Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1943 - Insänt: Seminarieövningar vid teknisk högskoleundervisning, av J Arvid Hedvall - Från styrelsens bord - Föreningar - Svenska Teknologföreningens ordinarie stämma, av Fmn - Västerbergslagens Ingejörsklubb, av P Hd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
hålles inför ett auditorium av lärare, assistenter och
medarbetare, examensarbetare och andra kemistkamrater.
Därpå följer diskussion, och till nästa kollokvium, som
vi kalla det, föreligger i protokollsboken ett kort
sammandrag.
Föredragen få gärna väljas i anslutning till innehavd
praktik, för det fall att något nytt finnes att berätta. På
detta sätt erhållas ofta intressanta arbetsbilder från svensk
kemisk industri. Ej sällan anpassas de även till det
blivande examensarbetet, som omfattar större delen av fjärde
läsåret. Denna utformning har tillkommit i livligaste
samförstånd med industrin. Den är åtminstone för kemister
den enda möjligheten att utföra ett fullödigt arbete.
Examensarbetena övervakas dagligen och ungefär en gång i
veckan granskas en maskinskriven rapport. Då de äro
avslutade hållas s.k. examensarbeteskollokvier med
sammanfattande korta föredrag, varpå en klar fullständig
sammanställning skriftligen redogör för resultaten. En
erfarenhet från ledandet av bortåt 150 examensarbeten, vilka till
ca 90 % lett till publikation i in- eller utländska
facktidskrifter, har bekräftat vilken ytterst verksam
utvecklingsfaktor — både kemiskt och personligt sett — dessa arbeten
äro. De infördes här under en tid, då det såg mörkt ut att
på annat sätt än genom långsiktig skolning av unga
ingenjörer få fram en bättre jordmån för kemisk teknisk
forskning. Av samma anledning infördes kollokvierna. Bägge
undervisningsformerna ha till fullo infriat vad som kunde
väntas.
Måhända skall i detta sammanhang en annan
arbetsform nämnas, som fungerar med hög effektivitet. Vid
undervisningen i kemisk teknologi ha vi nämligen genom
tillmötesgående från tekniskt framstående personer kunnat
räkna på korta översikter av sådana fabrikationsmetoder,
där den ordinarie läraren ej besitter inlevd fackkännedom.
Det säger sig självt att dylika föreläsningar äro synnerligen
värdefulla vid rätt väld person.
Det vore säkerligen synd om erfarenheter av dessa slag
av undervisning icke i sin mån finge göra sig hörda vid
det nuvarande utarbetandet av nya studieformer vid de
tekniska högskolorna. De tillhöra alla en ytterst effektiv
undervisningsform. J Arvid Hedvall
Från styrelsens bord
På styrelsesammanträde den 4 november beslöts att
meddela de nordiska ländernas legationer, att norska,
danska och finska ingenjörer, tillhörande med Svenska
Teknologföreningen samarbetande ingenjörsföreningar och
vilka för närvarande uppehålla sig i Sverige, äro
välkomna att närvara vid föreningens sammanträden, begagna
dess lokaler osv. Legationerna skola anmodas att utse
kontaktmän, vilka bl.a. erhålla friexemplar av Teknisk
Tidskrift.
Då undersökningen om möjligheten att förlägga
årsmötet till maj månad givit negativt resultat, beslöts att
mötet skall hållas den 23 och 24 mars; övriga
sammanträdesdagar ha tidigare fastställts till den 16 februari och
18 oktober, varjämte stämmor skola hållas den 23 mars
och den 15 november.
Klubbnämnden meddelade, att den till vice
klubbmästare i föreningen utsett civilingenjör Eyvind Borthen.
Det förslag till stadgar för ett ingenjörernas
riksförbund, som utarbetats av ett utskott, utsett på förslag av
mötet den 24 september med Sveriges samarbetande
tekniska föreningar, förelåg för diskussion. Styrelsen beslöt
att överlämna förslaget till föreningens stämma med
avstyrkande av att Svenska Teknologföreningen medverkar
till bildandet av ett riksförbund, grundat på detta förslag.
Mot beslutet reserverade sig hrr N Danielsen, II Thorelli
och G Ljungberg.
Föreningar
Svenska Teknologföreningens ordinarie stämma
hölls den 17 november 1943 i en till trängsel fylld sal. Bland
många yngre märktes även ett påfallande stort antal gamla
intresserade ledamöter. Även inslaget från landsorten var
ganska rikt.
