den energiform, som enklast och
bäst motsvarar de rent fysiologiska fordringarna
på en god bostadsuppvärmning. Den fysiologiska
sidan av uppvärmningsproblemet har f.ö. på
senaste tid blivit mera beaktad i och med att
hela problemet aktualiserats genom
bränslebristen och några onormalt kalla vintrar. Ett
omfattande forskningsarbete har pågått och
pågår fortfarande, både inom och utom landet. I
vårt land har en av
Ingeniörsvetenskapsakade-mien tillsatt bostadsuppvärmningskommitté
samlat ett omfattande utrednings- och
forskningsmaterial.
Bostadsuppvärmningens mål är att skapa ett
sådant "klimat" omkring människan att hennes
egen värmeavgivning hålles vid en fysiologiskt
riktig nivå och att denna värmeavgivning sker
genom lämpligt avvägd proportion mellan
strålning och konvektion. De faktorer, som påverka
dessa förhållanden, äro den omgivande luftens
temperatur, fuktighet och hastighet samt de om-
givande väggytornas temperatur och
temperatur-fördelningen i dessa. Luftens fuktighetshalt
spelar givetvis stor roll men torde i detta
sammanhang kunna lämnas åsido, då fuktighetshalten i
normala bostäder ligger inom behaglighetszonen.
Förhållandet mellan vägg- och lufttemperatur
är av stor betydelse. En låg väggtemperatur
medför köldförnimmelser även om lufttemperaturen
är hög, beroende på att den kalla väggen ökar
människans strålningsförluster.
Lufttemperaturen kan i stället sänkas avsevärt, om
väggtemperaturen är lika med eller högre än
lufttemperaturen och framförallt om temperaturen är jämnt
fördelad på de omgivande väggytorna. Det är
också till detta förhållande de moderna
uppvärmningsmetoderna syfta.
Möjligheterna för elvärmets anpassning efter
dessa fordringar torde bäst belysas genom en
översikt över de elektriska
rumsuppvämnings-apparaternas konstruktiva utveckling.
Elvärmeapparater för rumsuppvärmning
Att elvärmet redan från början med
begärlighet togs i anspråk för rumsuppvärmning därom
vittnar ett stort antal olika konstruktioner av
elkaminer. Som exempel på äldre tillämpningar
kan nämnas den elektriska kakelugnsinsatsen
avsedd för uppvärmning av kakelugnar under
natten och den s.k. elbrasan, som bestod av en
strål-kamin och en fläkt som viftade upp röda och
gula pappersband för att ge illusion av riktig
brasa. Sådana apparater förekomma förresten
fortfarande!
Den ackumulerande kaminen skapade en
möjlighet att använda elvärme för låg energikostnad,
men torde för bostadsuppvärmningen ha spelat
ut sin roll. Dels kan den endast ackumulera en
bestämd värmemängd varje natt och därför ej
täcka extra uppkommande värmebehov, orsakade
av t.ex. en hastig sänkning av yttertemperaturen,
en kraftig vädring e.d. dels sjunker dess
yttemperatur och därmed värmeavgivningen under
dagens lopp. Kamintypen passar därför bäst i
lokaler där en variation i temperaturen ej spelar
någon större roll, t.ex. lagerlokaler, arkiv m.m.
Det är givet att man vid konstruktionen av de
Fig. 1. Strdlkaminer
för 1 000 W.
30 30 okt. 1943
Fig. 2.
Konoektions-och strdlkamin på
hjul.
»SIM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
