Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 50. 11 dec. 1943 - De tekniska högskolornas utbyggnad — enligt de sakkunnigas betänkande, av Lars-Olof Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
£ g a r e: svenska teknologföreningen
ANSVARIG UTGIVARE OCH CHEFREDAKTÖR: SVEN A HANSSON
Häfte 50
Årg. 73
De tekniska högskolornas utbyggnad ■—- enligt de sakkunnigas betänkande • Bofors nya
laboratorium • Ingenjörernas fördelning på olika verksamhetsområden •
Person-notiser • Föreningar • Sammanträden
11 dee.
1943
De tekniska högskolornas utbyggnad
— enligt de sakkunnigas betänkande
HOV RÅTT SF I SK AL L ARS-O LOF EKEBERG, STOCKHOLM
I Tekn. T 1943 h. 47 lämnades en redogörelse
för huvuddragen av betänkandet angående den
högre tekniska undervisningen. Här skola
förslagets konsekvenser för vårt lands båda tekniska
högskolor något närmare beröras.
Den föreslagna utbildningen vid KTH och CTH
Utgångspunkten för organisationen av
utbildningen vid de båda högskolorna måste vara, att
den skall tillgodose de krav näringslivet ställer på
högskoleutbildade ingenjörer. Inom vissa fack
kan man begränsa sig till utbildning endast vid
den ena högskolan. I de fack, som skola
representeras genom avdelningar vid båda högskolorna,
är det principiellt sett lämpligt att i de två högre
årskurserna planlägga undervisningen något olika
i fråga om tillämpningsämnena, så att vissa
fackämnen bli bättre tillgodosedda med lärarkrafter
och forskningsutrustning vid den ena högskolan,
medan andra fackämnen ges en starkare
ställning vid den andra. Härigenom kan man på mest
ekonomiska sätt till fördel för näringslivet
differentiera och specialisera högskoleundervisningen.
De sakkunniga uppställa däremot som allmän
regel, att den grundläggande utbildningen i de
båda lägre årskurserna skall vara likartad och
att undervisningen i de gemensamma fackämnen,
som ingå i respektive avdelningars studieplaner,
skall hållas på samma nivå vid båda högskolorna.
Härigenom underlättas för de studerande att
övergå från den ena högskolan till den andra.
Det anförda innebär icke, att de båda
högskolorna måste lägga undervisningen i
motsvarande facklinjer efter en och samma schablon,
DK 378.962(485)
utan varje högskola skall i viss mån kunna äga
sin särprägel, om blott resultatet fyller
fordringarna på likvärdighet.
I den föregående artikeln har framhållits, att
de sakkunniga icke föreslå någon ändring av den
nuvarande indelningen i avdelningar. KTH
föreslås sålunda alltjämt mera fullständig med
avdelningar för maskinteknik, flygteknik och
skeppsteknik, elektroteknik, byggnadsteknik, arkitektur,
kemi, bergsvetenskap, teknisk fysik samt
lantmäteri. Vid CTH anse de sakkunniga att
avdelningar för bergsvetenskap, teknisk fysik och
lantmäteri kunna undvaras och någon motsvarighet
till underavdelningen för flygteknik vid KTH har
ej heller ansetts erforderlig, men däremot skulle
all hittillsvarande osäkerhet om bibehållandet av
övriga avdelningar vid CTH försvinna.
Avdelningarna för maskinteknik
Genom de slutsatser, som kunna dras ur den
i det föregående refererade statistiska
undersökningen om ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939,
har erhållits ett gott underlag för bedömande av
hur differentieringen lämpligen bör ske såväl
inom avdelningarna för maskinteknik som inom
övriga avdelningar. Det framgår av denna
undersökning, att den hittills vid KTH och CTH
måhända något ensidiga inriktningen av
undervisningen inom avdelning M på utbildning av
kraft-teknici ej längre är tillfyllest. Sålunda har det
framträtt ett starkt behov av kvalificerade
konstruktörer av maskiner av skilda slag (såsom
automatanordningar, kinematiska
konstruktioner och transportanordningar) samt av ingen-
Il dec. 1943
573
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
