Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
KEMI
REDAKTÖR: FRITHIOF H STENHAGEN
Häfte 8
Årg. 73
Dimmor, stoft och damm (aerosoler) • Notiser
14 aug.
1943
Dimmor, stoft och damm (aerosoler)
PROFESSOR WALTER QVIST, ÅBO
DK 551.575
614.833.5
623.454.5
628.511
Storstädernas tilltagande rökplåga,
nödvändigheten att vid olika industriella
fabrikationsprocesser avlägsna flygstoft och rena de använda
gaserna, behovet att kunna bemästra och undvika
de inom många industrier uppträdande
stoftexplosionerna, önskvärdheten att kunna vinna en
bättre kännedom om de naturliga dimmorna, men
framför allt den ökade betydelse den
konstgjorda dimbildningen erhållit inom krigföringen har
gjort, att den vetenskapliga utforskningen av i
luften svävande fasta och flytande partiklars
natur och egenskaper tagit en snabb fart under de
senaste åren.
En bestämning av partikelstorleken i damm
och i dimma har visat, att man i det närmaste
har att göra med kolloidala dimensioner. I
anslutning härtill och i analogi med benämningen
hyd-rosoler har för det system, som bildas av luften
med däri förekommande svävande partiklar
införts benämningen aerosoler eller gaskolloider,
varvid luft utgör dispersionsmedel, medan det
dispergerade ämnet antingen kan utgöras av fina
vätskedroppar, då dimmor föreligga, eller av små
fasta partiklar, i vilket fall man har att göra med
svävande stoft eller damm. I detta sammanhang
bör kanske framhållas, att benämningen rök
också gäller vissa aerosoler, men ej kan förenas med
den här antydda indelningen, utan kommer att
utgöra ett specialnamn för aerosoler, som
uppkomma genom förbränningsreaktioner, varvid
partiklarna kunna vara både fasta och flytande.
Jämför man aerosoler med kolloidala lösningar
skall man finna många likheter. Sålunda kunna
sådana för kolloider utmärkande egenskaper som
förekomsten av Browns rörelse, Tyndalleffekt
m.m. iakttas även i aerosoler. Vissa karakteristiska
olikheter förekomma dock även. Detta
sammanhänger dels med att dispersionsmedlet luft
kommer att göra ett mycket mindre motstånd än
dispersionsmedlet vatten mot den dispergerade
substansens rörelser, dels med den
omständigheten, att partikelstorleken i kolloidala lösningar i
regel ej överstiger 0,5 fi, medan
aerosolpartiklarna kunna uppgå till något tiotal fi.
Då det gäller att uppnå det kolloidala
dimensionsområdet kan man utgå såväl från ett grövre
material som från en substans i molekylär
fördelning. Den förra utvägen har stor tillämpning
vid framställning av kolloidala lösningar. Vid en
mängd tekniska malningsprocesser kommer även
finfördelningen att föranleda uppkomsten av
större eller mindre mängder stoft och damm. Där
en stegring av luftfuktigheten önskas, t.ex. inom
textilindustrien, sker åter en fördelning av vatten
till fina droppar, dock sällan ända till dimstadiet.
Gäller det vetenskapliga aerosol-undersökningar
äro de nämnda dispersionsmetoderna mindre
lämpliga, då de i regeln ge ett material av
mycket ojämn partikelstorlek, varför i stället olika
kondensationsmetoder bruka ifrågakomma, dels
en kondensation genom kemiska reaktioner, dels
genom avkylning. Som exempel på den förra
typen kan anföras den bekanta bildningen av
sal-miakdimma ur ammoniak- och klorväteångor
samt en vid många undersökningar använd
foto-kemisk oxidation av järnpentakarbonyl, varvid en
mycket jämnkornig järnoxidaerosol uppkommer.
Det främsta exemplet på aerosol-bildning genom
avkylning möter man i samband med
uppkomsten av naturlig dimma, varvid förekomsten av
13 mars 1943
K 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
