Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 20 nov. 1943 - Den högre tekniska undervisningen — huvuddragen av de sakkunnigas betänkande, av Lars-Olof Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1. Översikt över
viktigare statliga och
kommunala läroanstalter, som
meddela praktisk
undervisning inom industriella
yrkesområden eller
teknisk undervisning.
högskolorna, deras studentkårer, näringslivet och
försvarsmakten fingo tillfälle att framföra sina
synpunkter. Vidare föranstaltade de sakkunniga
om en statistisk beräkning av ingenjörsbeståndet
i Sverige vid tidpunkten för det pågående
världskrigets utbrott. Beräkningen gav till resultat att
antalet den 31 juli 1939 levande civilingenjörer,
bergsingenjörer och arkitekter (lantmätarna
medtogos ej i den statistiska undersökningen)
utexaminerade tidigast 1895 var 7 313, därav 4 915
examinerade från KTH oc.h 2 398 från CTH
(CTI). Antalet vid samma tidpunkt kvarlevande
tidigast 1895 från de tekniska gymnasierna
utexaminerade personer beräknades till 11 230.
Vidare gjordes en statistisk utredning om
ingenjörernas fördelning på olika yrkesområden den 31
juli 1932, 37 och 39. Dess syfte var att söka
bedöma behovet av ingenjörer av olika slag under
den framtid till omkring 1970, för vilken man
ansåg sig böra uppgöra en plan. Den statistiska
undersökningen, vilken utfördes av revisorn i
Socialstyrelsen Einar Olsson i samråd med
byråchefen i styrelsen Tor Jerneman, grundade sig på
en rundfråga till de industriföretag, statliga verk
och inrättningar, kommuner,
undervisningsanstalter, arkitektfirmor, ingenjörsfirmor,
patentbyråer osv., som kunde beräknas sysselsätta
ingenjörer av olika slag. Intresset för rundfrågan
var synnerligen stort. Representativiteten hos
materialet, beräknad efter antalet arbetare vid de
uppgiftslämnande företagen i förhållande till hela
antalet inom gruppen anställda arbetare, uppgick
för alla betydelsefulla grupper till 70—100 %.
Här skall endast ges en antydan om
utredningens resultat. De genom svaren på rundfrågan
redovisade ingenjörerna utgjorde 15 736 ocli
fördelade sig efter utbildning på sätt tabell 1 visar.
De redovisade ingenjörernas anställning inom
olika verksamhetsområden framgår i stora drag
av tabell 2.
En intressant undersökning av ingenjörernas
tjänsteställning har vidare utförts, men det skulle
föra för långt att här gå in på den.
De sakkunnigas syn på ingenjörsbehovet
Ur utredningen drogo de sakkunniga följande
allmänna slutsatser om ingenjörsbehovet och
utbildningens planläggning vid högskolorna. Det
beräknade antalet nu levande civilingenjörer torde
motsvara behovet omkring mitten av 1930-talet
men däremot icke den starka efterfrågan under de
Tabell 1. Fördelning efter utbildning av till utredningen
redovisade, i ingenjörstjänst sysselsatta personer.
Antal %
Civilingenjörer..... 4 895 31,1
Bergstekniker ...... 410 2,6
5 241 33,3
Väveritekniker ..... 197 1,3
Andra lekniker..... 2871 18,2
Diplomingenjörer . . . 476 3,0
Utlandstekniker 569 3,6
Akademiker ....... 143 0,9
Oexaminerade ..... 905 5,8
Uppgift saknas..... 29 0,2
Summa 15 736 100,0
546
13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
