Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri ft
6 500 ÅE. Ett vanligt kromglas innehåller alltså
både tre- och sexvärd krom.
Vid tillsats av större mängder kromoxid —
ungefär 5 % ■— utfaller en del därav i
kristallform under bildning av kromaventurin.
Vanadin kan, enligt undersökningar av Weyl,
Pincus och Badger20, existera i glas som
gulfärgande V5+ eller som grönfärgande V3+. Vid
överskott på alkalier kunna även färglösa vanadat
bildas.
I närvaro av cerium kan enligt Löffler21 även
tvåvärd vanadin uppkomma enligt reaktionen
Ce3+ + V3+ Ce4+ + V*+
vilken går åt höger i närvaro av ultraviolett ljus,
varvid färgen slår om från grönt till rosa. Denna
reaktion är reversibel och så snabb, att den är
användbar för mätning av ultraviolett-intensiteter.
I tyska patentskriften 374 386 (1919) föreslås
vanadinglas med upp till 3,5 % V205 såsom
ultraviolett skyddsglas.
Sedan gammalt äro uranglas kända för sin
starka gulgröna fluorescens. Denna metalls
inflytande har i övrigt studerats av Weyl-Thümen22.
Under starkt reducerande betingelser (i närvaro
av metalliskt aluminium) bildas grågröna
uranoglas, medan uranat erhållas i starkt basiska glas.
I normala fall bildas uranylföreningar, och det är
också dessa som förorsaka fluorescensen.
Ceriumglas framställdes först av Schött, men
erhöllo större betydelse först i ocli med
upptäckten av deras fullständiga UV-absorption vid en
halt av 2—6 % (se tyska patentet 308 075). Enligt
Heinriclis-JaeckeP existerar Ce i glas både som
tre- och fyrvärt — huvudsakligen det förra, medan
den fyrvärda formen förorsakar en gulaktig
färgning.
Kobolt kan i glas uppträda antingen som
blåfärgande eller som rödfärgande förening3’24.
Den förstnämnda modifikationen är betydligt
intensivare och utgör den "omättade" formen
[Co04], medan rosafärgen, som endast bildas i
extremt sura glas såsom glasig metafosforsyra,
förorsakas av komplexet [Co08]. Kobolt färgar
ytterst kraftigt — någon tiondels procent ger en
tydlig blåfärgning.
Analogt bildar också nickel två koordinations-
Fig. i.
Extinktio-rten hos glas med
samma mängd
MnO resp. Mns03
(efter Dietzel1").
typer: i sura glas (metafosforsyra, borosilikatglas)
bildas en gul färg, i basiska en violett3’ 2\ Så
t.ex. färgas
K20 • PbO • 5Si02 blåviolett,
Na20 • PbO • 5Si02 rödviolett,
Li20 • PbO • 5Si02 gult25.
Nickeltillsats användes i mindre mängd för
avfärgning, i större halter för erhållande av
ultra-violettgenomsläppliga svartglas.
Som förut nämnts färgar koppar i vanliga
al-kalisilikatglas blått i form av komplexet [CuOe].
men vid tillsats av t.ex. B203 löses denna
bindning upp under bildning av en lösare [CuO0]
-konfiguration, som är grönfärgande2.
I våra vanliga blyglas, där halten kan uppgå
till maximalt 50 %, finnes intet absorptionsband
i det synliga området men däremot i långvågigt
ultraviolett, som i specialglas, där blyhalten kan
närma sig 80 %, förskjutes mot längre
våglängder, vilket medför en gulfärgning av glaset.
Denna förskjutning motsvaras av en minskning av
koordinationstalet från 8—12 till 4—62.
övriga färgämnen
Förr ansågs titan vara nästan lika obehagligt
vid framställning av färglösa glas som järn, men
senare undersökningar ha visat, att detta ämne
är gulfärgande först vid halter på 10—20 %,
förutsatt att järn är frånvarande — i annat fall
bilda dessa två ämnen gulbruna färgkomplex
redan vid lägre titanhalter20. Enligt
Beyersdor-fer27 äro även reduktionsprodukter av Ti02
tänkbara. Vid samtidig närvaro av ungefär 2 % Fe
och Ti fås ett glas, som är fullkomligt
ogenomskinligt för synligt ljus ned till en tjocklek på
1 mm, vilket är av värde för fabrikation av
reklamskyltar vid skarvning mellan t.ex. två
bokstäver (se amerikanska patentet 1 919 264).
I vissa fall har titan ett stort inflytande på
andra joners färgande förmåga enligt
undersökningar av Dietzel och Boncke20, nämligen då
attraktionen mellan Ti4+ och O2-" är väsentligt
större än mellan resp. färgjon och O2-. Så t.ex.
färgar Ce som nämnts blott svagt gult, men i
närvaro av Ti djupnar färgen till orangeröd.
Detsamma är fallet med Mn, som vid en halt av
0,5—5 % i närvaro av 10—15 % Ti förorsakar
en ur alla synpunkter idealisk gulfärgning — en
metod som också patenterats (tyska patentet
716 099).
Av den långa raden sällsynta jordmetaller ha
blott två, nämligen neodym och praseodym,
erhållit en viss betydelse som glasfärgämnen. Deras
absorptionsspektra karakteriseras av ett nästan
linjeartat utseende, beroende på den egenartade
byggnaden hos de sällsynta jordmetallernas
atomer, där ju valenselektronerna tillhöra ett inre
elektronskal. På grund härav utöva kringliggan-
K 102
11 dec. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
