Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det är självklart, att systemet med frifallande
ventil måste bli billigare för en redan
existerande motor än en anordning med tvångsstyrd
ventil. Likväl ansågo vi oss ej annat än för
vissa speciella fall kunna rekommendera det för
användning i fiskebåtar, därför att det
ofrånkomligt medför en effektförlust på 20—25 %, till
större delen orsakad av tryckfallet i den
frifallande ventilen, som ju skall lyftas från sitt säte
och hållas öppen av gastrycket. Som redan
framhållits, är hög effekt en oeftergivlig fordran för
flertalet fiskebåtar.
Det fanns också andra skäl, som talade emot
den frifallande ventilen. För det första visade den
sig ifråga om funktionssäkerhet vara mycket
känslig för även obetydliga föroreningar i gasen
(vilka man vid praktisk drift måste räkna med),
och för det andra måste man vara beredd på
stora svårigheter, när det gällde att åstadkomma
en i längden hållbar membrankonstruktion. Det
rör sig vid t.ex. en 40 hk encylindrig motor om
att med membranen åstadkomma en pumpvolym
av minst 8 1 gas per tryckslag, vilket med rimliga
dimensioner ej låter sig göra utan en ganska stor
amplitud hos membransvängningarna. Om man
så betänker, att vid exempelvis 420 r/m uppstå
7 dubbelsvängningar per sekund, dvs. under 200 h
drygt 5 miljoner dubbelsvängningar, inser man
utan vidare, att materialproblemet beträffande
membranen måste bli svårlöst. Försöker man lösa
problemet med någon annan konstruktion, t.ex.
en bälg av något slag eller en frifallande kolv,
stöter man vid de stora volymer, det är frågan
om, på tröghetskrafter av ganska betydande
storlek, som inverka störande på pumpens funktion.
Det måste därför tala starkt till den tvångsstyrda
ventilens förmån, att man genom denna
konstruktion utan vidare slipper ifrån alla dessa svårigheter.
Pulsator
med tvångsstyrd ventil och odelat pulsatorrör
Konstruktionen visas i princip i fig. 6.
Spol-och förbränningsluft suges på vanligt sätt in i
vevhuset genom en backventilanordning men
tillföres denna genom ett med spjäll försett rör.
Genom partiell stängning av detta spjäll
åstadkommer man under kolvens uppåtgående slag i
vevhuset ett undertryck, ungefär lika stort som
motståndet i gengasverket. Detta undertryck
utbreder sig till det från vevhuset till gasledningen
gående pulsatorröret. Detta utmynnar i
gasledningen genom en pulsatorventilkammare, som är
försedd med en back ventilsats på vardera sidan
om mynningen; båda ventilsatserna stängas i
riktning mot gasverket (vid snabbgående motorer har
senare använts en annan konstruktion, som
närmare skall beskrivas i det följande, med
backventil blott på renaresidan av pulsatorrörets
mynning) . Undertrycket i pulsatorröret resulterar
därför i, att en viss kvantitet gas suges in i röret från
gasverket. Pulsatorrörets volym är så avpassad, att
den vid varje slag insugna gasmängden ej tränger
fram till vevhuset; röret är alltså fyllt med luft
närmast detta. Det förhåller sig nämligen så, att,
vid rätt inställning, gasen ej blandar sig med
luften i röret utan stannar i den åt gasledningen
vettande delen av detta. Vid följande tryckslag i
vevhuset tvingas den nyss insugna gasen vidare
genom gasledningen — som där i regel är
utvidgad till ett gasmagasin — fram till
cylinder-toppen, i vilken den i lämpligt ögonblick införes
genom en tvångsstyrd ventil. Denna hålles öppen
under ca 90° vevaxelvridning, och öppningen sker
vid långsamgående motorer i regel ca 25° före
nedre dödpunkten. Spolningsförloppet har då
fortskridit så långt, att ungefär atmosfärtryck
råder i cylindern, medan gasen utanför toppventilen
står under ett visst övertryck. Följden blir en
gasinströmning i cylindern, genom lämplig
ventilstyrning avpassad så, att det riktiga
blandningsförhållandet mellan gas och luft erhålles. Ett
karakteristiskt drag hos pulsatorsystemet är
alltså, att luft och gas blandas först inne i cylindern.
Under påföljande kompressionsslag blandas gas
och luft intimt, och blandningen antändes sedan
på vanligt sätt på elektrisk väg.
Toppvenlil
Fig. 6. Tvåtaktsmotor ombyggd för
gengasdrift enligt pulsatorsystemet.
Marint utförande med kylning och
gasrening i skrubber.
AM 90
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
