- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Automobil- och motorteknik /
22

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tekn i sk Tidskrift

Beräkning av temperaturen
i reduktionszonen hos vedgasverk

FIL. KAND. H GRADIN, ULTUNA

I en uppsats av E Hubendick, Stig Olssön och
Sven Axelsson, införd i Tekn. T. 1942, AM h. 10
och 11, har visats hur bl.a. gassammansättningeii
kan beräknas vid en ideal gengasgenerator. De
där angivna ekvationerna kunna givetvis även
användas för att från en given
gengassammansättning beräkna det använda bränslets
sammansättning, reduktionstemperaturen m.m.

De i praktiken använda generatorerna äro
emellertid ej förlustfria; för fordonsgeneratorer
särskilt tillkommer dessutom, att reduktionszonen
är jämförelsevis kort och passeras snabbt av
gasen. Man kan därför befara, att kemisk jämvikt
möjligen ej hinner inställa sig. Man kan därför
ej förutsätta, att de ekvationer, som gälla för den
förlustfria, ideala generatorn, kunna användas
med framgång vid beräkningar rörande i
praktiken använda generatorer. Särskilt frågan om
och i vilken mån kemisk jämvikt inställer sig
under reduktionsprocessen synes emellertid vara av
stor vikt vid diskussionen av möjligheter till
förbättring av generatorernas verkningsgrad.
Följande beräkning kan måhända i någon mån
belysa denna fråga.

För beräkningen har antagits, att kemisk
jämvikt uppnåtts i reduktionszonen. Med ledning av
gasanalysresultat ha reduktionstemperaturen och
gasens vattenhalt beräknats vid olika
vedfuktig-het. Gasanalyssiffrorna ha hämtats ur en i
Tekn. T. 1941. AM h. 9. refererad uppsats av
dr-ing. H Lutz.

Vid jämvikt bestämmes gassammansättningen
bl.a. av följande ekvationer

pco ■ puaO
pco2 • pn2

.2

= à-i

pco 2

= k

par

(1)

(2)

där p anger den ifrågavarande gasens
partialtryck och k och Äi äro temperaturberoende
konstanter. Vid gasanalysen ha mängderna CO, H2
och C02 bestämts i volymprocent av torr gas.
Gasens totaltryck kan sättas lika med 1 ata.
Beteckna vi de vid gasanalysen bestämda
volymdelarna CO, H2 och COo per volymsenhet
ton-gas med a, b och c och vattenångans partialtryck
betecknas med x, få vi följande uttryck för
partia lt rycken

pco = a (1 — x); pn2=b{l—x);
pcos = c(l—x); pH o o == x

DK 536.5.001.2 : 662.765.1

Dessa uttryck insatta i ekv. (1) och (2) ge
ax
be[l — .t)

«2 (1 — x)

k

(la)
(2 a)

Elimineras x ur dessa ekvationer, erhålles
k bc _
a + k bc a’

ki c

,2

(3)

Då k och icj äro kända funktioner av
temperaturen (Tekn. T. 1942, AM h. 10), återstår endast
att söka en temperatur, som för de givna värdena
på a, b ocli c satisfierar ekv. (3). Detta kan ske
grafiskt eller genom passning. Båda dessa
metoder äro emellertid tidsödande. Då den sökta
temperaturen som vid de här gjorda beräkningarna
kommer att återfinnas mellan 000 och 700°C, kan
med tillräcklig noggrannhet k och ä*x
approximativt anges som linjära funktioner av
temperaturen t

k = — 1,048 + 0,00239 t; k1=z — 4.831 + 0,00821 t

Insättas dessa uttryck i ekv. (3), erhålles en
andragradsekvation i t, vars positiva rot ger den
sökta temperaturen.

Beräkningsresultaten sammanfattas i följande
tabell:

[-Vedfuktighet-]

{+Ved- fuktighet+} a b c Temp. •c X PH20 mm Hß
0 0,264 0,162 0,078 700 0.029 21.3
5 0.240 0.165 0,094 670 0.035 25,7
10 0.226 0.167 0,102 643 0.036 26,5
15 0,215 0.169 0,109 634 0,038 27,9
20 0.205 0,169 0,112 630 0,041 30,1
25 0,193 0,167 0,114 623 0,042 30,8
30 0,176 0,160 0,123 615 0,045 33.0
35 0,150 0,153 0,145 601 0,056 41,1

Beräkningen ger sålunda, att en ökad
fuktighetshalt i veden medför sänkning av
temperaturen i reduktionszonen och ökad vattenhalt hos
den alstrade gasen. Detta har även erfarenheten
visat; så långt har alltså beräkningen givit
riktigt resultat. Av intresse vore emellertid att genom
direkta mätningar samtidigt med uttagning av
gasen för analys kontrollera de beräknade
värdena på temperatur och vattenhalt. En sådan

AM 22

20 mars 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:42:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943am/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free