Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 4. Schuckerts strömavtayare (1884).
gummi beklädd strömledningslina av koppar. Dessa
draglinor skulle för övrigt tjäna som draglinor för
kontaktslädarna. Men då de genom den ofta upprepade
igångsättningen av de sistnämnda blevo avslitna insatte vi senare
två kortare, enkla hamptåg såsom draglinor för
kontaktslädarna mellan dessa och den på loket stående hylsan."
Den 15 december 1882 skriver Förster i S&H bl.a.:
"Försökssläden visar tydliga spår av nötning, i det att
icke blott fjädrarna, som väntat var, blivit tunna, utan
också anordningen i glidklon blivit avslipad. Emellertid
har friktionen därigenom icke förstorats."
Den 13 januari 1883 skickade S&H två nya
kontaktslädar med rörliga fjäderställ och elastisk angöring i
förbindelse med två ledningslinor och en ny gummikropp och
skrevo: "Den särskilda linan för att dra kontaktsläden
kunde bortskaffas. Då en avnötning av den på _L-skenorna
löpande kontaktsläden inte kan undvikas, ha vi inrättat
detta ställe som utväxling och bifogat en reservsats. Vi
rekommendera att släden dras för hand hela sträckan
för att konstatera att ingenting fastnar, och eventuellt
genom avslipning av insättningsbara glidstycken skaffa
större spelrum. Då inoljning av J_-skenorna icke visat sig
lämplig, är en insmörjning med grafit att förorda, vilket
starkt minskar friktionen och inte inverkar på
ledningsförmågan."
Georgi skriver i "Jahrbuch fiir das Berg- und
Hütten-wesen im Königreicli Sachsen" för år 1892: "Efter hittills
gjorda erfarenheter ha kontaktvagnarna, på vilka
gjutstålsrullar av 70 mm diameter löpa, bättre bevarats än de
på annat håll använda kontaktslädarna, vilka på grund av
den starka friktionen fordra större kraft. Den starkare
friktionen framträdde särskilt tydligt vid krökta banor."
Man hade alltså återgått till de ursprungliga
kontaktvagnarna.
Fig. 5. Moderna tyska gruvlok med kontaktbyglar och
saxar.
Den på fig. 4 återgivna egenartade och i dag icke utan
vidare förståeliga konstruktionen visar, hur firman
Schuckert i Nurnberg försökt att bemästra den svåra
frågan om strömnedtagningen. På lokomotivet står en lodrät
mast med en kontaktvagn, som genom rullar fattar de
båda J_-strömskenorna underifrån och från sidorna.
Släp-borstarna bestryka dessa strömskenor underifrån och
hållas genom två snören i den för fartriktningen riktiga
snedställningen. För att förstora kontaktmekanismens stabilitet
gentemot strömskenorna har följande anordning gjorts:
På masten är anbragt ett längsstöd, som framför och
bakom kontaktvagnen bär en slipklots, vilken liggande i en
cylindrisk behållare genom en fjäder tryckes mot
skenorna. Dessa glidklotsar beströko båda strömskenorna
samtidigt och måste alltså bestå av något isolerande material,
då de annars hade kortslutit skenorna.
Ytterligare utvecklingsstadier i bemödandet att
tillfredsställande lösa frågan om strömöverföring till
gruvlokomo-tiv äro t.ex. kontaktskon, kontaktrullen, saxen med
kon-taktvalsar och Siemens glidbygel, som redan 1889 användes
vid spårvägar (se fig. 2, Tekn. T. 1943 B s. 36). De nutida
gruvlokomotiven (fig. 5) i Tyskland äro nästan utan
undantag utrustade med kontaktbygel.
E R—s
Föreningar
Kemi och Bergsvetenskaps vårsammanträde den 4 juni
1943 var traditionsenligt kombinerat med studieutflykt, vilken
denna gång förlagts till Gustavsbergs Porslinsfabrik. Ett
40-tal medlemmar samlades i Gustavsberg och under direktör
Hj. Olsons och dennes medhjälpares ciceronskap gjordes
därefter en ingående rundvandring genom den nya fabrikens olika
avdelningar.
Från första behandlingen av råmaterialet, leran, fältspaten
och kvartsen, fick man följa framställningen av sintrat
sani-tetsporslin i den 170 m långa fabrikshallen, tillverkningen av
hushållsporslin, tekniska detaljer för radio- och
elektrovärmeindustrien etc. samt bränningen i de nyuppförda elektriska
tunnelugnarna. Av de senare finnas fyra, var och en 106 m
lång, vilka med sina moderna kontroll- och manöverorgan
torde vara de mest fulländade brännmaskiner, som för
närvarande över huvud taget existera.
Rundvandringen fortsattes härefter genom museet, som gav
en utomordentligt vacker expesé över gammalt och nytt
Gustavsbergsporslin från den Odelbergska eran fram till
nuvarande tid, representerad av Wilhelm Kåges och hans unga
konstnärliga medhjälpares eleganta kompositioner.
Gustavsbergs Porslinsbruk anlades 1827. Det var emellertid
först sedan Wilhelm Odelberg övertagit bruket 1869 som
Gustavsberg under de närmaste årtiondena utvecklades till
Sveriges största och mest ansedda keramiska industri på sin
tid i ett patriarkaliskt styrt mönstersamhälle. Axel och Victor
Odelberg, den gamle brukspatronens söner, övertogo bruket
1924 och fortsatte nydaningsarbetet fram till 1937, då
porslinsfabriken med tillhörande lantegendomar och
rederirörelse såldes för 3 650 000 kr. till Kooperativa Förbundet, vårt
lands största inköpare av bruksporslin. Tack vare KF:s och
platschefen direktör Olsons framåtanda och initiativrikedom
har bruket under de senaste åren gått en ny utveckling till
mötes. På nyanläggningar inom fabriken ha sålunda
nedlagts ca 7 Mkr. och på sociala anläggningar och
välfärdsanordningar ca 4 Mkr.
Efter den synnerligen intressanta demonstrationen voro
samtliga deltagare i utflykten inbjudna till middag på
brukets mäss.
Vid kaffet öppnades sammanträdets formella del av
ordföranden, överingenjör H Liander. Nya medlemmar blevo
bergsingenjörerna Olof Berggren, Ragnar Byman, Lars
Edlund, Sven Fornander och Carl Henrik Rosendahl,
civilingenjörerna Lars F K :son Barr, Erik Sundberg och Volmar W :son
Hintze samt disponent J A Hedlund, fil. lic. Gunnar Günther
och direktör August Nachmanson.
S P
B (50
10 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
