Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
är tremotorig. I dagarna har ytterligare en
maskin anskaffats av samma fabrikat och storlek.
Brytningen har endast pågått ett halvår,
varför det är svårt att ånge exakta kostnadssiffror
för ett fortfarighetstillstånd. Vid nuvarande
utlastning av 2 600 t/dag i två skift kan man räkna
med följande kostnad per ton brutet berg
exklusive ränta och amortering:
Arbetslöner: öre/t
Borrning, laddning och skjutning .... 2,77
Skötsel av kompressorer, borrväss-
ning m.m..............................................0,77
Dränering, pumpning och vägrepara-
tioner ..................................................0,40
Lastning ..................................................3,70
Biltransport till grovkross....................4,80 12,44
Sprängämnen .................... 13,00
Borrstål, smörjmedel m.m.......... 0,65
Elkraft för grävmaskiner, belysning,
kompressorer m.m.............. 3,50
Kol och ved för bilarna............ 9,60
Reparationer och underhåll av bilar 3,10 29,85
Summa 42,29
Arbetslöner i brottet.................... 7,64
Sprängämnen....................................................13,00
Övriga förbrukningsartiklar ............. 0,65
Elektrisk kraft ........................ 3,50
Transporter ..................................17,50
Summa 42,29
Till dessa kostnader kommer kostnaden för
jordavrymning. Denna har hittills skett i
samband med andra arbeten, såsom planering inom
fabriksområdet och byggandet av vägar och
järnvägar, varför någon säker siffra härför ännu
ej är tillgänglig. Kostnaderna kunna
uppskattningsvis för framtiden sättas till 20 öre/t (vid låg
pallhöjd). Jordavrymningen sker med
grävmaskin och borttransporten för närvarande med
lastbilar. Personalstyrkan i brottet utgöres av
3 borrare och 2 laddare, vilka arbeta på ett skift,
samt 1 maskinist och 1 passare för grävmaskinen
per skift.
Till slut kan man uppställa den frågan om det
lönar sig att nedlägga det betydande kapital, som
en mekanisering av ett stenbrott, i form av
grävmaskiner, stora krossar och andra maskiner,
innebär. Jämför man brytningskostnaderna från
liandlastningsperioden med kostnaden efter
mekaniseringen, finner man att minskningen i
brytningskostnaderna väl räcka till att förränta och
amortera det nedlagda kapitalet. Därtill kommer
den vinst, som erhålles genom mindre anspråk
på bostäder, mindre försäkrings- och andra
avgifter. Slutligen frigöres den mänskliga
arbetskraften för mera kvalificerat arbete.
Litteratur
DK 669.1
Dié praktische Anwendung des
Schmelzspiegelver-fahrens zur Elsen- und Stahlerzeugung, av W Engel &
N Engel, Ingeniørvidenskabelige Skrifter, 1942, nr 4,
G E C Gad, Köpenhamn. 57 s. 6 dkr.
I ett tidigare arbete, "Die Schmelzspiegelreaktion",
utgivet som nr 18, 1938, i samma skriftserie, beskriva
författarna ett av dem föreslaget förfaringssätt för reduktion
av järnmalmslig medelst kolpulver på ytan av ett
tackjärnsbad i en virvelströmsugn med ett centralt
bräddavlopp för tackjärn och slagg.
Då detta förfaringssätt dels grundade sig på en
ogynnsam reduktionsprincip med överförande av kolet endast
till koloxid och dels förutsatte en ugnskonstruktion, som
skulle medföra stora praktiska svårigheter, ha författarna
nu helt omarbetat sitt förfaringssätt.
Enligt det nya förslaget är tackjärnsbadet ringformigt
med stor badyta och ringa baddjup och försättes i
långsam rotation på elektromagnetisk väg. Ugnsrummet är
uppdelat i två efter varandra belägna kammare, en
reduktionskammare, där slig, kol- och kalkpulver strös på det
överhettade tackjärnsbadets yta, och en värmekammare,
där gasen från reduktionskammaren förbrännes för badets
upphettning, innan det återkommer till
reduktionskammaren. Det nybildade tackjärnet och slaggen avtappas
kontinuerligt. Reduktionsprincipen är nu värmetekniskt
bättre, men ugnskonstruktionen torde fortfarande bjuda
på många svårlösta problem.
Författarna ha nedlagt ett aktningsvärt arbete på att
försöka finna lösningar till dessa problem och ha gjort
utförliga beräkningar till processen. Några
kostnadskalkyler ha de dock ej kunnat utföra.
För tackjärnets färskning föreslås en modifierad
Kjellin-ugn. Det ringformiga badet, som även i denna ugn har
stor yta och ringa djup, försättes i långsam rotation i
horisontell led på elektromagnetisk väg, medan slig och
kalk strös på ytan i en viss sektion. Denna ugn arbetar
chargevis.
Slutligen lämnas förslag till ett helt järnverk för
tillverkning av ca 185 ton stål per dygn, bestående av en
reduktionsugn och tre färskningsugnar jämte tillhörande
koksugnsanläggning och kraftcentral för avgasernas
utnyttjande i och för tillgodoseende av verkets behov av
elektrisk energi. Per ton stål uppges en beräknad total
förbrukning av ca 650 kg stenkol, 1 580 kg slig och 150 kg
bränd kalk. Som biprodukter från koksugnarna fås
samtidigt ca 25 kg överloppskoks och 35 kg tjära.
Det föreliggande arbetet utgör ett exempel på det
frejdiga mod, med vilket vetenskapsmän ofta gå till verket,
när det gäller att utarbeta nya metallurgiska processer.
Några praktiska försök med de föreslagna metoderna
synas ännu ej vara utförda, men författarna uttrycka den
förhoppningen, att järnindustrien skall la upp deras
förslag till allvarlig prövning.
M Wiberg
Janne-visan med Alfred Lindebergs vackra, färglagda
tuschteckningar i fyrfärgstryck kommer att utges, om
minst 100 rekvisitioner insändas till bergsingenjör Stig
Leijonhufvud, Igelkottsvägen 89, Äppelviken. Tack vare
välvilligt bidrag från Morgårdshammar Mekaniska
Verkstads AB kan priset franko hållas nere i ca 8 kr. per
exemplar. Vid högre antal blir priset lägre. Otillräckligt antal
medför inhibering av planens genomförande, vilket ej
kommer att meddelas. Expedition sker per postförskott.
B 28
13 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
