Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
BERGSVETENSKAP
REDAKTÖR: ERNST J A ROTHELIUS
Sprutning av metaller enligt gasmetoden • Notiser
Sprutning av metaller enligt gasmetoden
TEKN. DR S BRENNERT, LSTF, STOCKHOLM
Metallsprutningen är en relativt ny
ytbehandlingsmetod. Den första tekniskt användbara
sprutan konstruerades 1909. Sedan dess har metoden
hastigt utvecklats — mest genom dr Schoops
banbrytande arbete — och numera användes den
tämligen allmänt världen runt.
I Sverige introducerades metallsprutning
omkring 1930. F.n. är något hundratal anläggningar
i bruk inom landet.
Metallsprutor
Det finns fyra metoder enligt vilka man kan
spruta metaller. Alla metoderna stödja sig på
samma princip.
Grundmaterialet, dvs. det material, som skall
besprutas (vanligen järn eller stål), ruggas upp
på ytan, t.ex. genom sandblästring,
överdragsmetallen, dvs. det material, som skall sprutas,
smältes och slungas med tillhjälp av tryckluft i
form av fina droppar mot grundmaterialet, där
det fäster vid den ojämna ytan.
Skillnaden mellan de fyra metoderna ligger
huvudsakligen i det sätt, varpå överdragsmetallen
smältes (fig. 1).
Spruta för smält metall
Smält metall hälles i degeln A, som nedtill är
försedd med ett utloppsmunstycke. Genom detta
rinner metallen långsamt ut till följd av
självtrycket. Mitt för utloppsmunstycket passerar en
kraftig ström av tryckluft, som blåser ut metallen.
Denna spruta användes mest inom den
amerikanska bilindustrien för sprutning av den
blytenn-legering, varmed ojämnheter och porer i
karosseriplåt fyllas ut. Sprutans fördel ligger däri,
att avverkningen är mycket stor. Nackdelen är,
att den endast lämpar sig för lättsmälta metaller
samt att den endast kan arbeta i horisontellt läge.
DK 621.793.7
Pulverspruta
överdragsmetallen (vanligen zink) chargeras i
pulverform i behållaren A. Tryckluft strömmar
genom munstycket B, varigenom injektorverkan
erhålles. Vakuum uppstår då i röret C. Pulvret
suges från behållaren A genom röret C och blåses
fram mot mynningen D. Där smältes pulvret i en
acetylensyrgaslåga och sprutas ut av en annan
tryckluftström som passerar mynningen D.
Denna metod är numera på avskrivning, men
enstaka pulversprutor finnas ännu kvar även i
vårt land. En fördel med sprutan är, att den
(liksom sprutan för smält metall) saknar rörliga
delar. Nackdelen är dels att sprutan ofta måste
stannas och laddas med nytt pulver, dels att
pulvriserad metall måste användas. Vid de vanligen
använda metallerna, t.ex. zink, är nämligen
pulvriserad metall dyrare än metall i trådform.
Emellertid är det tänkbart, att metoden kan få någon
betydelse i framtiden för metaller, som icke
kunna framställas i trådform men som kunna
pulvriseras.
Elektrospruta
Två trådar av t.ex. zink matas fram med
tillhjälp av två valspar. Trådarna äro anslutna till
en generator (eller transformator) med en
spänning av ca 100 V. Spänningen alstrar en ljusbåge,
som smälter metallen. Som i föregående fall
blåses smältan sedan ut med tryckluft.
Elektrosprutan är relativt ny i vårt land, och
det är därför svårt att avgöra vilken betydelse den
i framtiden kommer att få. Bland fördelarna med
denna spruta kan emellertid nämnas, att den är
användbar för sprutning av zink och svårsmälta
metaller, såsom kolstål och rostfritt stål samt att
den vid zinksprutning ger en något finkornigare
beläggning än gassprutan. Vidare är den billigare
10 april 1943
B 61
Häfte $
Årg. 73
14 aug.
1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
