Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Linolja och kutterspån ha förorsakat antändning
i en trossbotten. Oljan har i fem år legat i fyllningen
innan självantcindningsprocessen börjat.
uthärda höga temperaturer och alltså ha en hög flam
punkt.
Nu har man emellertid måst tillgripa kristidsoljor,
som i regel äro utvunna ur tjära. Av allt att döma ha
redan flera fall inträffat, då självantändning,
upphjälpt av ett visst yttre värmetillopp, kunnat
konstateras. I en av våra största mekaniska verkstäder ha
sålunda några fall observerats. Vid en såg, där
lagret till en axel under tidernas lopp blivit mycket
bemängt med sågspån, som i sin tur sugit upp
smörjoljan, uppstod eld i denna sågspån. I dessa fall har
temperaturen kring lagret endast varit något förhöjd,
så att det torde vara säkerställt, att en
självuppvärmning av oljan i det fibrösa materialet ägt rum till
temperaturer, som legat långt över
axeltemperatu-ren. Dessa observerade fall strida icke heller mot de
rent laboratoriemässiga prov, som utförts. Man har
därvid särskilt observerat, att närvaron av vissa
kontaktsubstanser, såsom t.ex. metaller i finfördelad
form, påskynda en oxidation av maskinolja och detta
särskilt om oljan icke i övrigt är helt ren.
Beträffande dessa maskinoljor och deras
ersättningsoljor skulle alltså icke Macheyprovet och ej
heller fastställandet av jodtalet vara fullt
utslagsgivande. Det äro de icke heller, enär dessa oljor behöva
en extra yttre värmetillgång för att syrebindningen
och oxidationen skall sätta igång. Proven utgå
däremot från att bedöma, hur oljorna förhålla sig vid
normal temperatur. Det är emellertid fel att anse,
att de oljor, som klara Macheyprovet, utan vidare äro
ofarliga ur självantändningssynpunkt, ty med
självantändning bör ur praktisk synpunkt även förstås
sådana fall, då ämnet ifråga haft hjälp för
igångsättningen exempelvis just genom att de påverkats av
en yttre värmekälla. Yar gränserna sedan böra
sättas mellan självantändning och överhettning är
naturligtvis svårt att säga och har ej heller större
betydelse. En eldsvåda, som inträffade i våras och där
ylletyger till ett värde av 700 000 kr. gingo till spillo,
förorsakades sannolikt av kombinerad överhettning
och självantändning i pappemballage. Emballaget
hade placerats omedelbart intill och omkring en
ång-radiator, där temperaturen varit omkring 140°C,
alltså långt under antändningstemperatur.
Antändnings-processen tog i detta fall endast några timmar i
anspråk.
Beträffande slutligen de skyddsåtgärder, som man
skulle kunna tänka sig speciellt mot de nya
utspädningsvätskorna för färg och ersättningsoljorna, vore
det i första hand av värde att samla uppgifter om
vilka oljor, som nu användas, och vilka egenskaper
de ha ur självantändningssynpunkt. Jag förmodar, att
Industrikommissionen, Sprängämnesinspektionen och
Färg- och Fernissfabrikanternas Förening därvidlag
skulle kunna ge brandskyddet ett gott handtag. En
viktig fråga är därefter att speciellt till industrien
sprida den kunskap, som vunnits beträffande de nya
oljorna och färgerna. Inom många industriföretag
tror man faktiskt, att i och med att linoljan
försvunnit, så ha också riskerna för självantändning
minskats. Det är icke lätt för alla att veta, att t. ex.
just tallolja och även andra ersättningsoljor äro minst
lika farliga. Där behövs alltså upplysning och den
bör kanske bl.a. ske genom att de kärl. som oljorna
förvaras i, utmärkas på lämpligt sätt, så att
vederbörande varnas för självantändningsrisken. Jag tror,
att Svenska Brandskyddsföreningen även i detta fall
kan finna lämpliga kontakter bland just de
nyssnämnda organisationerna för att finna rätta vägen till
en sådan upplysning för såväl alla målaryrkets
representanter som för industrien själv.
Uppkomsten av den latenta fotografiska
bilden och dess framkallning
I det följande refereras efter Forsell, u. Fortschr.
1942 nr 15/16 ett av professor m Bodenstein
relativt nyligen hållet föredrag i preussiska
vetenskapsakademien.
Belysningen av ett fotografiskt skikt åstadkommer
en osynlig, "latent" bild, som först genom
framkallning blir ett synligt negativ. Till förklaring av den
latenta bildens uppkomst utarbetades vid sekelskiftet
DK 77.01 : 77.02
"silvergroddteorien", enligt vilken ljuset spaltar
brom-silver i brom och silver, och de på så sätt frigjorda
silverpartiklarna därpå befordra reduktionen av
närliggande bromsilver vid framkallningen.
Teorien är emellertid i denna enkla form icke
hållbar, emedan den grundläggande reaktionen
AgBr ■= Ag + Br
Bromsilver = Silveratom + Bromatom
k 6
9 jan. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
