Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
industrigrenar, bland vilka särskilt må nämnas:
textilindustrien, vissa grenar av järn- och
stålindustrien, den kemiska industrien samt
industrierna för tillverkning av lergods, mattor,
korkmattor, lädervaror, skodon, trävaror och papper.
Bomullsindustrien i Lancashire var den första
industri, där koncentrationsåtgärderna i stor skala
genomfördes. Redan i början av maj 1941 -—
alltså omkring två månader sedan
koncentrationsplanen offentliggjorts — hade
koncentrationsförslagen granskats för 172 av 401 spinnerier; 111
av dessa företag hade godkänts som kärnföretag
och 61 fabriker hade stängts. I början av juli 1941
hade antalet stängda fabriker nära tredubblats.
Även vid väverierna hade koncentrationen vid
denna tidpunkt framskridit långt, och inom hela
bomullsindustrien hade ca 50 000 arbetare
frigjorts eller en femtedel av de arbetare, som voro
sysselsatta inom dessa industrier, när
koncentrationen påbörjades.
Inom övriga branscher, företrädesvis
sammansatta av medelstora och mindre företag,
genomfördes koncentrationen däremot i regel i relativt
långsam takt; detta gällde exempelvis
industrierna för tillverkning av lädervaror, leksaker och
sportartiklar samt vissa grenar av den mekaniska
industrien.
Enligt uppgifter, som den brittiske
handelsministern Dalton lämnade i våras, ha sedan
koncentrationsåtgärdernas början till slutet av mars 1943
omkring 70 industribranscher underkastats
prövning och ca 2 800 fabriker stängts. Härigenom
frigjordes 235 000 arbetare samt 5,7 Mm2 i
fabriks- och lagerutrymme. Härvid hade emellertid
omkring 80 % av dessa resultat uppnåtts redan i
mars 1942. Dalton påpekade vid samma tillfälle,
att koncentrationsåtgärder fortfarande fullföljdes
med avseende på beklädnadsindustrien och
tryckeribranschen.
Krigsbetingad standardisering
Även i England ha rationaliseringsåtgärder av
olika slag givetvis spelat en viktig roll, när det har
gällt att hushålla med de begränsade
produktionskrafterna. Genom sammanslagning av företag
i samband med koncentrationen uppnåddes i
många fall en förlängning av tillverkningsserierna
inom de mest moderna företagen. Stora
ansträngningar ha bl.a. även gjorts för att åstadkomma en
ändamålsenlig standardisering av produktionen.
Är 1941, alltså samma år som
koncentrationsplanen började förverkligas, framlade Board of
Trade även en plan för en standardisering av
produktionen i större skala. Ett flertal orsaker ha
givit upphov härtill, såsom framförallt bristen på
arbetskraft, råvaror och tonnage. Man avsåg att i
möjligaste mån inskränka åtgången av de knappa
produktivkrafterna och samtidigt att tillförsäkra
allmänheten en försörjning med goda
standardiserade varor (utility goods) och planerade att dy-
lika varor skulle tillverkas i en omfattning
motsvarande ett årsvärde av över 300 miljoner pund,
beräknat i 1941 års priser.
Standardiseringsplanen genomfördes redan i
mitten av år 1941 och tillämpades delvis som
självständig aktion och delvis i samband med
koncentrationsåtgärderna. När
standardiseringsåtgärderna förknippades med koncentrationen
skedde detta i regel på så sätt, att endast sådana
företag erhöllo rättigheter att bedriva verksamhet
som "kärnföretag", vilka accepterade
standardiseringsföreskrifterna. I de flesta fall ha
samtidigt med standardiseringen även priserna i viss
mån reglerats. Denna av myndigheterna påbjudna
standardisering infördes först inom
beklädnadsbranschen, och den har på detta område fullföljts
med så stor skärpa, att den numera omfattar över
80 % av den totala tillverkningen.
Standardiseringspåbuden ha sedermera tillämpats på ett stort
antal områden. Ett annat exempel är införandet av
enhetsmöbler, varvid möbelindustrien samtidigt
erhöll enhetliga direktiv rörande
kostnadskalkylerna. De företag, i regel mindre enheter, som icke
kunde arbeta under de påbjudna förhållandena,
stängdes. Möbelindustrien tillhörde, såsom tidigare
nämnts, de branscher, för vilka undantag gjordes
under första koncentrationsvågen, därför att de
huvudsakligen bestodo av småföretag.
Slutord
Av ovan lämnade uppgifter torde framgå att
koncentrations- och rationaliseringsåtgärderna
under kriget erhållit ganska avsevärda
dimensioner, vartill hänsyn bör tas, när det gäller att
bedöma de berörda ländernas
omställningsproblem efter kriget. Både i Tyskland och i England
har man inriktat sig på, att den av kriget
betingade koncentrationen inom näringslivet åter
skall upphävas, när freden kommer, och i båda
länderna ha åtgärder vidtagits för att säkerställa
återgången till fredsförhållandena. Det torde
emellertid vara tänkbart att i många fall de
ingripande förändringar, som
koncentrationsåtgärderna ha medfört och som ofta bestått i flera år,
komma att bli permanenta efter kriget och
därmed föranleda vissa blivande
strukturförskjutningar inom industrien.
Omställningen kommer för de krigförande
länderna att bli än mera svårartad i den mån
koncentrationen även åtföljts av förändringar i
industriens lokalisering, vilka företagits med
hänsyn till strategiska och andra av kriget
framkallade orsaker. I båda länderna har sålunda
koncentrationen genomförts med hänsyn till
krigsindustriella behov, och samtidigt ha även
livs-och krigsviktiga industrier flyttats till av
luftkriget mindre berörda områden. I England har
dessutom sedan oktober 1942 en ny industriell
lokaliseringsplan börjat omsättas i praktiken,
varvid det huvudsakliga syftet synes ha bestått i en
1 66
4 sept. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
