Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1943 - Högskolor och forskning som nationella kraftkällor, av Georg Kahlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
x g a r e: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 48
Årg. 73
Högskolor och forskning som nationella kraftkällor • TNC • Notiser • Böcker •
Insänt ’ Föreningar • Personnotiser • Sammanträden
27 nov.
1943
Högskolor och forskning
som nationella kraftkällor
PROFESSOR GEORG KAHLSON, LUND
De nationella universiteten återspegla många
väsentliga drag i samhällsutvecklingen och
folkkaraktären. Man har sagt, att ett folks själ visar
sig i dess universitet. I vårt svenska folkhem ha
vi med hänsyn till rättssäkerhet och personlig
frihet kommit längre än de flesta länder.
Tillfredsställelsen över det uppnådda har fått ett
inslag av självgodhet och idyll. Kritik mot
överheten såväl som intelligensens insats i vettets
vågskål bedömes ej sällan som självsvåld och
opåkallat nit. I motsats till de krigförande ha vi ej
berikats genom de oerhörda erfarenheter som
samlas under ett totalt krigs totala
ansträngningar. Det murkna i samhällskroppen har ej
slitits bort, vi ha ej tvingats utveckla den
initiativrikedom, handlingskraft och villighet till stora
experiment, som fordras av de krigförande, för att
kunna vinna och överleva. Vi ha ej nödgats göra
rent hus med all egoism, översitteri,
prestigesjuka, håglöshet, småskuret snusförnuft och
byråkratisk formalism, som stå i vägen för
utvecklingen av ett folks fulla krafter.
I en lysande essay över "Svenskt sinne och
svensk ordning" framhåller Gustaf Stridsberg, att
svenskarna ha en särdeles fallenhet för ordning
och anlag att skapa sådan. Han erinrar om att
på vetenskapens områden ingen annan nation
åstadkommit mer omfattande insatser av denna
art. Linné, Berzelius, Celsius, Ångström, Gerard
de Geer, Robin Fåhraeus, C E Johansson med
precisionsmåtten, J R Rydberg med sin spektralkon-
Tal till Göteborgs Högskolas Studentkår den 12 november
1943 (inledningen utelämnad med förf :s samtycke).
DK 001 : 061.6 : 351.85 : 378 : 658.57 : 33
stant, alla ha de lämnat bidrag till ordning och
reda inom naturforskningen, som äro enastående
med hänsyn till vårt folks fåtalighet och den
korta tid, under vilken vi varit delaktiga i
vetenskapligt arbete. En granskning av svensk
vetenskaps insatser kan icke rättfärdiga den
undantagsstat, till vilken våra högskolor tryckts ned i
folkhemmet. Det är nämligen alls ingen överdrift
att säga, att högskolorna satts på undantag. Fakta
och siffror ge klart besked härom. Statsmakterna
ha intet som helst handlingsprogram gentemot
högskolorna och ännu mindre någon klar
uppfattning om den vetenskapliga forskningens
insatser i en modern stat. Under det senaste
årtiondet ha många statsråd hållit tal även inför
akademiska lärare och studenter vid universitet och
högskolor. Därvid har mig veterligt ingen talat
över det ämne, som framför alla. andra skulle ha
intresserat ett akademiskt auditorium: om
sambanden mellan forskning och samhälle.
Att närmare utreda varför vårt land så illa
utnyttjar vetenskapens möjligheter att främja
samhället skulle vara intressant ur sociologisk och
psykologisk synpunkt. En sådan undersökning
skulle emellertid knappast tjäna något praktiskt
syfte. Här skall ej heller göras ett försök att
fördela ansvaret för högskolornas bekymmersamma
läge. Förmodligen faller endast halva skulden på
statsmakterna. Högskolorna själva ha i många
fall alltför passivt låtit utvecklingen gå sig förbi.
Ett svårt hinder har vidare varit, att den äldre
generationen industriella företagare i Sverige
bemötte forskningen med misstro och oförstående.
13 nov. 1943
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
