Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Cylinderlock
med 75 mm
toppventil.
rer dessutom är mycket stor. hade även ofta
förändringar skett i konstruktionen på en given typ,
utan att detta angivits i typbeteckningen. Det var
således icke säkert, att motorer av en viss typ
alltid voro av samma utförande. Man ställer sig
osökt den frågan huruvida det inte skulle vara
möjligt att införa en viss standardisering även på
detta område.
En hantverksmässig ombyggnad av ett mindre
antal motorer låter sig göra. men för ett större
antal och med hänsyn till reservdelsfrågan borde
givetvis ombyggnadsdelarna standardiseras. Vi
inriktade oss därför på att indela de tyngre,
långsamgående motorerna i fyra storleksgrupper, och
konstruera topp ventilanordningar, som med en
för varje motortyp utförd passbit kunde
anpassas till de olika motorcylindrarna. En typisk
standard är ombyggnaden av en encylindrig
motor, vilken visas i fig. 7 och 8. Den i ett
(vanligen tvådelat) toppventilhus inneslutna
ventilmekanismen är standardiserad i fyra storlekar:
Toppventil- Passar för Ungef. effekt per
diameter cylinderdiameter cylinder
mm mm hk
35 120—140 7—12
45 140—180 10—20
60 170—240 20—30
75 240—320 25—75
mare så att de lätt kunna tas ut för rengöring.
En utföringsform framgår av fig. 9.
Enär de flesta motorer av de typer det här är
fråga om icke äro försedda med för gengasdrift
lämpliga regulatorer, visade det sig nödvändigt
att tillverka en för detta ändamål speciell typ,
fig. 10. Regulatorn tillverkas i två
utföringsfor-mer, dels för stationärt och dels för marint bruk.
Den kännetecknas av stora ställkrafter och enkel
montering.
Samtliga motorer förses med elektrisk
tänd-ning. Vid långsamgående motorer användes
bat-teritändning, varför även en laddningsgenerator
är nödvändig. Tändningen, som sker 30—10°
före övre centrum, regleras av en brytare, som
kan vara av roterande eller fram- och återgående
typ. För drift av samtliga dessa hjälpapparater
anordnas vanligen ett gemensamt kraftuttag. Ofta
användes en överdimensionerad generator, så att
kapaciteten räcker för elektrisk belysning. För
fartyg och cirkelsågverk har detta senare varit en
stor fördel. En ofta förekommande typ av
stationära motorer visas i fig. 11.
Låg bränsleförbrukning och hög effekt
Vid det tidigare nämnda "vevhussystemet", där
renspolningen sker med gas-luftblandning, är
bränsleförbrukningen hög, 1,5—1.8 kg ved per
hkh. Med pulsatorn, där gas och luft blandas först
inuti motorcylindern, sker renspolningen med
enbart luft. Härigenom nedbringas
bränsleförbrukningen till ett mycket lågt värde, omkring 0,8 kg
ved per hkh. På grund av det låga medeltrycket
vid oljedrift erhålles vid dessa motorer i regel
en betydande övereffekt vid gengasdrift med
pulsatorn.
Vid de tillfällen, där reservdrift med flytande
bränsle anses önskvärd, kan detta lätt anordnas
genom insättning av en förgasnings- och
tänd-ningsplåt. Enär förbränningsrummet efter
ombyggnaden icke längre är idealiskt för oljedrift,
kan man därvid givetvis icke förvänta samma
driftegenskaper som vid originalutförande för en-
Ventilrörelsen tas ut fran en befintlig excenter
på vevaxeln (eller eventuellt från excenter på en
från vevaxeln driven mellanaxel).
Excenterrörel-sen omvandlas medelst excenterstång och hävarm
samt en fram och åter svängande nock jämte
vipparm till en ventilrörelse, omfattande ca 90
vevaxelgrader. Gasen kommer vid denna
konstruktion från ett gasmagasin mellan
pulsator-kammaren och motorn. I förbigående kan
nämnas, att långsamgående motorer även kunna köras
utan gasmagasin med tillfredsställande effekt,
men då erhålles större bränsleförbrukning.
Pulsatorventilerna äro vanligen utförda som
bladventiler och inbyggda i en gemensam kam-
AM 92
Fig. 9. Pulsatorventilhus, isärtaget.
18 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
