Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade det sig vid grävningarna, att indikationerna
förorsakats av svart, grafithaltig skiffer.
Samtidigt visade emellertid groparna också, att
moränen innehöll ganska rikligt med block av den
efterspanade malmtypen, så att man åtminstone
visste, att man höll kursen i rätt riktning och att
man inte hade kommit förbi klyftorten. Geolog
Eklund har särskilt omtalat frekvensen av helt
små malmblock, som gav god hjälp. Den bild av
berggrunden, fig. 2, som framträdde genom de
elektriska mätningarna, angav i väster
Skellefte-fältets mycket utbredda skifferetage, med en
starkt veckad gräns mot vad man med kännedom
om traktens urbergsstratigrafi i stort sett förstod
vara den närmast undre etagen, de i form av
leptiter o.d. föreliggande sura vulkaniska
bergarterna. Under förutsättning, att veckaxelstupningen
var västlig liksom i det närbelägna Kristineberg
(vilket också senare visat sig riktigt) skulle här
föreligga en antiklinal med relativt flack
axelstup-ning (fältstupning) mot väster. Tre underordnade
antiklinaler framträda inom den större, med
"axel-planindikationer" som sträcka sig inåt
leptitområ-det i öster. Vi urskilja, från söder mot norr,
Mörk-liden, Rävliden och Rävlidmyran. Genom fortsatt
prövning av indikationerna fastställdes
förefintligheten av en sulfidfyndighet vid Rävliden och
senare en vid Rävlidmyran, under det att Mörkliden
visserligen också håller malmmineral men icke i
brytvärd mängd. Tektoniken illustreras närmare
av ett av dr Sven Gavelin utarbetat stereogram
(fig. 3). Ur malmgeologisk synpunkt är
situationen av stort intresse. Malmföringen är uppenbart
anknuten till trasiga skivor av skiffermaterial,
vilka vid veckningen ha skjutits in i leptiterna
längs svaghetszoner som ha uppkommit utmed
veckaxelplanen. Åtminstone delvis visa malm-
kropparna utpräglad utsträckning parallellt med
veckaxlarna. Skiffern är dels ordinär, "grå", dels
grafitrik, "svart". Pressad svart skiffer visar
ibland genom hela sin massa buckliga,
grafit-klädda slintytor, så att den t.ex. i en ortvägg ser
ut precis som den kända grafitsköliga
järnmalmen i Kolningbergsfälten i Norberg. Det har visat
sig behövligt att vid gruvkarteringen särskilja den
grafitrika skiffern från den ordinära, detta bl.a.
därför, att grafiten är besvärande för
flotations-anrikningen och sålunda så mycket som möjligt
bör undvikas. Efter vad jag har erfarit, har man
också inom Bolidenbolaget vid sin gruvkartering
kommit till samma synpunkter. Malmkropparna
i Rävliden ha en brant sydlig sidostupning och
en något böljande, i allmänhet rätt flack
fältstupning mot väster. Vid Rävlidmyran är det ännu ej
klarlagt om malmkropparnas fältstupning är
likartad, men i varje fall äro bergarternas sträckning
och veckaxelstupning jämförliga med
förhållandena i Rävliden.
Rävlidenfyndigheten har undersökts genom
ortdrivning på 38 och 120 m avvägning samt
borrningar, och dess östra, kopparrikare del är nu
föremål för legodrift av Bolidenbolaget för
statens räkning. Genom flera omfattande
provtagningar, som ha utförts dels av SGU och dels av
Bolidenbolaget, är malmens sammansättning väl
känd. Dr Gavelin har på basis av detta
analysmaterial och sin ingående kännedom om
fyndighetens geologi utfört en mycket intressant studie
över metallfördelningen4, ur vilken fig. 4 a är
lånad. Kartan avser att åskådliggöra proportionerna
mellan koppar och zink i malmen, och den ger,
som man ser, en mycket överskådlig bild av
denna relation. Vi ha sålunda i öster malmkroppar
med sitt största värde i koppar, men västerut hu-
Fig. 3. Blockdiagram över
Rävliden—Kristinebergsom-rådet (efter S Gavelin3). 1 Rävlidmyran, 2 Rävliden,
3 Mörkliden, 4 Kristineberg.
10 april 1943
B 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