Ordföranden, överingenjör B. Stéenhoff, avverkade raskt,
under enhälliga beslut valen och antagandet av budget för
1944, det senare trots att uppställningen var helt ny och
av praktiska skäl ganska summarisk. Budgeten, som
balanserade på 224 900 kr., antogs efter ett par frågor utan debatt.
Valen utföllo i enlighet med valnämndens förslag, dock
med undantag för att till styrelseledamot utsågs tekn. dr
H Törnebohm i stället för och efter förslag av direktör
T Simonsson, som på grund av bristande tid undanbett sig
omval. Till styrelsen för år 1944 valdes sålunda: till
ordförande överingenjör Rolf Stéenhoff, till vice ordförande
överingenjör Edvin Adner (nyval), och gatudirektör David
Anger, till ordinarie styrelseledamöter direktör Thorsten
Ericson, gatuchef Georg Hentz (nyval), direktör Herman Pyk,
tekn. dr Hilding Törnebohm (nyval), tekn. dr Ragnar
Winbladh (nyval) och arkitekt Helge Zimdahl samt till
suppleanter överingenjör Carl-Filip Bobeck, förste byråingenjör John
Fletcher, direktör Gösta Hall (nyval), civilingenjör Ragnar
Insulander, civilingenjör Martin Ljungberg och byrådirektör
Sven Nordström. Till revisorer för år 1944 valdes
civilingenjör Äke Eneroth, civilingenjör Gustaf Göransson och
civilingenjör Axel Svensson, med byråchef Nils Helleberg och
civilingenjör Axel Ritzler (nyval) som suppleanter.
Man var så framme vid frågan om Riksförbundet. Som
underlag för diskussionen låg en skrivelse från styrelsen, vari
denna avstyrkte STF:s medverkan till bildande av ett
riksförbund med stadgar t huvudsak motsvarande det av ett
ut-utskott från samarbetsdelegerade framlagda (STF:s handl.
nr 339). Inledningsanförandet, som hölls av föreningens
ordförande, utmynnade 1 ett förslag till uttalande:
"Svenska Teknologföreningen, som på stämma den 17
november 1943 behandlat frågan om medverkan till bildandet
av ett riksförbund för ingenjörer enligt framlagt utkast till
stadgar, vill som sin mening uttala, att föreningen icke för
närvarande är beredd att ansluta sig till det i stadgarna
skisserade förbundet, enär föreningen icke anser sig ännu
kunna överblicka de ekonomiska och praktiska
konsekvenserna av en sådan åtgärd. Föreningen är övertygad om värdet
av en fastare kontakt mellan landets ingenjörer och ett
intensivare samarbete med andra ingenjörssammanslutningar
av ideell karaktär, men föreningen är av den meningen, att
denna kontakt och detta samarbete bör få växa fram såsom
en naturlig utveckling av de relationer, som sedan länge
förefinnas mellan Svenska Teknologföreningen och med denna
korresponderande föreningar. Föreningen hyser för sin del
en önskan att påskynda denna utveckling och uppdrager för
den skull åt sin styrelse att dels genomföra de av presidiet
föreslagna och av styrelsen i princip godkända åtgärderna för
effektivisering av föreningens arbete, dels vidtaga de åtgärder
styrelsen anser nödvändiga för att få till stånd ett ökat
samarbete med andra ingenjörsföreningar av ideell karaktär."
I den följande debatten, varav ett referat kommer att
jämte inledningsanförandet inflyta i nästa nummer av
Teknisk Tidskrift, anslöto sig nästan alla, om än med skilda
motiveringar, till överingenjör Steenhoffs förslag till
uttalande, vilket även med acklamation antogs som stämmans
beslut. Ett av major Traneus framställt yrkande om avslag
på styrelsens förslag blev dessförinnan av stämman
likaledes med acklamation avvisat.
Vice ordföranden, direktör Nils Danielsen, som ledde
förhandlingarna under diskussionen, framförde efter dess slut
föreningens varma tack till ingenjör Stéenhoff för hans
värdefulla positiva insats i riksförbundsfrågan och uttalade
en förhoppning om, att lösningen av denna fråga, som genom
dagens beslut tagit ett lovande steg framåt, snart skulle få
en för landets ingenjörer tillfredsställande definitiv
utformning. Fmn
Västerbergslagens Ingenjörsklubb sammanträdde i
Ludvika den 29 september 1943. Provinsialläkare dr Lars Burman,
Ludvika, talade över ämnet "Nativitet och arbetstillfällen".
Ämnet berörde den nuvarande bristen på arbetskraft i landet.
Enligt dr Burman var det troligt, att brist kommer att före-
562
27 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
