Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
därmed avser framställning av medicinska
halvfabrikat eller sedvanliga handelsartiklar av
ickespecialiteter. Då vår läkemedelstillverkning
hittills till övervägande del baserats på importerade
råvaror och halvfabrikat, se sig
läkemedelstillverkarna så småningom genom den allt mer be
skurna importen och beredskapslagrens
minskning nödsakade att antingen upphöra med eller
förenkla tillverkningen av sina preparat, såvida
icke inom landet intressenter kunna uppbringas,
villiga att nedlägga det experimentella arbete och
de därmed förbundna kostnader, som erfordras
för att få fram ersättningar för den uteblivna
importen. Vid några tillfällen, när de föreslagna
objekten varit av en tillräckligt lockande
storleksordning, har det redan varit möjligt att på
detta sätt trygga vårt lands behov av livsviktiga
läkemedel. Detta har emellertid endast
undantagsvis kunnat ske. Man måste nämligen, när
det gäller läkemedelsframställning, räkna med
kvantiteter, som vanligen ej ställa sig särskilt
lockande för råvaruleverantörerna. När detta till
trots kostnaderna för den årliga
läkemedelsförbrukningen i landet uppnå den relativt höga
summan av ca 60 milj. kr., beror detta på att
framställningen av läkemedel är en typisk
förädlingsindustri, som genom mängden av
komplicerade processer ställer de största krav på
tillverkaren, och i många fall ligger därför
kostnaden för arbetet långt över rena
råvarukostnaderna. Särskilt påtagliga bli dessa förhållanden
vid framställningen av de moderna syntetiska
preparaten.
Som exempel på de kvantiteter det liär rör sig
om, kan nämnas förbrukningen av några mera
allmänt använda läkemedel. Således uppskattas
den årliga konsumtionen av acetylsalicylsyra till
ca 200 t, flytande paraffin 200 t,
natriumbikarbonat 100 t, natriumbromid 50 t, jod och jodider
25 t, borsyra 20 t, barbitursyror 10 t, koffein
3 t. När det gäller hormoner, får man endast
räkna med några få kg, så är t.ex. förbrukningen
av adrenalin ej högre än ca 10 kg/år.
Av denna korta uppräkning framgår dessutom,
att en normal tillgång på läkemedel vid total
handelsavspärrning ej är möjlig. Av avgörande
betydelse är därvid i första hand importen av
kol och koksalt, då vårt land ej förfogar över ens
nämnvärda kvantiteter därav. En fullständig
brist på dessa råvaror torde vi dock ej behöva
räkna med, så länge byteshandel överhuvudtaget
är möjlig att upprätthålla med utlandet.
Dessutom torde kolet kunna åtminstone delvis
ersättas med annat bränsle och koksalt utvinnas ur
havet, vilket redan i viss mån skett. I jämförelse
med behovet av kol och salt blir bristen på t.ex.
jod, brom, borsyra och bariumsulfat av sekundär
betydelse, då dessa i stort sett kunna ersättas av
andra läkemedel med motsvarande verkningar
eller helt enkelt i nödfall undvaras.
För övriga oorganiska råvaror ställer sig
saken betydligt gynnsammare. Aluminium-, bly-,
guld-, silver-, järn-, arsenik-, zink-, kalcium-,
ammonium- och svavelföreningar kunna
framställas inom landet i för farmaceutiskt ändamål
tillräckliga kvantiteter, ehuru detta visst icke hit-
tills varit fallet. Ur apatiten kunna vi utvinna
fosforsyra, och genom Boliden-fyndigheterna synes
en viss kvantitet kvicksilver kunna stå oss till
buds. De viktiga magnesiumföreningarna torde
även vara tillgängliga, sedan Höganäsbolaget
upptagit tillverkningen av magnesiumoxid ur dolomit.
Samma företag har även startat en framställning
av aktivt kol, varvid man torde kunna räkna med
att få fram en acceptabel ersättning för carbo
animalis.
För beredning av de olika läkemedelsformerna,
såsom t.ex. salvor, emulsioner, tinkturer osv.,
erfordras ett antal hjälpkemikalier, bl.a. paraffin,
vaselin, ullfett, vax, dragant, glycerin, sprit.
Härvid är att märka, att draganten helt kan undvaras
och med fördel ersättas med den planerade
inhemska metylcellulosan, som erbjuder en
mångfald möjligheter som ett gott emulgeringsmedel.
Paraffin och vaselin äro uteslutande
importvaror, men en del av den förra synes vara möjlig
att erhålla ur de brunkolstjäror, som numera
bearbetas av Höganäsbolaget. Av speciellt intresse
skulle vara en tillverkning av den syntetiska
salvbas, vilken under namn av "Postonal" rönt
stor efterfrågan i Tyskland, där man med
bestämdhet hävdar, att det ej är fråga om någon
"Ersatz" utan om en ny produkt med framför
vaselin och paraffin betydande fördelar. Denna
"Postonal" utgöres av en polymeriserad
etylen-oxid, som kan framställas i vattenlöslig form för
olika ändamål. I betraktande av att Mo &
Domsjö redan för annat bruk framställer etylenoxid,
torde en tillverkning av denna polymeriserade
salvbas ej vara omöjlig att ordna, särskilt som
ett stort behov inom den kosmetiska industrien
bör finnas för denna artikel.
Viktigare läkemedelsgrupper
Antiseptika (desinfektionsmedel)
I gruppen desinfektionsmedel har sedan
gammalt jod intagit en framträdande plats, men som
inledningsvis påpekades, hör jod till de råvaror,
som ej kunna framställas inom landet. Det har
föreslagits, att vi genom bränning av tång skulle
täcka en del av vårt jodbehov, varvid åberopats
den norska jodproduktionen, som genom
tångbränning ger ca 10 t råjod årligen. Denna metod
ha även danskarna sökt använda, tyvärr utan
framgång, främst på grund av den låga
jodhalten i den danska tången. Då den svenska
tången i stort sett är identisk med den danska,
torde ej heller vi kunna få fram några större
kvantiteter jod på den vägen. Emellertid kan joden
som desinfektionsmedel ersättas av andra ämnen,
som ligga bättre till för oss, och frågan är om inte
joden spelat ut sin roll som antiseptikum. Till de
äldre desinfektionsmedlen hör även fenolen, den
gamla karbolsyran, vilken jämte sina homologer
helt kunnat avskrivas och förbehållas andra och
viktigare användningsområden. Formaldehyd
röner fortfarande stor avsättning i form av
t.ex. 1 % formalinlösning, trots de risker, som
genom eksembildning vidlåda den. Tack vare
kolningsindustrien och möjligheten att ur
koloxid och vätgas framställa syntetisk metanol,
K 26
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
