- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1943. Bergsvetenskap /
76

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. A. Karta över 38 m nivån i Rävlidengruvan, visande fördelningen av olika malmtyper (efter S Gavelin4).

vudsakligen zinkmalmer. Smärre blyhalter, i form
av blyglans och bly-antimon-sulfider, ingå
framförallt i zinkmalmen. Fyndighetens icke
obetydliga silverhalt följer i stort sett blyet, dock med
smärre oregelbundenheter. I allmänhet är
förhållandet ungefär 120 g/t silver för varje procent bly.
Jag skall här inte ingå närmare på dr Gavelins
intressanta framställning, men jag vill
understryka, att en dylik behandling av analysmaterialet
alltid torde vara värd besväret, om man har att
göra med en ordentligt analyserad komplex
sul-fidmalm.

Av övriga malmmineral i Rävliden vill jag
nämna svavelkisen. Dess mängd är inte så stor,
att den har någon nämnvärd praktisk betydelse.
Men dess uppträdande i de delar av fyndigheten,
där den utgör den dominerande sulfiden,
erbjuder en del av intresse. Den tillhör huvudsakligen
en viss sträcka, där den randar upp den svarta
skiffern i ett mönster, som i smärre stycken kan
likna skiktning, men som man ändå
mångenstädes tydligt ser vara resultatet av sekundär
tillförsel — något som ju också gäller fyndigheten i
övrigt och Skelleftefältets sulfidmalmer i gemen.
Kisens förekomstsätt erinrar om ett mönster, som
återfinnes i andra kisfyndigheter, t.ex. Sulitälma
eller Grasslitz-Klingental i Erzgebirge.

Rävlidmyran har också, liksom Rävliden,
börjat undersökas under jord, men dessa
undersökningar äro ännu så länge långt ifrån slutförda.
Fyndigheten är sammansatt av ett flertal relativt
smala, skivformiga malmkroppar. Som jag nyss
nämnde, är det ännu inte klart, huruvida
malmkropparnas fältstupning även här följer
veck-axelstupningen. Malmen är i allmänhet en ganska
rik zinkmalm med något bly och betydande
silverhalt. Proportionen Zn : Pb : Ag är i påfallande
grad lik den som förekommer i Rävliden. I regel
är malmen skarpt avgränsad mot sidostenen, och

man får i gruvan närmast det intrycket, att
malmkropparna ha trängt in längs berggrundens
svag-hetsplan (förskiffringsplan) såsom ett alldeles
främmande element. Den mikroskopiska
undersökningen visar emellertid, att sulfiderna äro
utspädda med vanliga bergartsmineral. Det är
sålunda fråga om en partiell, selektiv förträngning
av vissa led i berggrunden.

I brytningstekniskt hänseende torde
Rävlidmyran komma att erbjuda speciella problem, då
visserligen metallhalten inom den för brytning
nödiga bredden är tillfredsställande, men denna bredd
sammansättes av rik malm och ofyndigt gråberg.

Kuorbevarefältet

Kuorbevarefältets upptäcktshistoria är ganska
intressant. SGU:s första undersökning där skedde
redan år 1908, då Inlandsbaneexpeditionen,
under ledning av dr Tegengren, granskade en några
år tidigare tagen inmutning på Lappliden nära
Kuorbevare by. Det visade sig emellertid blott
vara fråga om en högst obetydlig
svavelkisföre-komst, utan varje ekonomiskt intresse. Under
orienterande exkursioner år 1921 besöktes platsen
av dr Alvar Högbom och mig. Det befanns, att
kisen sitter uti ytterst turmalinrika kvartsgångar,
uppträdande i en omvandlingsbergart av en
typisk "malmkvartsits" natur. Under SGU:s arbeten
samma år träffades ett kisblock med något
koppar och zink, vid Kuorbevare by. Magnetiska
mätningar under de närmaste åren ledde till
påvisande av en viss mineralisation, dock utan värde.
Men 1927 hittades ett i sin mån mera lovande
block, nämligen antofyllitkvartsit med kopparkis.
På grund av att andra uppgifter upptogo de
tillgängliga arbetskrafterna blev emellertid detta
uppslag ej följt förrän på hösten 1929, då
ingenjör Barkenberg med magnetometern påvisade ett
lovande påhåll. Följande år, 1930, utfördes elek-

B 76

11 dec. 1943

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:27:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1943b/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free