Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1943 - Högskolor och forskning som nationella kraftkällor, av Georg Kahlson - TNC: 23. Teknik, teknologi, av J W - Notiser - Arbetsmarknadskommissionen föreslår tjänstemannaförmedling, av r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
förnya vårt samhällsliv? Om så är fallet, så ta
gubbarna i alla åldrar på sig ett oerhört ansvar.
Ungdomen är det enda tänkbara fästet för
demokratins bro till ett bättre samhälle.
Man kan nu skönja vissa ljuspunkter i vår
vetenskapliga odlings framtidsmöjligheter. Krigets
bittra lärdomar, avspärrningen, de ökade kraven
på industriell och militär beredskap ha öppnat
mångas ögon för vetenskapens värde. Riksdag
och regering ha medverkat vid upprättandet av
ett statligt tekniskt forskningsråd, som
åtminstone tillgodoser vår tekniska och
naturvetenskapliga forsknings mest trängande behov. Riksdagen
har i år visat intresse för tanken att genom ett
statligt medicinskt forskningsråd bättre utnyttja
vetenskapens möjligheter inom sjuk- och
hälsovård. Universitetskanslerns auktoritativa
yrkanden och reformförslag påskynda nu utvecklingen
i rätt riktning. Vår privata företagsamhet börjar
i allt större utsträckning att även i egna
laboratorier utnyttja forskningens resurser. Inom våra
universitet och högskolor försöker ett växande
antal vetenskapsmän att få andra vyer på samhället
än dem som öppnas från studerkammarens och
laboratoriets trånga fönster. Pressen och radion
bedriva en oskattbar upplysningsverksamhet om
vetenskap och forskning. Inom de stora
folkrörelserna, främst inom arbetarrörelserna, finns en
levande bildningsverksamhet med vaken blick för
sambanden mellan forskning och samhälle. Det
är starka faktorer, som här samverka. Det är bara
den gemensamma strategin, som saknas. En
sådan borde kunna uppnås, enär dessa frågor
måste stå ovanför alla partimotsättningar.
"Sweden, the middle way", har med rätt eller
orätt beundrats som en demokratisk förebild. Vi
ha en arbetarstam, som med rätta räknas till
världens skickligaste och mest ansvarskännande,
vi ha framsynta och energiska företagare, vårt
jordbruk går framåt, som tekniska uppfinnare
äro vi enastående, i vetenskaplig begåvning ligga
vi ej efter något annat folk. Alla dessa krafter
i samverkan skulle kunna trygga en gyllene
medelväg mot en förebildlig välfärdsdemokrati. Men
vi måste mera aktivt slå vakt kring dessa värden
och vår kungsväg, på det den ej må mynna ut i
medelmåttighet.
TNC
23. Teknik, teknologi
Redan namnet Tekniska Nomenklaturcentralen borde
ju förplikta denna institution att klart kunna redogöra för
betydelsen av ordet teknik. Detta är emellertid ingen lätt
sak. Varje ingenjör tycker sig nog veta vad som ligger i
ordet — han tänker då på maskiner, ledningar, verktyg
m.m. och på användningen av dessa konkreta
hjälpmedel — men uttrycket teknik används om så mycket annat.
Man talar om en sångares andningsteknik och betraktar
då människokroppens organ som ett slags verktyg. Man
använder sådana termer som mnemoteknik, varmed förstås
minnesmetodik, och psykoteknik, som är en praktisk
till-lämpning av psykologin, och har därmed kommit över
till det själsliga området. I de likaledes förekommande
orden biblioteksteknik, museiteknik, reklamteknik och
många andra därmed besläktade ord på -teknik ligger
huvudvikten på betydelsen av rent tankemässigt
planerande och ordnande.
Med teknik förstås enligt dessa exempel helt allmänt
hur man går till väga för att nå ett syfte, och medlen
kunna vara av såväl materiell som själslig art. Ordet har
alltså fått sitt begreppsomfång avsevärt vidgat, jämfört
med det grekiska ursprungsordet tékhne, som betyder
konst, konstskicklighet. Vanligast och viktigast är
emellertid den betydelse av teknik, som helt kort kan anges som
ingenjörskonst. Adjektivet teknisk i Teknisk Tidskrift,
Kungl. Tekniska Högskolan, Tekniska
Nomenklaturcentralen, liksom yrkesbenämningen tekniker använd ensam
eller i sammansättningar sådana som elektrotekniker,
ångtekniker, hör samman med teknik i denna betydelse.
TNC rekommenderar att inom dess intresseområde orden
teknik, teknisk, tekniker få denna begränsade användning
och alltså framför allt icke begagnas i sammanhang där
det gäller tillvägagångssätt med själsliga hjälpmedel.
Teknologi borde enligt ordalydelsen betyda läran om
"tékhne", alltså med nämnda begränsning läran om
ingenjörskonsten; jämför teologi, biologi, mineralogi osv.
Denna innebörd hade ordet i Kungl. Tekniska Högskolans
gamla namn, Teknologiska Institutet, och betydelsen
fortlever i titeln teknologie doktor (däremot: teknisk
doktorsgrad), liksom i Svenska Teknologföreningen. Med
teknolog förstås emellertid annars numera elev vid teknisk
högskola, alltså blivande ingenjör. I övrigt har termen
teknologi övergivits utom i alldeles speciell betydelse i namnen
på läroämnena "mekanisk teknologi" och "kemisk
teknologi", vilka avhandla vad som kunde kallas (mekanisk)
bearbetningsteknik och kemisk teknik, och i uttrycket
"teknologiska prov". Läran om tekniken har i stället
också fått namnet teknik, t.ex. elektroteknik, ångteknik, och
häri inbegripes i regel den rent teoretiska lärobyggnaden.
Ordet teknik har alltså — även med den av TNC
förordade begränsningen — två betydelser: dels
ingenjörskonst, dels läran om ingenjörskonst. Detsamma gäller om
åtskilliga andra ord på -ik, t.ex. metodik, rytmik, politik,
nautik. Denna dubbelhet i betydelsen torde vara
ofrånkomlig och medför knappast några praktiska olägenheter.
Med hänsyn till dessa förhållanden vill TNC tillråda att
ordet teknologi undvikes, utom i ovanstående titlar och i
föreningsnamnet. Termen "teknologiska prov" skulle
kunna utbytas mot formbarhetsprov eller helt enkelt:
tekniska (material-)prov — till skillnad från mera
vetenskapliga prov. J W
Notiser
DK 331.961(485)
Arbetsmarknadskommissionen föreslår
tjänstemannaförmedling. Den offentliga arbetsförmedlingen har på
senare tid kraftigt utvecklats. Är 1942 förmedlades 800 000
platser mot 260 000 år 1934.
Specialförmedlingar ha även inrättats t.ex. för den
studerande ungdomen i universitets- och högskolestäderna
och för folkskolans lärarpersonal. För kontorister,
tjänstemän och tekniker finnas speciella avdelningar i de
största städerna men däremot ingen över hela landet
organiserad specialförmedling för dessa yrken.
Arbetsmarknadskommissionen planerar nu att inrätta
en tjänstemannaförmedling speciellt för de mera
intellektuellt betonade yrkena. De huvudgrupper som i första
hand skulle vara hänvisade till denna förmedling äro:
förvaltningstjänstemän (i allmän och enskild tjänst),
kontorister, tekniker, lantbruks- och skogstjänstemän samt
559 13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
