Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1943 - Högskolor och forskning som nationella kraftkällor, av Georg Kahlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
återuppbyggande efter sammanbrottet 1918
utnyttjades vetenskapens resurser i största
utsträckning. Härigenom fick Tyskland t.o.m. ett stort
industriellt försprång framför England och
Frankrike. Det allmänna och enskilda i Tyskland
investerade stora summor i vetenskaplig
forskning. I USA voro 1940 sammanlagt 70 033
personer i 2 330 företag syseisatta med
tekniskvetenskaplig forskning, en stegring på 41 % sedan
1938. The First National Bank of Boston har
beräknat, att USA:s privatindustriella företag år
1939 investerade över 800 Mkr. i vetenskaplig
forskning, ett belopp motsvarande hela svenska
riksbudgeten år 1931/32. Högskolornas och
forskningsinstitutionernas materiella resurser äro
enorma. USA:s 33 största enskilda fonder och
stiftelser för främjandet av vetenskaplig forskning
förfogade 1941 över sammanlagt 3 400 Mkr.
De brittiska universitetens budget 1939 uppgick
till omkring 7 miljoner pund. Som jämförelse kan
nämnas att universiteten i Uppsala och Lund vid
denna tidpunkt upptogo sammanlagt ungefär
5 Mkr. i statsbudgeten. De många från
universiteten fristående brittiska forskningsinstituten
ha särskild budget; exempelvis hade "The
National Physical Laboratory" 1940 en årsbudget på
ca 5 Mkr. och en stab på omkring 600 personer.
Engelska liksom amerikanska universitet
förfoga över privata fonder och donationer av helt
annan storleksordning än de svenska.
Statsanslagen till de brittiska universiteten ha ej
sänkts under kriget.
Intet land har i nyare tid så målmedvetet som
Ryssland utbyggt och utnyttjat forskningen som
nationell kraftkälla. Hela världen står häpen
inför Rysslands militära prestationer i ett krig, där
industriell produktion, teknik och vetenskap
betyda oerhört mycket mer än i förra världskriget.
När rysk vetenskap, teknik och
samhällsorganisation en gång bli öppna för fri insyn, kommer
världen förmodligen att ånyo bli lika
överraskad som inför den militära dugligheten. Det är
ogörligt att i denna korta överblick ge mer än
en antydan om forskningen i Sovjetryssland. 1919
funnos i hela Ryssland sammanlagt 40 fysiker
mot ett nuvarande behov av omkring 4 000. Den
ryska industrin byggdes upp och utvecklades
under planmässigt utnyttjande av vetenskapens
resurser. Behovet av vetenskapligt utbildade är så
stort, att även kvinnor i stor utsträckning få högre
utbildning. Av Rysslands 2 000 geologer äro
omkring hälften kvinnor. Antalet läkare, vårdplatser
på sjukhusen och budgeten för hälsö- och
sjukvård mer än femdubblades under tiden 1913 till
1940. Högskolor, universitet och
forskningsinstitut växte som svampar ur jorden. Det finns ingen
arbetslöshet bland högskolebildade, endast brist
på sådant folk. Industri, krigsmakt, myndigheter
och förvaltning äro genomsyrade med vetenskap
och vetenskapsmän. Vid krigsutbrottet 1939 npp-
ges Ryssland ärligen ha investerat omkring 1 %
av sin nationalinkomst i vetenskaplig och teknisk
forskning, per befolkningsenhet mer än tio gånger
så mycket som England. Politiker och
nationalekonomer av traditionell typ äro förmodligen
oförmögna att fatta innebörden och de sannolika
följderna av att investera 1 procent av
nationalinkomsten i forskning. Den för sin uppriktighet
och frispråkighet redan under tsartiden kände
ryske fysiologen och nobelpristagaren Ivan
Pav-lov gav i ett festtal i Rjasan 1935 sin regering
följande betyg: "Förr levde vetenskapen vid sidan
av livet; folk och vetenskap voro främmande för
varandra. Jag ser nu, att det är annorlunda: hela
nationen uppskattar och värderar vetenskapen
rätt. Jag höjer mitt glas för den enda regering
i hela världen som lyckats med detta, som skattar
forskningen så högt och som främjar den med så
brinnande iver, jag hyllar mitt lands regering för
allt detta." Inte endast den matnyttiga
naturforskningen omhuldas i Ryssland: bland de 21
vetenskapsmän som förlänades 1942 års Stalinpris på
vartdera 200 000 rubel voro fem filosofer.
Även i de små länderna Kanada och Schweiz
värdas forskningen av statsmakterna på ett helt
annat sätt än hos oss. De statliga kanadensiska
forskningsråden inrättade i år 65 nya stipendier
för unga forskare. De schweiziska universitetens
samlade budget 1921 var flerdubbelt större än de
svenskas. Schweiziska myndigheter och privata
företagare ha sedan årtionden varit förebildliga i
sin inställning till forskningen.
I de här nämnda länderna anses det vara dålig
hushållning att hålla högskolor och forskning
undernärda. Man snålar ej med slantarna, när det
gäller forskningen. I stället följas de nya
nationalekonomiska linjer som den auktoritativa
tidskriften Financial News kännetecknar med orden:
"The important thing which we are realizing under
pressure of war is that things really count and
not money. Money comes into the matter only as
the lubricant of the machinery." Denna tes ha
våra statsmakter anammat, när det gäller
välfärds- och arbetsanskaffningspolitiken, men inte
gentemot högskolor och forskning. Man har varit
blind för all den skada som gjorts genom
snålheten, oginheten och liknöjdheten gentemot
högskolor och forskning.
Jämfört med de nämnda föregångsländerna
kan våra högskolors och universitets läge
endast betecknas med orden stagnation och
efterblivenhet. Vi ha satts på undantag och ha
märkvärdigt nog funnit oss däri utan mycket knot.
På det juridiska och administrativa planet ha
statsmakternas omtanke om högskolor och
universitet varit vidlyftig. Verksamheten i en så
invecklad och skiftesrik organism som ett
universitet är utstakad i paragrafer. Högskolornas
problem ha i den mån man upptäckt sådana stoppats
i utredningskvarnen, som oftast givit en klen
556
13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
