Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 18. Schematisk bild av svavelverket.
denna senare tar skada därav. Vissa
gasbeståndsdelar, t.ex. syre, HCN, S02, inverka menligt på
luten, i det dess regenererbarhet genom närvaron
av dessa ämnen nedsättes. Då gaserna i
Kinne-Kleva tidvis innehålla låga halter av de
sistnämnda sura beståndsdelarna, har en förtvätt,
arbetande med alkalipolysulfidlösning som
tvättvätska, installerats, varigenom den menliga
inverkan av dessa föreningar kunnat elimineras.
Alkacidprocessens ekonomi bestämmes
huvudsakligen av ångförbrukningen. Metoden bygger
på användning av värmeväxlare, vari den varma
regenererade lutens värme överföres till den kalla
mättade luten, och därigenom avsevärd
ång-besparing göres. I Kinne-KIeva-anläggningen
har värmeekonomien ytterligare avsevärt kunnat
förbättras, genom bl.a. användande av de
högeffektiva Rosenbladska spiralvärmeväxlarna.
Genom att använda Rosenbladapparater även till
kondensorer och lutkylare ha även betydande
mängder kylvatten kunnat sparas.
I sin helhet har svavelverket visat sig vara
lättskött, kräva minimal arbetsstyrka samt producera
ett synnerligen högvärdigt svavel.
Kombinationen med den Berghska
oljeframställningsmetoden är utomordentligt gynnsam, då de
huvudsakliga förbrukningsartiklarna, ånga och kraft,
utgöra biprodukter från skifferdestillationsverket.
Analyser på svavel tillverkat vid
Flottans Skifferoljeverk på Kinnekulle.
8 okt. 1941 29 mars 1942
Svavel .......................... 99,93 99,92
Vatten .......................... 0,035 0,055
Järnoxid ........................ 0,016 0,001
Aska ............................ 0,0206 0,002
Syra ............................ saknas saknas
Arsenik ......................... saknas saknas
Selen ........................... saknas saknas
Bitumen + aska ................. 0,0252 0,0195
Olösligt i natriumsulfid .......... 0,0168 0,0108
Olösligt i kolsvavla .............. 0,062 1,135
Färg ............................ rent gul rent gul
med
brun-aktig rand
Den i slutet av året 1942 färdigställda
gasben-sinanläggningen arbetar efter
adsorptionsför-farandet enligt firma Silica Gel Gesellschafts
helautomatiska system med tvåstegsdrift. Som ad-
sorptionsmedei användes silicarbon, vilket utgör
en speciell kombination av aktiv kiselsyra och
aktivt kol.
Anläggningen, fig. 19, består av två växelvis
arbetande adsorbatorer, vilka innehålla
silicar-bonmassa. Genom elektriskt styrda pneumatiska
ventiler ledes gasströmmen växelvis genom den
ena resp. den andra adsorbatorn, varvid den i
gasen befintliga gasbensinen adsorberas.
Bensinen drives sedan ut genom desorption medelst
ånga. Änga- och vattenångblandningen
kondenseras, och bensinen tillföres lagerbehållaren. Den
erhållna bensinen har en specifik vikt av omkring
0,73.
Innan gasen behandlas i
silicarbonanläggning-en, befrias den från resterande H2S-halt i
järn-hydroxidfilter. I ett förfilter avlägsnas därefter
en del skadliga kemiska föroreningar ur gasen.
Anläggningen arbetar, som redan nämnts,
helautomatiskt genom att alla impulser för
öppnande och stängande av de pneumatiskt
manövrerade ventilerna komma från ett elektriskt
centralinstrument, varigenom de olika
arbetstakternas längd (adsorption—desorption) kan inställas
allt efter skifferns resp. gasens kvalitet. Särskild
driftpersonal erfordras icke, och skötseln består
endast i tillsyn ett par gånger per skift.
Gas-bensinanläggningen bildar en sluten enhet för sig,
skild från den övriga delen av skifferverket.
Ängåtgången uppgår till ca 3 kg för 1 kg
bensin och effektbehovet till 1,5 hk.
Verkets avloppsvatten kommer huvudsakligen
från kondensationssystemen och håller tidvis
enligt undersökningar bl.a. 0,3—0,5 % olja.
Denna oljas specifika vikt varierar och har visat sig
ligga både över och under 1. Härigenom är det
icke möjligt att direkt skilja vattnet från oljan
genom sedimentering eller centrifugering.
Genom att tvätta vattnet med bensin får man
emellertid två faser med sådan skillnad i specifik
vikt, att separering är möjlig. Den vid
toppning-en av skifferoljan erhållna bensinen har visat sig
mycket lämplig som tvättmedel, särskilt som den
kan återvinnas i redan befintlig anläggning genom
destillering av den vid separeringen erhållna
olje-bensinblandningen.
Problemet att uppnå effektiv uttvättning av
PEiTilKTmOsaaS
Fig. 19. Schematisk bild av gasbensinanlåggningen.
13 febr. 1943
B 15 ü
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
