Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
JVOsDJ
v,
sidan. Enligt en tidigare i Tekn. T. 1933.
M h. 3, s. 25—29, publicerad utredning kräves
härför vid vanliga snabblöpare att är av
storleksordningen 0,1’ Da. För att kavitation ej skall
uppträda kräves nu att > Hs,„g eller, enär
/fång vid normal temperatur endast är ca 0 2 m, att
(6)
.f + ^ <Ha- H,
2<j r
(7)
där man då sätter i regel Ha — 10 m.
A P ,
För har jag tidigare härlett formeln
A p ^ 2 a Wm2
7 ~ Q 2 g
där tümär medelvärdet på relativa
avloppshastigheten, 2 a är skovelöppningen och q
krökningsradien på ryggen av framförgående skovel mittför
kanten hos den efterföljande enligt fig. 2.
Betraktelsesättet synes tillämpligt även vid
kaplanturbiner, enär skovlarna även där vid större öppningar
inta sådan ställning, att de bilda kanaler i
vanlig mening.
För överslagsräkningar har jag även föreslagit
en empirisk formel
±P
7
xp u
T 2g
(8)
där z är skovelantalet och yj en koefficient, som
kan utfinnas genom försök. I ett speciellt fall,
där turbinen syntes gå på gränsen till kavitation,
fann jag yj — 1,6. Om man för detta fall — det
gällde en francisturbin av rätt snabbgående typ
med 13 skövlar — antar u ^ 0,9 w, erhålles
genom jämförelse av formlerna (7) och (8) att
2 a .„ , .
» 0,10, vilket ar mycket rimligt.
a. parallellstyrning.
b. gränsfall
Fig. 3.
c. kontraktion.
Något enklare skulle man nu, för användning
vid undersökning av utförda anläggningar och
för en del kalkyler, kunna skriva villkoret
r 2 iis
o" +ku" <Ha-Hs
2 fi 2 g
(9)
eller, om man vill räkna med enhetsvärdena, cia
och uia vid 1 m fallhöjd
C la . , Uia
o" + k«~7T <0
2 g 2 g
(10)
Här är då ku en för hjultypen karakteristisk
koefficient, som kan uträknas efter iakttagelser och
försök. För den ovan antydda turbinen skulle
man ha ku « 0,12. För en annan turbin, där jag
har åtminstone ungefärliga data, är sughöjden
3 m, h juldiametern ca 3.2 m, Qæ 70 m3/s och
n — 167 r/m. Man finner ca = 8,8 m/s, u = 28
m/s och villkoret (9) ovan ger ku 0 08. Här lär
kaviationsfrätning ha uppträtt, vilket tyder på att
hjulet har ett större ku■ Man har här a = 0,12,
ocli turbinen borde enligt Hütte tåla ns = 250,
medan det verkliga ns stannar vid ~ 230.
Värdet på ku beror mest av vilken grad av
styrning man ger vattnet vid själva skoveländarna.
Man kan tänka sig tre huvudtyper enligt fig. 3.
Fig. 3 a visar ett snitt med utpräglad
parallellstyrning. Här bör ku kunna antas bli nära
noll. 1 fig. 3 b visas ett snitt, där
parallellstyrningen just är nedbragt till noll. Där erhålles ett
Avvärde beroende av storleken på q just på
stycket närmast rakdelen. Slutligen visar fig. 3 c ett
snitt "med kontraktion", som medför ett relativt
stort värde på ku. För att ge ett begrepp om
ku för en kaplanturbin vill jag anföra att vid Lilla
Edets kaplanturbin om 5 8m ytterdiameter och
2,35 m navdiaineter vid 150 m3/s, erhålles ca — 6,8
m/s. Vid 62,5 r/m är u — 18,8 m/s. Med 3 m
sughöjd erhålles där ku ^ 0,26. Den har
skovlarna av gjutjärn och visade rätt snart
kavitations-frätningar.
För övrigt är det anmärkningsvärt att turbiner,
som tydligen gå ganska nära kavitationsgränsen,
äro mycket känsliga för en ökning av ca, vare sig
detta sker genom ökning av fallhöjden eller genom
att de mera ihållande köras med största pådrag.
Efter att ha gått utan skador i många år kunna
de så belt fördärvas på några veckor. För en
ökning av sughöjden äro de givetvis mycket
känsliga. Man antar även alt frätskadorna äro
utmattningsfenomen och därför låta vänta på sig,
men i regel torde det nog visa sig att man ändrat
driftvillkoren någon kortare tid innan
frätskadorna upptäckts.
Vi se sålunda att ca och u böra begränsas med
hänsyn till sughöjden, oberoende av fallhöjden.
Man skall därför ej lita för mycket till
omräkningar enligt affinitetslagarna, utan helst hålla sig
till de aktuella värdena på H, Q och n, då det
gäller beräkning och dimensionering.
Man kan på analogt sätt som förut bestämma
lämpligaste värde på Da, om Q och n samt k äro
givna, för att turbinen skall tåla största möjliga
M 12
20 febr. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
