Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 4 dec. 1943 - Insänt: Fading och svaj som tekniska termer, av E T Glas och John Wennerberg - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Insänt
Fading orh svaj som tekniska termer
Förslag har under hand framkommit att öka antalet
svenska radiotekniska termer med ordet "svaj" som
ersättning för det hittills allmänt använda engelska
låneordet "fading". Man kan emellertid ställa sig tveksam
mot att dessa båda ord ges samma tekniska valör.
Enligt "The concise Oxford dictionary" (1920) har
verbet fade bl.a. betydelsen
"droop, wither, lose freshness and vigour, grow dim or
pale, disappear gradually".
Verbet i fråga uttrycker således på ett
svåröversätt-ligt sätt ett skeende med både kvantitativ och kvalitativ
förändring som resultat. En minskning eller en försämring
inträffar, eller båda på samma gång ("changering").
Hittills har man låtit låneordet fading vara en
kollektivbenämning för resultatet av den misshandel, som en
radiosignal utsättes för, när den under någon del av sin
bana passerar jonosfären. Interferens kan t.ex. ske mellan
bärvågor, som sökt sig fram olika vägar, vilket yttrar sig
som växelvis stigande och fallande signalstyrka, eller
också kan sidbandsspridning på grund av att brytningsindex
beror av frekvensen (dispersion) trasa sönder signalen.
Slutligen kunna båda fenomenen uppträda samtidigt.
Signalen kommer att påverkas kvantitativt eller kvalitativt
eller på båda sätten. För rundradions vidkommande är
som bekant kvalitativ fading mest olycksdiger, emedan
den i första hand minskar stationens aktionsradie, på
lång-och mellanvåg i regel genom en komplicerad tids- och
frekvensberoende samverkan mellan mark- och rymdvåg
inom det avståndsintervall, där de båda vågornas styrka
är av samma storleksordning. Resultatet blir, att ljudet
från högtalaren ter sig ända till otydbarhet förvrängt; det
blir grötigt, snuvigt, väsande etc.
Det har, även bland tekniskt oskolad allmänhet, blivit
regel att tala om fading i alla de fall, som skisserats i det
föregående stycket. Man kan konstatera, att låneordet
— rätt eller felaktigt uttalat, liksom ordet "flirt" — redan
vunnit burskap i vårt land. Exempelvis talar västkustbon
gärna om "fading på Motala", när stationen ger grötigl
eller väsande ljud. Skall en svensk term införas, som kan
ersätta den gamla lånetermen, måste alltså även
fenomenets kvalitativa sida kunna innefattas i det nya ordet.
I annat fall kan man lätt råka ur askan i elden.
Enligt Nordisk Familjebok (1918) säges ett fartyg svaja
då det "till följd av vind eller strömändringar bågformigt
svänger omkring sitt ankare eller omkring en boj, i vilken
det med fören är förtöjt". Svaj innebär sålunda som
sjö-teknisk term en lägesförändring från den ena sidan av ett
viloläge titi den andra och åter, dvs. en periodisk eller
kvasiperiodisk företeelse. I överförd betydelse talar visan
om "mössan käckt på svaj", vilket fortfarande torde
innebära en lägesförändring i förhållande till det normala
läget, ehuru periodiciteten rimligen får tänkas
frånkopp-lad. Steget är ej långt från läges- till nivåförändring i
teknisk mening, och ingenting synes därför hindra, att man
ersätter kvantitativ fading med svaj. Däremot är det
mycket sökt att tala om svaj, när högtalarljudet förvanskas.
Ordet fading är väl därför tillrådligt att ha kvar. Detta
hindrar ju inte, att ett speciellt slags fading benämnes
svaj, om man nu prompt skall ha ett svenskt ord. Bäst
är kanske att fackord, som vunnit internationellt burskap,
inte antastas, även om de då och då skulle råka uttalas
felaktigt. Det lättar ändå alltid något i förbistringen.
E T Glas
Efter att genom Redaktionen ha fått ta del av dr Glas’
insändare om fading och svaj, och efter denna frågas
dryftande inom TNC, ber jag att få anföra följande.
