Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 10. Kristinebergs gruvanläggning.
Fig. 12. Kontor med gruvlave i bakgrunden.
Byggnadssystemet liar gjorts så brandsäkert
som tillgången på erforderlig materiel kunnat
medge.
Ovanjordsanläggningen består alltså av
kontorsbyggnad (fig. 11) med bad- och tvättinrättning,
panncentral, omklädningsrum med toaletter,
sola-rium, tvätt- och duschrum för arbetare, vaktrum
samt kontorsutrymmen; Inve (fig. 12) med sina
bärande konstruktioner och i dessa helvalsade
svetsade brytskivor. Dessutom finnes
förmanskontor, borrmaskinsreparationsverkstad och
gummi-vulkaniseringsverkstad; krossverk med sin
speciella utrustning ävensom provkrossanläggning;
fickhtis med 9 fickor för utjämningen mellan
gruvan och anrikningsverket; transformatorstation;
maskinhall med spel, kompressorer och en
dieselgenerator som reservkraft; mekanisk verkstad
med smedja; kulkvarnshall (fig. 13) med
målnings- och klassificeringsanläggningar;
kemikalietorn med utrustning för dosering och blandning av
flotationskemikalier; flotations- och filterhall (fig.
14) med olika anordningar för flotation och
filtrering av de erhållna koncentraten; torkhus med
sligtorkar; utlastningshall med sligbås och
grävmaskin för utlastning, samt linbanestation för
automatisk utlastning till linbanan.
Hela takytan är ca 8 400 m2 och
kubikutrymmet i det närmaste 100 000 m3.
I februari 1939 påbörjades arbetena med
avvägning och schaktning av verksplatsen. Härvid
användes en RB-19 grävmaskin, som ofta var
ovärderlig. Alla schakt- och sprängmassor kördes
ned till ett dammsystem för avfallet i närbelägna
bäckdal. 1 början av juni påbörjades
formsättningen för och gjutningen av grunderna. Under
september börjades uppsättningen av järnkon-
ena eller andra icke skola medföra fullständig
driftinställelse, framtvingar anordningar av stora
lagerutrymmen för utjämning. Med den
storleksordning, som dels avsågs och kanske ännu mera
anades, kunde någon fristående fickkonstruktion
icke tänkas av rent konstruktiva skäl. Det
beslöts därför, att ett fickhus skulle anordnas
genom utsprängning i berget av tillräckliga
utrymmen. Härtill kom då ett tunnelsystem för
fickgod-sets avtransport.
En tendens att undvika höga konstruktioner
medförde, att enplanssystem kom till användning
i största utsträckning, varigenom även betydande
insprängningar måste utföras.
Man har strävat efter enklast tänkbar
godspassage genom anläggningen — dock utan att släppa
på nödvändiga utjämningar.
Verket har även konstruerats så, att framtida
tillbyggnader skola kunna ske utan rubbning av
de redan befintliga anordningarna.
Fig. 11. Yttervy av del av verksanläggningen.
9 okt. 1943
B 87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
