Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Det var således icke möjligt att upprepa provet med
10/3 000/30 på rundstavarna av dessa båda sorter.
För att trots detta kunna inordna de från
Reichsbahnzentralamt erhållna punkterna i följd
med 10/3 000/30, utförde detta verk
jämförelseprov enligt båda metoderna på samma stycken,
vartill tre kvadratiska stänger av vardera sorterna
11 till 14 kommo till användning. Det visade sig
att 3 000 kg värdena vid de kvadratiska stängerna
i genomsnitt lågo 6,6 % över 1 000 kg värdena.
Från Reichsbahnzentralamts sida företogos
ytterligare hårdhetsprov med lO/l 000/15, å ena sidan
på ändstyckena till rundstavarna, å andra sidan
på de motsvarande A-styckena av kvadratstänger
av samtliga sorter. Värdena för rundstavarna lågo
i genomsnitt 6,9 % lägre än för de kvadratiska
stängerna.
Ur de sistnämnda serierna framgick också
möjligheten att beräkna relationer för sorterna 1—4
och 7 mellan 10/3 000/30 och lO/l 000/15 för
runda stavar. Här erhölls en höjning på 6,0 %, alltså
nästan samma belopp som för de kvadratiska
stängerna.
Den fullständiga följden av
hårdhetsmedelvärden för rundstavarna är införd i fig. 9 över
drag-provsmedelvärdena. Vid sorterna 5 och 6 äro de
värden insatta, som omräknats från kvadratiska
stänger enligt meddelandena från
Reichsbahnzentralamt. För sorterna 11 till 14 äro utom de
genom en linje förbundna hårdhetsvärdena, som
av tillverkarfirmorna omedelbart mättes på runda
stavar, också införda de punkter, som erhöllos
genom omräkning ur de kvadratiska stängerna
(betecknade med i?).
Av särskilt intresse äro spridningsförhållan
dena vid hårdhetsprovet. Också här visade sig för
sorterna 11 till 14 högre spridningar än för de
övriga sorterna. Därför företogs en delning i
grupper. I sammanställningen av spridningarna
(tabell 2) infördes dessa på så sätt, att de av
tillverkarna utförda proven uppdelades i raderna 10
och 11. Rad 12 innehåller Reichsbahnzentralamts
ersättningsprov för sorterna 5 och 6; raderna 13
och 14 innehålla denna anstalts övriga prov med
lO/l 000/15. För Reichsbahnzentralamts prov med
10/3 000/30 (raderna 12 a och 12 b i tabell 1)
gjordes på grund av det ringa antalet
försökspunkter ingen spridningsberäkning.
De låga spridningstalen (med undantag av rad
11) äro överraskande så tillvida, som man efter
Mosers2 resultat måste vara inställd på
ogynnsammare tal. Vid Mosers undersökningar deltogo
åtta försöksanstalter, som oberoende av varandra
företogo Brinells hårdhetsprov på åtta olika
stålsorter. Stålsorterna levererades från en central i
tillförlitligt lika kvalitet till var och en av
provningsanstalterna. Vid provningsanstalterna skulle
proven ske under de hos dem i praktiken vanliga
villkoren, alltså utan iakttagande av särskilda
försiktighetsmått. Moser fann nu en genomsnittlig
avvikelse från medelvärdet - 5 % vid mjukare
och ända till - 10 % vid mycket hårda stål.
Som orsak till detta höga spridningsvärde
angav han själv inflytandet vid varje
provningsanstalt av olika egenskaper hos observatören,
framför allt beträffande uppmätning av
kulintryck. Denna svårighet ökas för hårda stålsorter,
vid vilka det i och för sig lilla kulintrycket icke
är omgivet av en vulst, som vid mjukare, utan
ligger i mitten av en fördjupning. Därtill komma
tillfälligheter i belysningen, som på varje
iakttagelseplats verkar olika. Det kan tilläggas att även
olikheter i anbringandet av lasten såväl som
belastningstiden kunna ha medverkat.
I här föreliggande fall ligger det till på annat
sätt. Här hänföra sig spridningsvärdena för varje
gång blott till mätningar på ett ocli samma ställe,
i allmänhet lia också de till ett spridningstal
hörande mätningarna alltid utförts av samma
iakttagare. Dessa omständigheter kunna alltså knappt
lia haft något inflytande. Vid deras bortfall ställa
sig spridningsförhållandena vid Brinellprovet
mycket fördelaktiga. Att rad 11 utfaller så
överraskande kan tillskrivas särskilda
omständigheter, som råda på provningsanstalterna där dessa
prov utfördes. Man kan bortse ifrån dem vid
bedömandet av provningsförfarandet i och för sig.
Att emellertid spridningarna också i vårt fall
bli högre, 0111 mätningarna från flera
provningsanstalter sammanfattas, kan påvisas ur
försöksmaterialet. Omräknar man nämligen medelvärdet
för rad 13 genom höjning med 6 % på rad 10,
så får man för de sammanslagna raderna 10 och
13 ett medelvärde för den kvadratiska spridningen
på 4 %, alltså väsentligt mera än för var och en
av raderna ensamt. Samma tillvägagångssätt kan
tillämpas på raderna 14 och 10 varvid man för
omräkning multiplicerar med 1,069 X 1,060 =
= 1,133. Man får 3,14 %, alltså mer än för de
enskilda. Omräknar man däremot rad 14 på rad
13 (multiplikation med 1,069), så visa de båda
raderna sammanslagna blott en kvadratisk
spridning på 1,47 %, helt i överensstämmelse med att
denna gång båda raderna utfördes av sannna
provningsanstalt med likadan anordning.
I tabell 3 hänföra sig talen likaledes för varje
gång till iakttagelser på en enda försöksplats. De
äro helt naturligt betydligt högre än
medelsprid-ningstalen och förlöpa mera oregelbundet än
dessa. Också här ligga talen för rad 11 tydligt
över de för de övriga raderna. Samma orsaker
ha även här medverkat. Vid sorterna 11 och 14
blev ju ett belt utfallande försöksvärde
utelämnat. Utan detta utelämnande erhöllos de inom
parenteserna insatta värdena.
Även spridningsbredden ökas, 0111 den
beräknas icke blott ur resultaten från en enda
provningsanstalt utan från flera sådan
sammanfattade. Med sammanfattning av raderna 10, 13 och
14 erhåller man
B 106
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