I det engelska ordet fading ligger betydelsen av ett av-
tynande i ett eller annat hänseende, t.ex. i fråga om
livskraft, styrka, färg. Att ett ljud blir förvrängt ulan att
samtidigt försvagas liar väl tidigare ej kunnat kallas fading,
men som ofta är fallet liar en begreppsförskjutning nu ägt
rum i denna riktning, åtminstone på radioteknikens område.
Det svenska verbet svaja innebär en fram- ocli
återgående ändring, ursprungligen i fråga om läge, men
användningen kan givetvis överflyttas till livskraft, styrka,
färg osv. och då, såsom dr Glas anmärker, framför allt i
kvantitativ bemärkelse. Men varför skulle inte vi tåla vid
en begreppsförskjutning hos svajning, likaväl som
engelsmännen hos fading, så att även en kvalitativ ändring kan
inbegripas?
Att för svenskt bruk överta ordet fading, som icke
ansluter sig till svenska språkvanor och uttalsvanor, kan
icke ha någon framtid för sig, och en rekommendation i
denna riktning skulle gå stick i stäv mot de språkliga
intressen som TNC anser sig böra vårda. Det finns
naturligtvis fall då till form och uttal osvenska ord måste
tolereras tillsvidare, dvs. tills bättre termer framkomma. Men
när det gäller att bedöma en nv svensk term får man icke
vara strängare än i fråga om de utländska. Svajning
innebär ett till- och avtagande i ständig växling, vilket väl för
den avsedda användningen snarast är ett pius i
förhållande till en term som innebär enbart ett avtagande. Ocli,
som redan sagts, den kvalitativa bibetydelsen är ett senare
tillägg i båda fallen.
Till sist ber jag få betona att TNC föredrar formen
svajning framför svaj. John Wennerberg
Sammanträden
Justering av protokoll från 8TF :s höstmöte den 17 och
18 september, ordinarie allmänna sammanträde den 27
oktober och ordinarie stämma den 17 november äger rum den
9 december 1943 kl. 17.15 inför styrelsen och de
föreningsledamöter, som önska närvara.
Kemi och Bergsvetenskap kallas till julsammankomst
fredagen den 10 december 1943 kl. 18.30. 1. Middag (9 kr.;
anmälan till klubbmästaren S Leijonhufvud senast den 7
december; begränsat deltagarantal!). — 2. Föreningsärenden,
inval, inkomna skrivelser. — 3. "Mat och dryclc i Antarktis för
40 år sedan", kåseri med ljusbilder av sydpolsfararen
professor Gösta Bodman. — Julsamkväm.
Väg- och Vatten byggnadskonst anordnar julfest med
damer fredagen den 10 december 1943 i Gillets festvåning.
Kl. 18.30 middag (12 kr.; anmälan senast den 6 december;
smoking). —- Spex av V4. — Dans.
Grafisk Teknik håller årsmöte med damer lördagen den
11 december 1943. Kl. 18.30 inval; val av styrelse och
funktionärer för år 1944. Kl. 19.00 middag (14 kr.; anmälan
senast den 6 december; smoking). — Kåseri av redaktör
Victor Vindie : "Någa synpunkter på amerikansk
tidningspress." — Dans.
Tekniska Fysikers Förening håller extra sammanträde
och årsmöte lördagen den 11 december 1943.
Kl. 14.00 (KTH, hörsal 432). "Kursplanerna för KTH:s
avdelning för teknisk fysik enligt de sakkunnigas betänkande
angående den högre tekniska undervisningen." Diskussion
med inledningsanförande av föreningens ordförande,
civilingenjör Owe Berg.
Kl. 19.00 (Sportpalatsets festvåning, S :t Eriksgatan 58—60).
Årsmöte; val av styrelse och funktionärer för år 1944. — Supé
(7 kr.) — Samkväm; ott antal tekniska fysiker håller korta
anföranden angående sitt yrke och utbildningen vid KTH.
Avdelningskollegiet vid KTH och de studerande vid
avdelningen inbjudas.
Mekanik kallas till julsammanträde tisdagen den 14
december 1943 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "En
mekanikens storman som människa och ingenjör", föredrag av
intendent Torsten Ai/thin. — 3. Luciafest. — Supé (5 kr. ;
anmälan senast den 10 december).
Kurs i föredragsteknik anordnas den 17 och 18
december 1943. Program, se h. 48. Anmälan senast den 6 december.
572
4 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
