Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1943 - Notiser - Tekniska bordssamtal, av E L - Reseberättelse - Böcker - Teknisk ordbok: tysk-engelsk-finsk-svensk, av F H Stenhagen - Insänt: Seminarieövningar vid teknisk högskoleundervisning, av J Arvid Hedvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
ningar, kontakter i teletekniska anläggningar,
huvudprinciper för elektriska kraftanläggningar i storindustrier,
lågspänningsdistribution i torra industrilokaler, normering
av mätningar på radioapparater och mätinstrument för
dessa.
Den nya sammanträdesformen har slagit väl ut i
Danmark och har börjat användas även av andra
fackavdelningar. E L
Reseberättelse. Till Tekniska Högskolans bibliotek har
inkommit följande:
Meyerson, G, Reseberättelse över studier i England av
maskinlaboratorier och mekaniska industrier. 23 juni—26
juli 1939. Örebro 1941. 69 s., 172 fig. jämte tryckta bilagor.
Maskinskr.
Böcker
DK 62(038) (048) : 413.164(048)
Teknisk ordbok: tysk-engelsk-finsk-svensk
(Tek-niikan sanasto), utgiven av Suomalaisten Teknikkojen
Seura i samarbete med Förlagsaktiebolaget Otava,
Helsingfors 1943. Ngckelregister. 584 s. 51:05 kr.
Första delen av denna utomordentligt värdefulla
ordbok, baserad på tyska språket med tillhörande
översättning på engelska, finska och svenska, omfattande ca
40 000 ord på vart och ett av språken, utkom år 1940 och
anmäldes då relativt utförligt i Tekn. T. 1940 s. 339 (se
även 1940 V s. 141). Redan i den då föreliggande formen
visade sig arbetet såsom ett för svenska tekniker ytterst
välkommet tillskott till ordbokslitteraturen, redigerat som
det är av ett stort antal fackmän på skilda områden inom
Finlands teknikerkår. Sålunda har den svenskspråkiga
översättningen handhafts av Tekniska Föreningen i
Finland genom dess fackavdelningar.
Även om ordboken trots omfånget och det sorgfälliga
arbete, som tydligen nedlagts på den, icke i sin första
upplaga kan anses vara fullbordad vare sig språkligt eller
i avseende på antalet översatta termer, så utgör den redan
nu en hjälpreda, som fullt ut mäter sig med det bästa,
som föreligger på området. Såsom varje fackman, som i
sin dagliga gärning måste anlita tekniska ordböcker vet,
lämnas man i regel i sticket just vid den gräns, där det
egna kunskapsförrådet tar slut. Ett flitigt umgänge med
föreliggande ordbok har emellertid övertygat mig om, att
man ofta kan besparas mycken tidsförlust genom att
använda verket som en "riktpunkt", när det gäller att snabbt
få fram synonymer på andra språk, vilkas innebörd man
sedan lätt nog kan verifiera i större enspråkiga
standardverk på dessa senare språk. För den genomsnittliga
tekniska korrespondensen, vid vilken en eller annan mer eller
mindre valhänt översättning kan tolereras, kan ordboken
säkerligen anses vara så gott som hundraprocentigt
användbar.
Ordbokens användbarhet har i och med det nu utkomna
nyckelregistret blivit avsevärt utökad, tack vare den
lätthet, varmed man nu kan utgå från vilket som helst av de
fyra språken för att finna ordets motsvarighet på de övriga
tre. I den hittillsvarande tyska delen äro nämligen raderna
på varje sida numrerade i löpande följd från 1 till 66, och
i nyckeln, där orden på de tre andra språken äro
uppställda alfabetiskt i följd, oavsett språk, kan man direkt
slå upp t.ex. det svenska eller engelska ordet och i samma
rad finna begynnelsestavelsen till motsvarande tyska ord
samt den rad, där detta står. Går man alltså från nyckeln
till den alfabetiskt uppställda tyska delen, behöver man
endast grovslå efter den sida, där stavelsen återfinnes, och
kan omedelbart dyka ned på den rad, där ordet står,
varvid man alltså finner icke blott det tyska ordet utan även
de två andra språkens motsvarigheter jämte utgångsordet.
