Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
erfordrar 114 kcal, varför det med säkerhet ännu
verksamma gröna ljuset med sina 50 kcal icke på
långt när räcker. Numera vet man att
bromsilver-kristallen är uppbyggd av positivt laddade
silverjoner, Ag+, och negativt laddade bromjoner, Br—.
Silvergroddteoriens förlopp skulle därför bestå i en
övergång av elektronen från Br— till Ag+ i form av
en "inre fotoelektrisk effekt", vilket, som här har
visats, är energetiskt omöjligt.
Men den första fasen av detta förlopp äger
verkligen rum. Bromjonen avskiljer nämligen en elektron
vid upptagandet av ett ljuskvantum, enligt vad
K W Pohl i Göttingen och hans medhjälpare lyckats
konstatera. Härtill förslår det gröna ljusets 50
kcal. Förloppet Ag++ e~ = Ag erfordrar sålunda
114 — 50 = 64 kcal, och det är alltså detta som
är energetiskt omöjligt. Förloppet möjliggöres
emellertid, när silveratomen "in statu nascendi" upptages
av redan förefintligt fast silver, så att icke en
enstaka silveratom utan fast silver bildas, ty härvid
utnyttjas silvrets till 66 kcal uppgående
sublima-tionsvärme. Förloppet kan dessutom försiggå, när
silverjonen icke är normalt inbyggd i bromidens
kristallgitter utan är felplacerad, något som i
allmänhet förekommer i varje kristall, och därigenom blir
energirikare.
Mellan det första skedet, elektronens avskiljande
ur bromsilvret i samband med ljusabsorptionen och
upptagande genom en silveratom under bildande av
elementärt silver, försättes därför elektronen i ett
vagabonderande tillstånd, varvid den även kan bli
upptagen av en av tidigare kvanta bildad bromatom
under återbildning av bromjonen, såvida den icke
snabbt nog kommer i kontakt med en lämplig
silverjon.
Denna på energetiska resonemang baserade
analys av silvergroddteorien förklarar det redan för
någon tid sedan av Eggert konstaterade faktum, att
silvret i den latenta bilden samlar sig i större
aggregat.
Detta faktum framstår härvid som en nödvändig
följd av de termokemiska data och förklarar
möjligheten att över huvud taget kunna fotografera ined
känsliga plåtar. Ty om den från bromjonen avskilda
elektronen kunde reagera med första bästa, dvs.
närmast liggande silverjon, skulle silveratomer och
bromatomer komma att ligga omedelbart bredvid
varandra och skulle därigenom tvingas att i nästa
ögonblick åter omsättas till bromsilver.
Beträffande bromen anses i allmänhet inom den
vetenskapliga fotografien, att denna bindes av
gelatinet i emulsionen, så att den icke återigen kan
förvandla det avskilda silvret till bromid. Emellertid
är den åtminstone momentant också närvarande i det
fotografiska skiktets bromsilverkorn, enligt vad som
framgår av en nedgång i kvantabsorptionsutbytet
vid längre belysning. Huruvida i ett exponerat
fotografiskt skikt den elementära bromen förbrukas
genom gelatinet eller något annat reagens (fuktighet),
eller om den instänges av sammanhängande skikt av
gitterbyggstenar och på så sätt hindras från att
omsätta sig med silvergroddarna, kan ej med säkerhet
fastställas på grundval av hittills gjorda iakttagelser.
Denna bristande kännedom om det verkliga
förloppet försvårar tillämpandet av ovanstående analys
på de mångskiftande iakttagelser, som föreligga
<) jan. <943
inom den fotografiska forskningen. Ännu mera blir
detta förhållandet på grund av att dessa iakttagelser
äro i utomordentlig grad växlande och
motstridan-de, så till vida som vissa effekter äro kraftigt
framträdande hos en del emulsioner men däremot svagt
hos andra, och därjämte vid vissa tillfällen avsevärt
modifierade. Likaså utöva kornstorlekarna,
mognadssättet, bindemedlet och liknande faktorer ett
starkt inflytande på företeelserna. Detta
sammanhänger till stor del därmed, att den latenta bilden
som sådan icke är möjlig att iakttaga med nuvarande
resurser inom fotografien, utan att den först måste
framkallas, och att förloppet av denna procedur i
sin tur är beroende av många omständigheter, som
äro svåra att överblicka.
Under sitt forskningsarbete ha emellertid Pohl och
hans lärjungar gjort ett stort antal modellförsök utan
någon framkallning. Den latenta bilden är icke
synlig i det fotografiska skiktet, därför att skiktet är
för tunt, för att något skall kunna iakttagas vid en
omsättning av storleksordningen 1 :107. Pohl
använder därför tjockare skikt i form av klara,
enhetliga kristaller av några millimeters tjocklek och
belyser dessa så att ingenstädes genom hela
skiktdjupet mer än någon bråkdel blir omsatt. Tack vare
skiktets större tjocklek blir emellertid denna bråkdel
synlig och därmed även mätbar genom sitt
absorptionsspektrum.
Sådana försök utfördes till en början med kristaller
av klorkalium, bromnatrium o d. Härvid äro
emellertid de energetiska förhållandena annorlunda. Det
ultravioletta ljus, som kristallerna absorbera, är
nämligen tillräckligt för en direkt uppdelning i
metallatom och halogenatom genom att här den "inre
fotoeffekten" utan vidare kan komma till verkan.
Försöken ha senare utsträckts till bromsilver (och
klorsilver), varvid man erhållit fullgiltiga bevis för
den teoretiska uppdelningen av förloppet vid den
latenta bildens uppkomst. Bildandet av
silvergroddar uteblir nämligen, om kristallen är synnerligen
ren och felfritt uppbyggd och om temperaturen är
mycket låg (ingen elektronvandring). Kvantutbytet
reduceras och går slutligen ner till noll vid fortsatt
belysning (elektronerna uppfångas allt mera av de
för handen varande bromatomerna och regenerera
bromjoner i stället för att förvandla silveratcmer till
silver). Silvergroddarna försvinna vid upphettning
till 250° (här blir, som på annat håll har kunnat
konstateras, gittret rörligt, så att bromatomerna kunna
nå silvergroddarna).
På en punkt leda iakttagelserna ännu längre, än
som hittills har beskrivits, och kunna i sin tur endast
förstås med hjälp av den här återgivna analysen. Om
silveraggregaten bildas långt från bromatomerna,
från vilka de erhålla sina elektroner, så måste de
vara mättade med bromjoner och sålunda uppvisa
en negativ rymdladdning. Detta visar sig vid
försök att medelst en påtryckt elektrisk spänning
transportera ut i kristallens inre med hjälp av ett smalt
ljusknippe frigjorda elektroner. I en med byggnadsfel
behäftad kristall nå de endast delvis anoden, emedan
de upptagas av silverjoner, men om den av
elektronströmmen genomflutna delen av kristallen belyses i
förväg, dvs. om på dessa felställen silverjoner
urladdas, så att de mellan dem kvarvarande
brom-jonerna producera negativa rymdladdningar, så re-
K 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
