Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
sort 1........ 9,3 % mot 5,3 % medelvärde för enstaka
bestämningar
sort 2........ 16,9 % mot 6,3 %
sort 3........ 7,8 % mot 6,5 %
sort 4........ 12,3 % mot 6,0 %
sort 7........ 12,7 % mot 8,7 %
I litteraturen3 meddelas spridningsbredder ur
hårdhetsbestämningar, vilkas talvärden ligga över
de sist anfördas. Detta torde få sin förklaring av
det större antal anstalter, som deltogo i där
angivna försök.
Skjuvprov
Vart och ett av de fyra provsätten utfördes på
samtliga sorter av samma provningsanstalt.
Olikheter härrörande från olika iakttagare voro
därför uteslutna och det kan antas, att de
lagbundenheter, som ligga i försökssättet självt, klart
komma till uttryck. För att också utesluta svårigheter
genom materialolikheter inom samma sort,
tillsågs, att brottställena vid skjuvproven alltid lågo
lika i tvärsnittet, nämligen i mittzonen mellan
stavens mitt och dess ytteryta.
Medelvärdena för olika skjuvsätt äro införda i
fig. 9. De ordna sig nästan parallellt löpande på
olika höjd. De högsta värdena ger rena hålprovet
efter Deleuse. Nära därunder följer skjuvprovet
med koniska stift enligt Thyssen—Bourdhouxe,
därunder på större avstånd hålstansförsök med
cirkelskivor enligt Sipp—Rudeloff och ännu lägre
skjuvprovet med cylindriska stift enligt Frémont.
Spridningarna, beräknade för varje
gjutjärnssort vid vart och ett av de fyra försökssätten,
ordna sig i en helt annan följd än medelvärdena.
Spridningsbredderna följa dem i det närmaste.
Man får följande bild:
Spridning Spridningsbredd
medelvärde medelvärde
Sipp—Rudeloff (2 184
punkter) ................... 2,68 % 14,5 %
Thyssen—Bourdhouxe (871
punkter) ............... 4,30 % 19,3 %
Deleuse (88 punkter)*..... 4,33 % 12,6 %
Frémont (915 punkter).... 7,30 % 36,0 %
Man skulle kunnat vänta, att det högsta
egenskapsmedelvärdet skulle motsvara minsta
spridning och att mot lägsta hållfastheten skulle svara
största spridningen, inen detta är icke fallet.
Frémontprovet med cylindriska stavar visar
visserligen samtidigt de lägsta
skjuvhållfasthetsvär-dena och den högsta medelspridningen (7,3 %).
Hålprovet enligt Deleuse måste visa samma
hållfasthet som provet med koniska stavar enligt
Thyssen—Bourdhouxe, icke högre. Särskilt måste
Sipp—Rudeloff med den minsta spridningen ha
det högsta hållfasthetsläget. I själva verket ligga
alla Sipp—Rudeloff värden mellan Thyssen—
Bourdhouxe och Frémont.
* Vid punktantalet 88 komma på var och en av de elva
sorterna blott 8 punkter. De för Deleuse angivna siffrorna få
därför betraktas med förbehåll.
Fig. 10.
Spänningslinjer i ett
skjuvprov (enligt
Fuku-da ur Z. V DI).
Ett entydigt sammanhang mellan egenskapens
absolutvärde och spridningen finnes sålunda icke.
Detta tyder på, att det händelseförlopp, som leder
till brott vid olika skjuvprovsätt, är olikartat.
Som spänningsoptiska upptagningar (fig. 10) visa,
är spänningsförloppet vid skjuvprovet starkt
avvikande från föreställningen om en ren
avklipp-ning och vida mer invecklat än det då hade måst
vara*. Som Seybold14 har visat kommer brottet vid
skjuvprovet titi stånd icke genom skjuvning utan
genom övervinnande av draghållfastheten, vars
spänningsriktning till skärriktningen har olika
lutning alltefter provmetoden. Mot den praktiska
användningen av skjuvprovet som teknologiskt
prov är därmed ingenting sagt, men väl mot
möjligheten att ur skjuvprovet dra omedelbara och
allmängiltiga slutsatser rörande andra förhållanden.
Jämföras Frémont ocli Thyssen—Bourdhouxe,så
kan provstavarnas olikartade lagring förklara
avvikelserna. Lagringen av de koniska stavarna
enligt Thyssen—Bourdhouxe i avskärningsstället är
vida säkrare än av de cylindriska stavarnas enligt
Frémont, som alltid måste lia något mindre
diameter än hålrummet, som bildas mellan
skjuv-backarna. Vid avskärningsstället måste alltid
uppstå ett spelrum. Därmed tillkomma
böjspänning-ar, som ha till följd en nedsättning av det
uppmätta skärningsmotståndet och variationer i detta
med motsvarande inverkan på spridningen.
För jämförelsen mellan Sipp—Rudeloff,
Thyssen—-Bourdhouxe och Deleuse kan motsvarande
icke göras gällande. Här kan till förklaring av
skillnaderna blott antas, att förloppen äro
kvalitativt olika.
I fig. 9 äro de raka linjerna inritade, som skulle
erhållas om proportionalitet rådde mot
draghållfastheten. Inritade äro förhållandena 1 : 1, 1 : 1,5
och 1 : 2. Ingen av kurvorna följer noggrant
någon av dessa linjer eller däremellan liggande.
Vridhållfasthet
I fig. 9 äro också de vid vridprovet erhållna
värdena inritade. Kurvan korsar de båda undre
skjuvhållfasthetskurvorna och närmar sig vid
gjutjärnssorter av högre hållfasthet de båda övre.
Ett visst sammanhang mellan vrid- och
skjuv-resultat är visserligen omisstydligt, men en klar
lagbundenhet träder inte i dagen.
* Vid ren avskärning måste spänningslinjerna från den
tryckande kanten löpa under 45° vinkel mot vertikalen.
11 dec. 1943
B 107
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
