Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2. Exempel pä användningsområden för fosfatering.
(Enligt en reklamskrift.)
Några vanliga användningsområden framgå av
fig. 2. Förutom de där givna exemplen kan
nämnas kylskåp, bildelar, cyklar. Förfarandet kan
rekommenderas, då enbart lackering ger
otillräckligt korrosionsskydd.
En nackdel hos fosfateringen är, att godsets
dimensioner ändras vid behandlingen. Vid den
förstnämnda metoden enligt ovan (95°C, 30—60
min) har man att räkna med en svällning av
8—12 ju och vid den sistnämnda (75°C, 5 min)
2—5 ju på varje sida. Detta spelar i flesta fall
ingen roll, särskilt om godset efteråt skall
lackeras, då dimensionsförändringarna genom
lackeringen torde vara ännu större. I de fall, då
snävare toleranser eftersträvas, kunna emellertid
dimensionsförändringarna vålla svårigheter, även
om ytan endast oljas efter behandlingen.
Ett stort antal fosfateringspreparat förekomma
i marknaden, bland vilka må nämnas
Atramente-ring, Bonderisering, Coslettering,
Elopliatförfa-randet, Granodisering, Manganfosfatisering,
Par-kerisering, Rapidfosfatisering.
Fosfateringsförfarandet är tämligen vanligt i
Sverige.
Det bör icke förväxlas med en annan
behandling med vissa fosforsyrapreparat, som på sina
håll användes vid grundning före målning och
lackering. Man använder härvid en lösning av
huvudsakligen fosforsyra i vatten eller i vatten +
+ sprit. Medlet strykes på godset vid
rumstemperatur och får torka. Denna behandlingsmetod
är underlägsen fosfateringen.
2. Svartoxidering
Som lösning användes en ca 45 % -ig
natrium-hydratlösning innehållande natriumnitrat och
natriumnitrit. Godset rengöres väl t.ex. genom
sandblästring och kratsning och behandlas vid
140—145°C under 20—45 min. i badet, varefter
det sköl jes, torkas och inoljas.
En intensivt svart beläggning (av Fe:,04) med
mycket tilltalande utseende erhålles.
Förfarandet ger i motsats mot fosfateringen knappast
några påvisbara dimensionsförändringar. Man
torde kunna räkna med max. - 1 ^ på varje sida.
Fig. 3 visar några användningsområden för
svartoxidering. Såsom synes, behandlas i viss
mån samma gods enligt denna metod som enligt
fosfateringsmetoderna. Den användes f.n. i rätt
stor utsträckning i stället för brunering och
blåning.
Jämföres svartoxidering med fosfatering finner
man följande fördelar för svartoxideringen: ytan
är jämnare och snyggare (om godset i båda
fallen endast inoljas efter behandlingen).
Dimensionsändringarna äro väsentligt mindre. Vidare
är ytskiktet bättre vidhäftande och mer slitstarkt.
Häremot måste man emellertid väga följande
nackdelar: svartoxideringen är mer komplicerad
att utföra och fordrar en noggrannare
övervakning. Det anses även på sina håll att den ger ett
sämre korrosionsskydd än fosfateringen, ehuru
meningarna i denna fråga äro delade.
Bland handelsbeteckningar må nämnas
Brüno-fix, Citoxit, Erolgit, Jetalit, Nigrofix,
Schering-schwartz.
Svartoxideringen är en tämligen vanlig
ytbehandlingsmetod i vårt land.
B. Metallbeläggningar
Som överdragsmetall på stål har tidigare i stor
utsträckning använts Cr, Ni, Cd och Sn. Det har
emellertid numera blivit så ont om dessa
metaller, att man icke längre kan räkna med att
använda dem för detta ändamål i nämnvärd
utsträckning. De ersättningsmaterial, som man har
att räkna med, äro Zn ocli i vissa fall Al.
1. Zink
Varmförzinkningen torde vara så välkänd, att
den icke fordrar några närmare kommentarer.
Fig. 3. Exempel på användningsområden för
svartoxidering. (Enligt en reklamskrift.)
13 febr. 1943
K 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
