Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
I vulkaniserat tillstånd skiljer sig Neoprene i fråga
om sina hållfasthetsegenskaper ej mycket från
naturgummi. Den är värme- och oljebeständig, fastän ej
fullt i så hög grad som Perbunan. I elektriskt
hänseende står Neoprene mellan Perbunan och
naturgummi. På grund av för lågt avnötningsmotstånd
och för höga mekaniska hysteresisförluster lämpar
sig Neoprene icke till bildäck. Däremot har den fått
en vidsträckt användning för alla slag av
oljebeständiga gummiprodukter. Till ebonit kan Neoprene
icke vulkaniseras.
På senaste tiden har du Pont patenterat ett flertal
blandpolymerisat med klorbutadien som ena
monome-ren. Så vitt är känt har dock intet av dessa patent
ännu lett till kommersiell utnyttning.
Den alltmer spända politiska situationen under
senare delen av 1930-talet sporrade till ökad aktivitet
på konstgummiområdet. Det var naturligt, att man
därvid i Förenta Staterna sökte som råvara använda
petroleumprodukter. Vid crackning av petroleum
erhållas visserligen små mängder butadien, men
kvantiteterna äro för små att tjäna som utgångsmaterial
för en konstgummiframställning. Däremot erhållas
i oljeraffinaderierna många lösningsmedel i stora
mängder. Bland dessa finner man sekundär
butyl-alkohol, som blivit det viktigaste råmaterialet för
de nya typerna amerikanskt konstgummi.
CH3 • CHOH • CH2, CH3 — H20 CH3 ■ CH: CH • CH3 (1)
CH3 • CH:CH • CH3 + 2 Br-+ CH3 • CHBr • CHBr • CH3 (2)
CH3 • CHBr • CHBr • CH3 —
— 2HBr->CH2:CH-CH:CH2 (3)
Under 1940 framkommo som resultat av de
närmast föregående årens forskningsarbete icke mindre
än tre nya konstgummityper i Förenta, Staterna.
Samtliga äro framställda ur petroleumprodukter.
Med "Butyl Rubber" har Standard Oil på ett
synnerligen märkligt sätt bidragit till den syntetiska
gummiframställningens utveckling. Som förut visats,
är det för vulkaniseringen nödvändigt, att
kautschukmolekylen är omättad. Å andra sidan äro omättade
föreningar mindre stabila än mättade, vilket i vårt
fall betyder, att gummiprodukten åldras och
förstöres efter längre eller kortare tid. Nu är det ett
mycket litet antal av dubbelbindningarna i
kautschukmolekylen, som vid vulkaniseringen mättas eller
med andra ord naturgummi är mera omättat än som
erfordras för vulkaniseringen. Butylgummit däremot
innehåller endast så många dubbelbindningar, som
förbrukas genom vulkaniseringen; den vulkaniserade
produkten är praktiskt taget mättad.
Butylgummi är ett i emulsion framställt
blandpolymerisat av en olefin och små mängder av en diolefin.
Den förra synes vara isobutylen, den senare butadien.
Visserligen är isobutylen
H CH3
C = C
I I
H CH3
som monomer en omättad förening, men vid
aktiveringen under polymerisationen förbrukas
dubbelbindningen och föreningen blir mättad. Avsikten var att
framställa åtminstone tre typer butylgummi,
nämligen A, B och C, med olika proportioner mellan
ole-finen och diolefinen samt en mellan 40 000 och 80 001)
varierande molekylvikt. Huruvida denna tanke
förverkligats, har icke varit möjligt att konstatera. Till
sina egenskaper påminner butylgummit ganska
mycket om naturgummi men har bättre
åldringsegenska-per. Vulkanisatet blir något vekare än motsvarande
blandning på naturgummibas. Bearbetbarheten är
god. Tillverkningen kom igång under senare delen
av 1940.
B. F. Goodrich Co:s bidrag till den amerikanska
konstgummiframställningen är Hycar OR. Produkten
kallades ursprungligen "Liberty Rubber", därefter en
tid Ameripol. Hycar är ett i emulsion framställt
blandpolymerisat av butadien och ett ur naturgas
utvunnet, ej närmare angivet kolväte. Den är en
oljebeständig konstgummikvalitet med goda
åldrings-egenskaper och högt avnötningsmotstånd. Hycar är
mera beständig än Perbunan mot klorerade kolväten.
Typbeteckningen "OR" är en förkortning av "oil
re-sistant". Tillverkningen upptogs 1940. Nyligen har
förts i marknaden en ny kvalitet benämnd Hycar TT
(Tire Tread stocks). Den är ett icke oljebeständigt
blandpolymerisat av butadien och styrol, särskilt
lämpligt för bildäckens slitbanor. I huvudsak torde
det således ha samma egenskaper som bokstavsbuna.
Samma år startade Goodyear Tire & Rubber Co.
tillverkningen av Chemigum, som är ett i emulsion
framställt blandpolymerisat av butadien och ett
annat polymeriserbart kolväte. Polymerisatet är
mörk-färgat och har karakteristisk lukt. Det har goda
hållfasthets- och åldringsegenskaper samt är
olje-och värmebeständigt. Slitstyrkan är ungefär
densamma som för naturgummi. Bearbetbarheten är god.
Buna S och Perbunan tillverkas slutligen sedan
1940 i Förenta Staterna av Firestone Co. på licens av
Standard Oil, som hålla I. G. Farbens patent.
Utvecklingen i Ryssland
I Ryssland förefanns tidigt stort intresse för
syntetiskt gummi. Ryssarna ha därvid delvis gått fram
en annan väg än tyskarna och amerikanarna.
Fölen mycket stor del av sin konstgummiframställning
ha de som råvara valt etylalkohol, framställd genom
jäsning av potatis eller spannmål.
Redan vid sekelskiftet framställde Ipatiew butadien
ur sprit. Den första tekniskt användbara
butadien-syntesen ur detta råmaterial utarbetades av
Ostko-mysslenskij. Hans metod var dock tämligen
omständlig. Det var i stället Lebedews eleganta
direktsyntes, som löste ryssarnas butadienproblem för
konstgummiframställningen ur sprit:
2 C2H50H -> CH2: CH ■ CH: CH2 + 2 H20 + H2
Sprit Butadien Vatten Väte
Fortfarande kvarstår dock svårigheten att framställa
en för ändamålet tillräckligt ren etylalkohol.
Tre fabriker, som arbetade enligt Lebedews metod,
voro 1936 i drift. De äro belägna i Jaroslawl,
Woro-nesch och Jefrenow. Den ur sprit framställda
syntetiska gummikvaliteten kallas SKB (syntetisk
kautschuk B).
Man har emellertid även i Ryssland byggt en del
av sin konstgummiframställning på petroleumproduk-
K 22
13 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
