Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
ett sådant hål, blir den ekonomiska förlusten
relativt liten. Vid högre pallhöjd torde
borrningen lämpligen kunna utföras med
linstötborr-maskin.
Sprängningsförfarandet står även i relation till
svårigheten vid borrningen. För att undvika
mullbildning i möjligaste mån vore det lämpligast
med svaga sprängladdningar och liten försättning.
Detta kräver emellertid många borrhål. Man har
därför i stället gått in för största möjliga
försättning och hålavstånd och bränner gryta.
Sprängningen sker på elektrisk väg, och salvor på 6—8
hål skjutas per gång. Att skjuta enstaka hål ger
för litet sten för de stora lastmaskinerna och
hindrar arbetet för mycket samt ger sämre effekt
per kg sprängämne räknat. Fig. 20 ger en
framställning av borrhålsplaceringen samt
sprängningsförfarandet. Försättningen varierar mellan
4,5 och 6,5 m; hålavståndet är 4,5—5,0 m. För
grytbränningen användes dynamit, och man bränner
i regel så mycket, att hela sprängladdningen för
lössprängningen får rum i grytan, så att hålet
ej laddas upp. Sprängämneskvantiteten för
grytbränningen uppgår i regel till 12—15 % av den
för lössprängningen erforderliga
sprängämneskvantiteten. Vid den senare sprängningen
använder man uteslutande ferrit. Kvantiteten ligger
i regel på ca 55 g/t berg. Man erhåller härigenom
[-Borrhål-]
{+Borr- hål+} nr [-Borr-häls-] {+Borr- häls+} djup m Försåttning för varje skott [-Förbrukad dynamit-] {+För- brukad dyna- mit+} LFB för
gryt-bränning kg [-Förbrukad-] {+För- brukad+} territ för
ned-spräng-ning av berget kg [-Uppladdning-] {+Upp- ladd- ning+} i
borrhålspipan m
7 5,4 ca 122 m3 = ca 268 ton 1,8 15 0 Hål 12 gick igen under laddningen varför nytt håll3måste ansättas. Håll2varej fullt laddat men försett med
tänd-hatt.
8 5,4 ca 135 m3 = ca 297 ton 1,8 16,5 0
9 5,75 ca 178 m3 = ca 392 ton 2,3 25 2
10 6,9 ca 204 m3 = ca 449 ton 2,3 20 0
11 5,4 ca 160 m3 = ca 352 ton 2,5 24 0
12 6,85 ca 127 m3 = ca 279 ton 2,8 10 0
13 5,2 ca 41 m3 = ca 90 ton 2,1 15 0
Summa ca 967 m3 = ca 2 127 ton 15,6 125,5
Fig. 21.
Skiffer-pall med
lös-sprängd skiffer,
Kvarntorp.
en sprängverkan, som nätt och jämnt skakar
löst berget. Som av fig. 21 framgår blir stycke
-fallet mycket fint. Någon skutsprängning
förekommer praktiskt taget ej. Större orstensbollar
läggas åt sidan av lastmaskinerna och lastas
sedan separat.
Ingående undersökningar ha verkställts
beträffande lämpligt sprängämne. Under
provsprängningsperioden ha provats dynamit, territ,
nitrolit, carlsonit och kloratsprängämne. De
båda förstnämnda plastiska sprängämnena ha
visat sig klart överlägsna de övriga i fråga om
ekonomisk sprängning. De senare lämpa sig
dessutom ej heller i det vattensjuka berget.
Ter-riten, som har något lägre sprängningseffekt
samt betydligt lägre detonationshastighet (2 800
in/s mot 6 480 m/s för dynamit) har givit fullt ut
samma upprivning av berget samt dessutom
mindre mullbildning.
Lastningen har hittills utförts medelst en 2 m3
Menck & Hambrock-maskin, fig. 22. Maskinen
För tandning- tillkommer 1,4 kg dynamit LFB. Lossbrutet
berg blev 1 161 m3 eller 2 555 ton. Total
sprängämnesförbrukning var 142,5 kg, dvs. 123 g/m3 eller 56 g/t berg.
Fig. 20. Sprängningar i skifferbrottet, Kvarntorp.
Fig. 22. Lastning av skiffer i skifferbrottet, Kvarntorp.
13 mars 1943
B 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
