Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Mekanisternas arbetsfält
DK 331.965
Yngre Mekanisters Förening utförde hösten 1942 en
undersökning av de under åren 1932—1941 utexaminerade
högskolemekanisternas fördelning på näringsgrenar och
arbetsområden för att ge föreningens medlemmar, framför
allt de nyutexaminerade, en bild av deras speciella
arbetsmarknad och denna arbetsmarknads nuvarande tendenser.
Undersökningen omfattar 95 % av samtliga från K.
Tekniska Högskolan (KTH) och 71 % (för vissa uppgifter
85 %) av de från Chalmers Tekniska Instituts högre
avdelning resp. (efter år 1937) Chalmers Tekniska Högskola
(CTH) under tioårsperioden utexaminerade mekanister.
Under denna tid utexaminerades från KTH 348
mekanister och från CTH 146, vilket motsvarar ca 30 resp. ca
20 % av hela den aktiva kåren mekanister från de båda
högskolorna. (Från KTH utexaminerades åren 1900—1931
sammanlagt 668 mekanister.) Undersökningen berör alltså
en ganska stor del av denna ingenjörskår.
Det erforderliga uppgiftsunderlaget har till största delen
erhållits genom en rundfråga till samtliga av
undersökningen berörda och är för KTH tämligen jämnt fördelat
i årskurserna, varför det är tillräckligt för ett säkert
bedömande av förhållandena. För CTH är underlaget
otillräckligt, speciellt för en del årskurser. CTH-resuItaten ha
därför summerats för hela perioden för jämförelse med
KTH-resultaten.
För de inom den mekaniska verkstadsindustrien
verksamma har följande gruppindelning tillämpats:
konstruktion (produktkonstruktion): forsknings-,
labo-ratorie- och experimentingenjörer, konstruktörer;
Fig. 1. Första anställningens fördelning pd näringsgrenar
och arbetsområden ären 1932—1941. (95 % uppgifter från
KTH och 71 % uppgifter från CTH.)
För att eliminera inflytandet av tillfälliga anställningar
har för första anställning fordrats, att den skall ha varat
minst ett halvår, varjämte årskurserna ha sammanslagits
i grupper om två och tvä.
Den mekaniska verkstadsindustriens andel har successivt
minskat från ca 60 % ären 1932—1933 till ca 30 % åren
1940—1941. Flggindustriens andel har ökat från ca 4 %
ären 1936—1939 till ca 17 % ären 1940—1941. För militära
verk och inrättningar äro siffrorna 1932—1937 ca 7 % och
1940—1941 ca 22 %. Textilindustriens andel sjunker
stadigt från ca 7 % åren 1932—1933 till 0 % 1940—1941.
Av chalmeristerna gingo i medeltal under hela perioden
över 75 % till den mekaniska verkstadsindustrien.
Fig. 2. Fördelning pd arbetsområdena konstruktion (K),
produktion (P), försäljning (F) och företagsledning (L)
för inom den mekaniska verkstadsindustrien anställda
KTH-mekanister av årskurserna 1932, 1934 och 1936.
Den totala minskningen av de inom denna industri
verksamma beror väsentligen på minskningen av antalet
konstruktörer, medan antalet i produktion och försäljning
verksamma är i stort sett oförändrat.
Av samtliga under perioden från KTH utexaminerade
ha ca 80 % haft anställning inom den mekaniska
verkstadsindustrien; av dessa ha ca 60 % resp. 50 % och 20 %
under någon period varit anställda på konstruktions- eller
produktions- och försäljningssidan. En del ha således
under olika perioder varit anställda inom olika
arbetsområden.
produktion: verkstads-, arbetsstudie-, planerings-,
kontroll- och provningsingenjörer, verktygskonstruktörer samt
överingenjörer och överingenjörsassistenter;
försäljning: offert- och serviceingenjörer;
företagsledning: direktörer och direktörsassistenter.
Anmärkningsvärd är den starka nedgången i antalet
"första anställningar" inom den mekaniska
verkstadsindustrien åren före kriget; grupperna konstruktion och
försäljning voro åren 1938—1939 endast hälften så stora som
åren 1934—1935, medan gruppen produktion under denna
tid minskat endast ca 20 % (fig. 1).
Undersökningen visar en viss tendens till
överensstämmelse mellan examensarbetet och den framtida
sysselsättningen. Detta är särskilt märkbart för ämnena flygteknik
och industriell ekonomi och organisation.
Med hänsyn till att den största gruppen av de
nyutexaminerade har gått till den mekaniska verkstadsindustrien,
är det av intresse att närmare studera den senare
utvecklingen inom denna industri (fig. 2).
Fig. 3 visar det väsentliga resultatet av undersökningen
och torde ge en rätt tydlig bild av de undersökta
meka-nistårgångarnas arbetsmarknad och dess tendenser.
Minskningen av antalet högskolekonstruktörer är
säkerligen icke önskvärd ur näringslivets synpunkt; mellan de
nu så aktuella forskningsingenjörerna och
produktionsteknikerna måste finnas en grupp högt kvalificerade
konstruktörer. (Av KTH-mekanisterna ha sammanlagt 6 %
uppgett sig eller ansetts för närvarande vara verksamma
med forsknings- eller närbesläktad verksamhet; ca 25 %
av hela det under gruppen konstruktion inom den
mekaniska verkstadsindustrien redovisade antalet kan räknas hit.)
I 58
(5 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
