Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 13. Kulkvarnshallen.
Fig. 14. Del av flotationshallen.
struktionen, vilken slutligen omfattade 1 600 t järn.
I oktober igångsattes murningen av väggarna och
i december takläggningen med siporexplattor. I
januari 1940 påbörjades montaget av värme- och
sanitära anläggningar. Under mars 1940 kom
montaget av krossverkets maskiner i gång.
Den 2 augusti 1940 igångkördes krossverket
(fig. 15) på upplagsmalm från
prospekterings-schaktet. Det var då styckesvavelkis för leverans
till Reymersholms Gamla Industri AB. De norska
leveranserna hade till stor del uteblivit, varför det
var brådskande. Den 10 oktober igångkördes
flo-tationsverket (fig. 16) med
kopparanriknings-malm för en kulkvarn.
Sedan dess har en fortsatt ständig ökning skett,
så att produktionen f.n. är uppe i ca 1 500 t/dygn i
genomsnitt (fig. 17). Den totala produktionen
under de gångna åren har varit:
krossning anrikning
t t
1940 .............. 42 700 26 500
1941 .............. 266 200 234 000
1942 .............. 447 300 408 600
1943 (beräknat) ...505 000 455 000
Vid konstruktionen av krossverket lia de
senaste erfarenheterna från anläggningar för
sul-fidmahner i USA och Kanada utnyttjats. En
ned-krossning till ca < V4" eftersträvades, varvid
hänsyn måste tas till att en icke obetydlig del av
Kristinebergs malmer hade benägenhet att baka
ihop vid finkrossningen. Detta beror på den höga
halten av klorit och talk. Som sista steg i
nedkrossningen valdes därför valskrossar med
relativt stor skillnad i periferihastighet på valsarna,
eller 0,5 m/s. Mellankrossningen avsågs att få så
stor som möjligt och därtill med en maskintyp av
robustaste utförande, då den starkt mekaniserade
gruvdriften säkerligen skulle medföra icke
obetydliga mängder järn och stålskrot i malmen.
Efter studier vid ett flertal krossverk samt
besök i Milwaukee hos både Nordberg Mfg Co, som
tillverkar Symonkrossarna, och Allis Chalmers
Mfg Co, vilka bygga Newhousekrossarna,
bestämde vi oss för de senare (fig. 18). Resultaten hittills
äro mycket goda. En del bekymmer med
krossarna ha visserligen förekommit, men dels äro de i
sitt slag de första tillverkade på licens i Europa,
dels de första i drift i Skandinavien. De äro ytterst
okänsliga och tåla en mycket kraftig
överbelastning. Manganstålslitaget är lågt för den stora
nedkrossningen eller från 6" till 1". Den direkta
driften från motorn utan kuggväxlar är en mycket
stor fördel. Newhousekrossarna äro utmärkta
mellankrossar. Däremot torde de icke vara så
lämpliga som finkrossar.
Grovkrossningen utföres i en Humboldt
käftkross om 700 X 1 100 mm med ca 6" utgående
produkt. Krossen är försedd med rullager i
excen-tern och tyvärr glidlager i stativet.
Malningsavdelningen konstruerades med
hänsyn till de erfarenheter, som vunnits på andra
platser vid anrikning av liknande malmtyper.
Fig. 15. Krossverksschema
B 88
9 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
