Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Under de angivna förutsättningarna
framkommo följande arbetsuppgifter (fig. 4):
jordrymning för blottande av berget, bergets
lössprängning i pallen, skutskjutning, slagning till sådan
storlek att flertalet rosor frilades, samt utmejsling
av rosorna.
Det visade sig omedelbart att rosorna utgjorde
brottanvisningar, så att såväl vid sprängning som
slagning de uppkommande brottytorna gärna
gingo mitt igenom rosorna. Det var därför sällan
man fann en ros omedelbart innanför en brott
yta, vilket givetvis var en fördel. Det visade sig
också, att vid sprängning och slagning av block,
i vilka rosor redan blottats, granaten skakades
loss och delvis gick förlorad. Mejslingen
företogs därför successivt, så att rosorna mejslades
ut allteftersom de frilades. Till en början
till-varatogos på så sätt redan de i ytan belägna
rosorna, som frilades vid jordrymningen, men det
visade sig att granaten i dessa på grund av
påbörjad vittring var av mindre god beskaffenhet.
I fortsättningen påbörjades därför utmejslingen
först efter sprängning i pallen.
tryckluft:
1 Atlas transportabel, diselmotordriven
luftkompressor typ C 4 DKV för ett maximalt
kompressionstryck av 7 at och en avgiven
fri luftmängd av ca 3,0 m3/min.,
1 extra luftbehållare om 1 m3 rymd;
borrvässning och borrstål:
1 fältässja,
L Atlas pneumatisk borrvässningshammare typ
K 37 jämte bänk för intill 3 m långa borrar,
borrstål, ihåligt, 6-kant, 7/8";
borrning:
1 Atlas bergborrmaskin R H-65 för brytningen,
1 Atlas bergborrmaskin R H-55 för
skutborr-ning;
mejsling:
6 mejselhammare Atlas R-15 FB för utmejsling
av granaten.
Maskinell utrustning
Utrustningen bestod sedan vissa prov utförts
och regelbunden drift kommit igång av följande:
Fig. 5. Arbetsschema för granatutvinningen jämte diagram
med ungefärliga resultat, utgående från 1 000 t fast berg.
Kvantiteter äro i detta diagram avsatta horisontellt.
Arbetar-timmar anges vertikalt med siffror. Snedställda linjer
beteckna gräns mellan olika mellanprodukter. Dessa gränser,
särskilt de streckade, äro mycket osäkra.
Arbetsmetoder
Arbetsschemat framgår av fig. 5.
Jordrymningen verkställdes för hand. Upp
luckring skedde med spett och korpar. Frusen
jord sprängdes med nitrolit.
På grund av nödvändigheten att omedelbart
producera granat kunde jordrymningen ej
verkställas över större bergyta innan brytning
började, utan måste bedrivas samtidigt med
brytningen, eller rättare utefter en bergremsa
omedelbart före brytningen. Detta framstod helt
naturligt till en början som en avgjord nackdel
men visade sig sedan innebära den fördelen, att
då nv remsa påbörjades i pallens överkant kunde
det finare moränmaterialet användas till
avjäm-ning och tätning av pallsulan, där brytning,
skutskjutning, slagning och mejsling i föregående
omgång gått fram, varigenom vid
efterföljande tillvaratagande granatförlusterna, soin
uppkommo genom att granatgrus blandade sig med
"syltan", kunde minskas. För transporter
användes här, liksom vid transport av det senare
lösbrutna berget, skottkärror på plankbanor.
För borrningen användes Atlas bergborrmaskin
RH-65 med borrsatser 600 + (n — 1) 300 mm,
där n— 1 till 9, dvs. längsta borr 3 000 mm.
Maskinen har handtag, luftblåsningsanordning
och automatisk rotation.
Rerget är lättborrat och en maskin var mer än
tillräcklig för själva brytningen.
För sprängningen försöktes till en början
mindre brisanta sprängämnen, såsom nitrolit och
borenit, för att minska granatförlusterna. Någon
vidare skillnad i detta avseende kunde
emellertid ej konstateras. Då dessutom mera skutskjut-
B 50
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
