Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
CHs — CH, CH = CH, + HäSOl––► CH3 - CH2 — CH - CHa
I
OSO,OH
1-butylen ester
CHs CHa
I I
CHa — CH, — CH — CHa + CH - CH3 - CHa — CH. — CH — C — CH3 f H,SO<
II II
OSOsOH CH. CHa CH»
isobutan 2, 2, 3-trimetylpentan, oktantal 102
Alkyleringsreaktionen är exoterm, och i regel
måste någon kylning anbringas. Svavelsyran blir
efter en tid utspädd med kolväten men kan lätt
regenereras. Den katalytiska alkyleringen har
många fördelar. Processen utföres i ett enda steg,
och man behöver ej som vid
polymerisationsför-farandet avsluta den med ett relativt dyrbart
hy-dreringssteg, vidare äro ju tryck- och
temperaturförhållandena särskilt gynnsamma. En
nackdel är emellertid svårigheten att framställa
utgångsämnena, isoparaffin och olefin, i
tillfredsställande ren form. I praxis bestå
isoparaffi-nerna av isobutan och isopentan, medan de
ifrågakommande monoolefinerna utgöra kolväten
från propylen upp till heptylen, varför den
erhållna alkyleringsbensinen är en blandning av en
mängd olika mättade, förgrenade kolväten. Vid
optimala betingelser kokar 85—90 % under
150°C, och oktantalet är 88—95. Denna bensin
har en utomordentligt hög "blykänslighet", dvs.
dess oktantal kan med mycket små mängder
tetraetylbly pressas till 100 eller därutöver. Under
år 1939 påbörjades byggandet av
alkylerings-anläggningar i USA i så forcerat tempo, att elva
stora sådana voro färdiga redan i början av 1940
med en kapacitet på 410 000 t flygbensin årligen.
Säkerligen är denna siffra i dag mångdubbelt
större.
Fig. 2. Detaljbild au världens första termiska
alkylerings-anläggning (Phillips Petroleum Co., för framställning av
neohexan).
11 dec. 1943
Vid den termiska alkyleringen (utan
katalysator) måste man arbeta vid höga tryck och
temperaturer (210—350 at och 450—510°C). Det
höga trycket är nödvändigt för att förhindra
krackning vid den relativt höga
reaktionstemperaturen. Den katalytiska alkyleringen går
lättast med isobutan och butylen resp. propylen och
mycket trögt med etylen. Den termiska
alkyleringen däremot kondenserar isobutan mycket
trögt med isobutylen, bättre med n-butylen och
propylen och ytterst lätt med etylen. Vid den
katalytiska alkyleringen kunde som
paraffinkom-ponent blott isoparaffiner användas, vid den
termiska processen återigen reagera
normalparaffi-ner lika lätt som isoparaffiner. Metan och etan
reagera emellertid ytterst trögt.
Ar 1939 hade Phillips Petroleum Co. världens
första termiska alkyleringsanläggning färdig. Den
framställde neohexan (2, 2-dimetylbutan) ur
etylen och isobutan
CHs CHa
I I
CH2 = CH2 + CH — CHs–► CHs - CH,- C - CHs
I I
CHa CH3
Neohexan har oktantalet 94 och är utomordentligt
"blykänsligt", redan 0,8 cm3 tetraetylbly per liter
pressar upp oktantalet till 115. På grund av sin
låga kokpunkt, 50°C, lämpar den sig inte i ren
form som flygbränsle, utan den blandas med
mera högkokande bensin, varigenom dennas
oktantal och blykänslighet stegras.
Man kan utan överdrift säga, att alkyleringen
har skrivit ett nytt blad i den organiska kemiens
utvecklingshistoria. På endast några få år ha
oljekemistérna utexperimenterat och i storteknisk
skala utnyttjat en reaktionstyp, som tidigare
ansågs omöjlig att genomföra, en reaktion av
fundamental betydelse icke enbart vid framställning av
högvärdig bensin utan för hela den organiska ke-
Tabell 1.
K 57
Utgångsmaterial [-Alkyle-rings-metod-] {+Alkyle- rings- metod+} Syntetiserat kolväte °kla"lal
etylen + isobutan termisk 2, 2-dimetylbutan (neohexan) ..... 94
etylen -f propån . termisk 2-metylbutan (isopentan) ..... 89
etylen + n-butan. termisk 3-metylpentan .... 75
propylen +
propån .......... termisk 2, 3-dimetylbutan. . 95
1-butylen +
isobutan ........ katalytisk 2, 2, 3-trimetylpentan 102
isobutylen +
isobutan ........ katalytisk 2, 2, 3,
3-tetrametyl-butan .......... 103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
