Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
tidsperiod; beräkningen måste dessutom grunda
sig på den maximala samtalsvolymen per
tidsenhet, dvs. "trafiken under bråd timme". Antalet
etappförbindelser måste sålunda vara tillräckligt
för att samtalen under "bråd timme" skola kunna
avvecklas utan förseningar. Under övriga tider
komma etappförbindelserna att i allmänhet vara
relativt dåligt utnyttjade eller t.o.m. alldeles
outnyttjade, men häråt är givetvis intet att göra.
Samtalsvolymen på etapptelefonförbindelserna
bestämmes ur samspelet mellan en mängd olika
faktorer såsom dels antalet telefonställen, dels
olika faktorer avseende drift- och trafikarbetet
på bansträckan ifråga.
Grundtanken i en statistisk analys av
sambandet mellan telefontrafiken samt drift- och
trafikarbetet blir därför att undersöka samtalsvolymens
storlek vid bandelar med olika trafikintensitet i
syfte att om möjligt spåra upp regelbundenheter,
vilka kunna tolkas såsom uttryck för det sökta
sambandet. På grundval av det sålunda erhållna
sambandet kan man sedan uppskattningsvis
beräkna samtalsvolymen vid given trafikintensitet.
Man nöjer sig i regel vid en dylik analys med
att ställa samtalsvolymen i relation till en enda
faktor, och då lämpligen antalet tågkilometer per
bankilometer på vederbörande handel. Rent
teoretiskt sett kan man i analysen införa så många
bestämmande faktorer som helst, men i
praktiken medför det stora svårigheter att finna
tillfredsställande kvantitativa uttryck för de olika
bestämmande faktorerna. Bestämningen av
samtalsvolymen blir dessutom osäkrare ju flera
variabler man begagnar. Man bör därför begränsa sig
till faktorer av dominerande betydelse för
samtalsvolymens storlek.
De i analysen icke beaktade faktorerna, t.ex.
antalet telefonställen, kunna emellertid förorsaka
vissa avvikelser och de erhållna sambanden
mellan samtalsvolymen och tågkilometer per
ban-kUometer få sålunda icke uppfattas som exakta
utan endast som genomsnittligen riktiga eller med
andra ord sambanden böra uppfattas som
statistiska och icke som funktionella.
Det till grund för analysen liggande statistiska
materialet uppritas lämpligen i ett spridningsdia-
Somta/svo/ym
gram, se fig. 1, dvs. ett rätvinkligt
koordinatsystem, där abscissan betecknar antalet
tågkilometer per bankilometer i tusental och ordinatan
samtalsvolymen på de olika bansträckorna.
Rent teoretiska överläggningar låta förmoda,
att sambandet mellan samtalsvolymen och
trafiktätheten, åtminstone approximativt, skulle
kunna uppfattas som linjärt och denna förmodan
bestyrktes även av den utredning härom, som
författaren verkställde för SJ:s telefonkommittés
räkning3. I det vid denna utredning uppritade
spridningsdiagrammet låg nämligen
punktsvärmen i stort sett väl ordnad efter en diagonal snett
uppåt höger. Sambandet kunde sålunda
förutsättas beskrivet genom en rät linje av formeln
y=a-\-bx, den s.k. regressionslinjen resp.
re-gressionsekvationen för regressionen av y på x.
Denna linje resp. ekvation kan uppfattas som en
sammanfattande representant för hela
punktsvärmen och anger den genomsnittliga
samtalsvolymen y under förutsättning, att trafiken i
tåg-kilometer per bankilometer x är känd. Man skulle
likaledes kunna uppställa regressionsekvationen
x = c + dy, dvs. regressionen av x på y, vilken
anger den genomsnittliga trafiken i tågkilometer
per bankilometer x under förutsättning, att
samtalsvolymen y är känd.
Regressionslinjen y = a -f- bx bestämmes på i
regressionsanalysen vanligt sätt enligt minsta
kvadrat-metoden, dvs. genom minimering av
kvadratsumman för avstånden mellan
observationspunkterna och regressionslinjen.
Beräkningarna framgå närmare av följande exempel, där ki
och U beteckna kända storheter, nämligen
samtalsvolymen resp. tågtrafiken på de olika
bande-larna 1, 2.... n.
nr [-Ban-sträcka Samtalsvolym-] {+Ban- sträcka Samtals- volym+} y Tågkm perbankm X xy x2
1 Ky—Cst ki h kih h2
2 Jn—My k2 h ksh h2
n Cst—H kn In kn In In»
Summa Ski =Zy I Ii =Ix 2 ki li =1 xy Zh =2xi
o Tog km/bon km tL
Fig. 1. Spridningsdiagram för sambandet mellan
samtalsvolymen och tågkilometer per bankilometer.
Normalekvationerna för bestämmande av den
linjära regressionslinjen y — a -f- bx äro
2y = n • a -f- b • 2x
2xy = a ■ 2x -f- b • 2x2
Insättas de ur tabellen erhållna siffervärdena i
ekvationerna kunna dessa lösas i avseende på a
och b, vilka storheter därefter insättas i
regressionsekvationen y = a -f- bx.
Denna ur det föreliggande empiriska
materialet härledda formel ger en sammanfattning av de
väsentliga dragen i samtalsvolymens och
tågtrafikens faktiska storlek.
Det gäller som förut nämnts att vid analysen
2 okt. 1943
I 73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
