Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 13.
Skjuv-hdllfastheten hos
nitarna i
nitförbandet efter 15
dagars
kalldld-ring som
funktion av tiden
mellan upplösningsbehandlingen och nitningen.
–—- första upplösningsbehandlingen: A-nit (43 %
kalldragen tråd).
–– andra upplösningsbehandlingen: A-nit (43 %
kalldragen tråd).
.......tredje upplösningsbehandlingen: A-nit (43 %
kalldragen tråd).
-o–o- första upplösningsbehandlingen: B- och C-
nit (18 % kalldragen träd).
—o–-o— andra upplösningsbehandlingen: B- och C-nit
(18 % kalldragen tråd).
•o......o- tredje upplösningsbehandlingen: B- och C-nit
(18 % kalldragen tråd).
Åldringsförloppet synes i påfallande hög grad
påverkas av tidpunkten för nitningens utförande.
Sålunda kan ett nitförband, där nitningen utförls
omedelbart efter härdningen, erhålla 5—6 kg/mm3
lägre skjuvhållfasthet än om nitningen utföres
efter ca ett dygn. Vid nitning omedelbart efter
härdningen synes niten ej ens erhålla den för
legeringen stipulerade skjuvhållfastheten av 25
kg/mm2 (med undantag för tre gånger
upplös-ningsbehandlad nit). Redan efter ca 4 h väntetid
mellan härdning och nitning synes dock den
stipulerade skjuvhållfastheten uppnås. Vad som
vidare klart kan bedömas är skillnaden mellan
A-nit (43 % reduktion på tråden) och B- och C-nit
(18 % reduktion). Genomgående erhåller A-niten
ca 1 kg/mm2 högre än B- och C-nitarna.
Det är tydligt, att en för tidigt efter
upplösningsbehandlingen insatt kallbearbetning
inverkar ofördelaktigt på åldringen samtidigt som en
senare insatt kallbearbetning höjer
skjuvhållfastheten över den normala för belt obearbetad nit.
Röntgenbilderna, fig. 3 a och b, 4 a och b, ha
tagits på nitar ursågade ur nitförbanden (15
dagar efter upplösningsbehandlingen). En
jämförelse mellan fig. 3 a (nit A, nitad ü h efter
upplösningsbehandling) och fig. 3 b (nit A, nitad 120
h efter upplösningsbehandling) visar även
kraftigare störningar i kristallgittret vid omedelbar
nitning än vid nitning efter 120 h. Av dessa bilder
framgår även, att en väl utbildad textur erhålles
för A-niten. Vid C-niten, nitad omedelbart efter
härdningen (fig. 4 a) är kristallorienteringen ej
nämnvärd, men en sådan blir mera iakttagbar vid
nitning 120 h efter härdning (fig. 4 b). Störningen
i kristallgittret, i den mån denna tänkes inverka
på åldringen, framgår ej så klart vid C-niten som
vid A-niten. Bedömningen vid C-niten försvåras i
hög grad av den grovkorniga strukturen.
Sammanfattning’
Nittråd och nit i legeringstyp Al—Cu—Mg med
4 % Cu, 0,6 % Mg, 0,5 % Mn, ca 0,3 % Si och ca
0,3 % Fe undersökes. Kalldras tråden före
nitframställningen med 43 % reduktion efter sista
glödgningen erhåller den en utpräglad dubbel
fiberstruktur, av vilken en liten rest kvarstår efter
upplösningsbehandling. Vid härdningen erhålles
en finkornig struktur. Kalldras tråden med endast
18 % reduktion, erhålles ingen utpräglad
struktur men väl en kallbearbetning,
medförande grovkornig struktur vid
upplösningsbehandling. Den med 43 % reduktion kalldragna tråden
erhåller ca 1 kg/mm2 högre öskjuv och Ob än tråd
med 18 % reduktion.
Nit slagen från tråd med 43 % reduktion blir
finkornig, medan nit från tråd med 18 %
reduktion blir grovkornig efter upplösningsbehandling.
En omedelbart efter upplösningsbehandling
utförd nitning verkar störande på kallåldringen i
den riktningen, att erforderlig skjuvhållfasthet ej
uppnås. Utföres nitningen minst ett dygn efter
upplösningsbehandlingen, erhålles å andra sidan
en övernormal skjuvhållfasthet. Upprepade
upplösningsbehandlingar inverka ogynnsamt på
nit-barheten hos nit framställd av tråd med endast
18 % reduktion, under det att nitbarheten hos
nit av tråd med 43 % reduktion ej påverkas av
upprepade upplösningsbehandlingar. Tas hänsyn
till nitbarheten och att erforderlig
skjuvhållfasthet skall uppnås hos niten i nitförbandet, erhålles
följande schema för nitningen:
1. Nit från tråd med 18 % reduktion bör nitas
först ca 4 h efter upplösningsbehandlingen och ej
senare än ca 8 h efter denna, försåvitt niten
upplösningsbehandlats mer än en gång. Sker
nitningen efter första upplösningsbehandlingen, ökas
nitbarhetstiden något.
2. Nit från tråd med 43 % reduktion bör nitas
först 4 h efter upplösningsbehandlingen och är
sedan nitbar 4—5 dygn, oavsett en eller flera
behandlingar vid upplösningstemperatur.
Dessa nitbarhetstider hänföra sig till åldring
vid en rumstemperatur av ca 20°C och till en
Mg-halt av ca 0,6 %. Det är förut känt, att
nitbarhetstiden ökar med fallande Mg-halt och lägre
lagringstemperatur. Vid högre Mg-halt och högre
lagringstemperatur minskar slagbarhetstiden. Det
är sålunda svårt att exakt begränsa
nitbarhetstiden, då man normalt får räkna med någon
va-ration i såväl legeringssammansättningen som
lagringstemperaturen.
Väljes emellertid nit framställd av tråd med en
sista kallbearbetning betydligt överstigande ca
20 % reduktion (lämpligen 35—45 % reduktion),
erhålles en så stor slagbarlietstid, att inverkan av
smärre variationer i legeringssammansättning och
lagringstemperatur blir minimal.
B 58
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
