Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
trots att gummi även användes på mångfaldiga andra
mer eller mindre iögonenfallande ställen på bilen.
Likväl är denna uppfattning berättigad, då däck och
slangar mer än något annat av vagnens gummi är
betydelsefullt för fordonets användning och — rent
ekonomiskt sett — både vid anskaffningen och i
driftkostnad är den största faktorn. Det är därför rimligt
att först redogöra för den del av undersökningen, som
angår däck och slangar och att senare tala om andra
gummidelar.
Däckets byggnad
Det moderna däcket är uppbyggt av
gummiblandning, bomullsgarn och -kanfas samt ståltråd.
Gummiblandningarna, av vilka det i ett däck ingår 5 à 6
olika, bestå oftast förutom av ren kautschuk av
inblandad kimrök, zinkvitt, vulkaniseringsmedel och
olika underordnade tillsatser, som dels tjäna till
förbättring av den färdiga produktens hållbarhet, dels
till att underlätta själva varans framställning. De
utgöra 3 à. 4 % av blandningen och kunna vara
fördelade på 4 à 5 olika kemikalier.
Själva den tryckbärande delen av däcket utgöres
av cordvävnaden, som består av bomullstrådar av
särskilt god kvalitet, på vissa ställen, särskilt vid
klin-chen, förstärkt med bomullsväv. Bägge delarna
impregneras noga före däckets uppbyggnad med gummi.
Hur god impregneringen än är, innehåller den
innersta kärnan i de rätt grova trådarna dock ofta en del
luft.
Ståltrådar finnas endast i klinchen, som i regel är
uppbyggd av ett knippe dylika trådar, inbördes
sammanhållna av en halvvägs ebonitartad
gummiblandning.
De färdiga däcken och slangarna kunna
naturligtvis påverkas eller fördärvas av mångfaldiga orsaker,
men i förbindelse med de uppställda vagnarna kan
man inskränka sig till att nämna verkningarna av:
ljus, värme, kyla, olja, fettämnen och fuktighet.
z Ljuset påverkar gummits yta och främjar den
oxidation, som äger rum vid luftens inverkan. Den
oxiderade ytan blir efter hand hård och spröd och
spricker lätt sönder — särskilt i spänt tillstånd — i
mer eller mindre fina sprickor. Medan det friska
opåverkade gummit är i besittning av en betydande
styrka — en god slitbana tål ca 250 kg/cm2 — så ställer
sig saken något annorlunda, när gummit först har fått
en liten rispa. Denna banar sig väg in i gummit
redan vid påkänningar, som motsvara 10 % av den
ursprungliga styrkan. Detta låter ju ganska illa, men
då gummit i däcket på grund av cordvävnadens rätt
ringa tänjbarhet sällan utsättes för någon större
sträckning, får detta förhållande icke någon
avgörande betydelse för däckets livslängd men bör dock
ingalunda underskattas. I gamla förslitna däck kunna
dessa sprickor gå helt in i vävnaden och ge
anledning till att även bomullen påverkas. För
slangens vidkommande spelar fenomenet en långt större
roll och är t.ex. orsaken till att en till synes rätt
oskyldig punktering kan resultera i en för slangen
rent av ödeläggande uppfläkning.
Ljusets verkan är naturligtvis avhängig av ljusets
styrka och art, och i daglig praxis är det egentligen
blott det direkta solljuset, som överhuvud har någon
nämnvärd inverkan. En veckas sommarsol har långt
större verkan än sex vintermånaders ljus.
De moderna gummiblandningar av vilka man
framställer däckets slitbana och sidor äro starkt
uppblandade med kimrök, som i sin utomordentliga
finfördelning förhindrar ljuset att tränga in i gummit och
således begränsar dess verkningar till ytan.
Dessutom innehålla blandningarna nästan alltid en ringa
tillsats av paraffin, som har en utpräglad
benägenhet att vandra ut på gummits yta och här i hög grad
bidrar till att skydda denna mot luftens påverkan.
Detta lager slites naturligtvis mer eller mindre av, när
däcket användes, men kommer vid vila fram på nytt
och är ett långt värdefullare skyddsmedel än alla
utifrån påsmetade medel.
Då cordvävnaden icke på någon punkt ligger så
nära däckets yta, att ljusets verkan kan göra sig
gällande, kan man lugnt se bort härifrån för
bomullens vidkommande.
Temperaturens inflytande på gummit
Värme. Gummit vulkaniseras som bekant genom
uppvärmning till en given, lämplig temperatur,
varvid vulkaniseringsmedlen omdana de ursprungliga
kautschukmolekylerna till det ämne, som vi i dagligt
tal kallat gummi. Denna process har ett rätt
utpräglat optimum, vid vilket materialet har sina bästa
bruksegenskaper. I fabrikationen avbrytes
vulkaniseringen, innan detta optimum överskrides, men
processen upphör icke därmed, den fortgår även vid
vanlig temperatur men då så långsamt, att verkningarna
knappast märkas ens under längre tid. Vid förnyad
uppvärmning främjas processen igen och redan vid
70°C svarar 1 dygns verkan mot ca 6 månaders
naturlig lagring vid inomhustemperatur.
Gummi bör därför icke utsättas för onödig
uppvärmning om man vill ha den fulla nyttan av varan.
Vid sidan av själva vulkaniseringsprocessen
försiggår det under tidens lopp andra procedurer i
gummit, alla påverkade av temperaturen, men då de äro
utan betydelse för gummits användning i praktiken,
finns ingen orsak att gå närmare in härpå.
Bomullen i cordvävnaden är heller icke okänslig
för värme men tål den avsevärt bättre än gummit, och
då bomullen och gummit i däcket hänga oskiljaktigt
samman, finns ingen orsak att sysselsätta sig med
mera än den ömtåligaste delen.
Kyla har motsatt verkan på gummit och verkar
hämmande på den naturliga åldringen, men har också
den verkan, att gummit mestadels vid längre tids
stark avkylning styvnar och blir hårt, ett tillstånd,
som kan vara mycket lång tid sedan temperaturen
åter kommit över fryspunkten. Det är icke ovanligt
att gummivaror, förvarade i isolerat lager, kunna
bevara sitt "frusna" tillstånd i månader.
Därest gummit i sitt "frusna" tillstånd underkastas
en mekanisk påverkan, "töar" det i regel upp på
grund av den vid friktionen i det styva materialet
uppstående värmen, men under ogynnsamma
omständigheter kan en för våldsam påverkan medföra
tråkiga följder i form av brott. I vissa fall kan körning
på "frusna" ringar medföra, att däckets hela rörelse
förlägges till det tunnaste stället på däckets sidor med
resultat, att cordvävnaden brister på grund av för
våldsam böjning.
Bomullen synes icke ta skada av kyla. Dock kan
man icke helt bortse ifrån, att bomullen kan
innehålla någon fuktighet, icke endast härstammande från
AM 6
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
