Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Tabell i. Adsorption av koppar ur utspädd ammoniakalisk
kopparlösning.
Material [-Genombrottskapacitet-] {+Genombrotts- kapacitet+} % [-Gränsbelastning-] {+Gräns- belastning+} %
Grönsand ........ 2—3
Kiselgel .......... 4—5 8—13
A-kol ............ 4—10 5—12
Kolutbytare ...... 7—10 9—13
Hartsutbytare..... 9—12 10—20
halt. Att denna nya avsaltningsmetod ännu icke
vunnit någon utbredning här i landet
sammanhänger med svårigheten att under nuvarande
förhållanden erhålla material till den invändiga
beklädnaden av filterbehållare och rörledningar.
Förutom till ångpannematning har man
användning för avsaltat vatten även inom många
andra områden, t.ex. inom kemisk industri för
tvättning av fällningar o.d., inom
livsmedelsindustrien för rening av fruktsafter och
marmeladframställning, inom kristallisfabrikationen och
inom bryggeriindustrien.
Användning för kemiska
och metallurgiska ändamål
Att här lämna någon uttömmande redogörelse
för inom vilka områden jonutbytesmaterial kunna
användas inom kemiska och metallurgiska
industrier är icke möjligt, dels på grund av att de nya
utbytesmaterialen ännu icke hunnit prövas på
alla områden, dels på grund av att nya material
med specifika egenskaper alltjämt framkomma
ehuru de ännu icke finnas tillgängliga i allmänna
marknaden.
I det följande kommer för den skull endast
att lämnas en rad exempel på en del områden
där utbytesmaterial hittills kommit till praktisk
användning.
Vid framställning av salter genom dubbel
omsättning kunna jonutbytare i allmänhet användas
blott då det är fråga om utspädda eller måttligt
koncentrerade lösningar. Vid dubbel omsättning
brukar man emellertid som regel arbeta med
koncentrerade lösningar och då lämpa sig kemiska
metoder bättre, enär utbytesreaktionerna fordra
stora volymer och stora tvättvattenmängder.
Dessutom får man härvid i allmänhet räkna med
att använda stora reagensöverskott i jämförelse
med de kemiska metoderna för att få reaktionerna
att förlöpa fullständigt i önskad riktning. Ett
tekniskt betydelsefullt undantag härifrån utgör
emellertid en metod för saltkonversion, som
utarbetats av Norsk Hydro och vilken går ut på
att omvandla kalksalpeter till natronsalpeter
genom jonutbyte, varvid utbytesmaterialet
regenereras med havsvatten. Ett annat exempel är en
metod, som avser att genom jonutbyte minska
CaO-halten i komjölk för att få denna mera likartad
modersmjölk.
Ett stort gebit där jonutbytare kommit till
användning är för utvinning av värdefulla ämnen
ur utspädda lösningar. Härvid spelar
utbytesmaterialets selektivitet en avgörande roll, enär det
oftast är fråga om lösningar där andra mindre
värdefulla ämnen förefinnas i övervägande
mängder, såsom vid utvinning av värdefulla metaller
ur järnrika avloppsvatten. Härvid är att märka
att många utbytesreaktioner icke äro fullständigt
reversibla. Så kunna t.ex. vissa flervärdiga
katjo-ner, såsom järn och aluminium, vid adsorptionen
ge upphov till fällningar, vilka vid användning av
silikatutbytare icke kunna avlägsnas vid
regenereringen. I dylika fall erbjuder användningen av
hartsutbytare en avgjord fördel, enär de kunna
regenereras med starka mineralsyror och
därigenom möjliggöra en uttvättning även av dessa
utfällda ämnen.
I vissa fall kan det löna sig att med tillhjälp
av jonutbytare ta vara på väte- resp.
hydroxyl-joner ur avloppssyror resp. lutar. Ett exempel
härpå erbjuder en metod, som kommit till
användning vid framställning av brom ur
havsvatten. Vid denna process måste det svagt alkaliska
havsvattnet i första hand surgöras. Sedan bromen
avlägsnats får det sura vattnet passera ett
utbytesfilter, som därvid upptar vätejoner, vilka
sedan komma till användning för surgörning av
en ny kvantitet havsvatten.
Även andra material än hartsutbytare kunna i
vissa fall användas för utvinning av metaller eller
metallsalter ur utspädda lösningar. Av intresse
kan vara att se en jämförelse mellan olika
utbytesmaterial, som kommit till användning vid
utvinning av koppar ur mycket utspädda
am-moniakaliska lösningar. Tabell 4 visar mängden
upptagen koppar i viktsprocent av det använda
utbytesmaterialet.
Förmågan att ta upp koppar är genomgående
högre än kalkkapaciteten hos resp.
utbytesmaterial, vilket sammanhänger med att det icke är
enkla kopparjoner, som adsorberas, utan större
komplexa joner.
mg i filtratet
nh3
Fig. 11. Förträngningsadsorptionskurva för Cu-NH->.
11 dec. 1943
K 97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
