Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 10. Den ständigt växande asktippen.
vid relativt låg temperatur utan nämnvärda
sön-derdelningar och avsättningar. Retortrören
upphettas utvändigt genom värme från det invid
retortmynningen liggande glödande koksskiktet
samt från förbränningsgaserna och från
väggarnas murverk. Värmet i retortväggarna överföres
i huvudsak till skiffern genom strålning. I
skifferbitarna ingår värmet genom ledning.
Kinne-Klevaskifferns värmeledningsförmåga
parallellt med skickningen har fastställts till
0,61 kcal/m/h/grad och vinkelrätt mot
skickningen till 0,46 kcal/m/h/grad. Skifferns specifika
värme är 0,268 och askans smältpunkt 1 150—
1 200°C. I fig. 15 visas ett typiskt diagram över
temperaturer m.m., som uppkomma vid
förbränning av skifferkoks. Med den valda
styckestorleken 5—30 mm ernås en hastig destillation av
skiffern och förbränning av koksen. Genom
nedkrossningen till denna styckestorlek vinnes att
större delen av bitarnas volym koncentreras till
ytskiktet, varvid ca 80 % av bituminet och kolet
Fig. 11.
Schematisk sektion av en
ugnskammare.
i koksen kunna utnyttjas, se fig. 16. För att
undvika att oljegaser förloras i retorternas nedre
öppna ända insuges vid normal drift en mindre
mängd rökgaser från fyren. Syrehalten hos dessa
rökgaser är låg, varför destillationsgasen kommer
att hålla blott 0,4 volymsprocent 02. Den genom
rökgasen tillförda kvävehalten möjliggör att den
kolväterika destillationsgasen, sedan olja och
svavel avskilts, genom spaltning och
konvertering kan överföras till syntesgas för
ammoniak-framställning. Skifferkoksen i eldstaden
förbrinner utan flamma och i ett tämligen tunt skikt,
ca 80 mm, varvid en temperatur av 800—900°C
ernås. Innan askan lämnar eldstadsrummet avger
den sitt värme till den nedifrån kommande
förbränningsluften .
Efter nu slutförda försök komma
lågtrycksångpannorna i ugnsblocken att omändras till
tvångs-cirkulerande högtrycksångpannor i likhet med de
befintliga avgasångpannorna enligt La Monts
system, se fig. 17. Ångan från samtliga
högtrycksångpannor kommer att överhettas och först
ledas genom en ångturbin, försedd med
generator. Avtappningsångan av 3 atö tryck användes
dels som tillsatsånga i retortrören, dels för
kokändamål. Den genererade elektriska energien
användes i första hand för verkets drift. Vid
Kinne-Klevaverken förbrukas f.n. ca 500 kW
nattetid och 700 kW dagtid. Överskottsenergi
matas på Gullspång—Trollhättans kraftnät.
Såväl i Kinne-Kleva som i Kvarntorp användes f.n.
destillationsgasen för eldningsändamål; i
Kinne-Kleva i samband med ångkraftverket, i
Kvarntorp ävenledes vid där befintligt ångkraftverk
men dessutom för att förse de båda efter andra
system arbetande skifferoljeanläggningarna med
erforderligt tillsatsbränsle.
Till varje ugnshus vid Kinne-Kleva äro anslutna
två La Mont-avgaspannor med nedanstående data:
Fig. 12. En retortinsats.
B 12
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