Ett exempel förtydligar detta. Antag att man har ordet
"krän" på svenska och vill veta dess översättning på
engelska. I nyckeln slår man då upp ordet krän och finner
följande:
"krän Hah 22, Krän 62"
Nu går man till tyska delen och slår först upp den sida
där begynnelseord på Hah återfinnas, samt går direkt på
raden 22. Här börjar raden med det tyska ordet "Hahn"
åtföljt av bl.a. de engelska orden "cock, tap, faucet,
wea-thercock, vane", varvid de tre förstnämnda orden äro
betecknade med en figur föreställande en vattenkran och de
två senare med en husgavel, som enligt figurförklaring
betecknar husbyggnadskonst. Då de tre förstnämnda
engelska orden därjämte direkt följas av det svenska ordet
"krän", under det att de senare följas av orden
"väderhane, vindflöjel", kan icke ens den mest okunnige sväva
i ovisshet om hur krän i denna betydelse skall översättas.
Slår man sedan upp den andra översättningen för den
svenska homonymen krän, som stod att finna i nyckeln,
så finner man efter tyska "Krän" på rad 62 det engelska
ordet "crane" invid symbolen för transport- och
lyftmaskiner följt av det svenska "lyftkran". Men därjämte står
här även symbolen för en vattenkran och ordet "(stop)
cock" följt av det svenska "krän".
Detta enda exempel på det svenska ordet "krän" torde
visa med vilken omsorg och utförlighet man gått till väga
vid ordbokens och nyckelregistrets uppställning. Det
nämndes redan, att ordboken omfattar ca 40 000 ord på vardera
av de fyra språken. Detta skulle ge bortåt 160 000 ord i
nyckeln. Ett hastigt överslag synes också visa, att
nyckelregistrets ordantal nog är av storleksordningen 200 000.
Orden äro fördelade på fyrspaltiga sidor i utmärkt tryck
och med lättläst stil. När man betänker vilket omsorgsfullt
och omfattande arbete som måste ligga bakom
uppställandet och sammankopplandet av registerorden med
ordboken och att detta arbete, liksom på sin tid författandet
av ordboken, försiggått i ett land, där man praktiskt taget
hela tiden med vapen i hand måste freda sig för en till
synes överväldigande övermakt, så känner man den största
respekt och beundran inför den sega anda av förtröstan
och framtidstro varom ett kulturarbete av detta slag
vittnar. F H Stenhagen
Insänt
Seminarieövningar
vid teknisk högskoleunderv isning
Det har varit intressant att ta del av civilingenjör
Hammarlunds artikel i Tekn. T. 1943 h. 39 om denna
undervisningsform i USA och de fördelar, som därmed
ovedersägligen äro förknippade. Det råder ingen tvekan,
att seminarier och kollokvier eller vad man nu vill kalla
dem äro ett mycket verksamt medel vid de studerandes
utbildning. Vid universiteten är det väl än i dag
huvudsakligen humanister och matematiker, som huvudsakligen
betjäna sig därav. Genom viss föreningsverksamhet ha
dock länge funnits liknande självtagna
undervisningsformer även i andra ämnen vid universiteten, t.ex. de olika
sektionerna av Naturvetenskapliga Studentsällskapet, som
under seklets första decennier — måhända ännu —
utmärktes av synnerlig livlighet.
Från denna tid och under senare vistelser utomlands
medförde jag så starka intryck av värdet av sådan
undervisning, att — sedan ett försök i den riktningen gjorts
redan under min lektorstid vid Tekniska Gymnasiet i
Örebro — metoden togs i systematiskt bruk i och med min
överflyttning till Chalmers Tekniska Högskola, där denna
form av undervisning således nu i över 15 år begagnats.
Vid slutet av kemisternas sista termin under andra
läsåret få de välja på ett antal förelagda ämnen av direkt
teknisk eller tekniskt kemiskt grundläggande art. Under
tredje läsåret utarbetas ett föredrag, som i maskinskriven
form granskas — även i språkligt avseende — och sedan
561 13 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
