Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk. Tidskrift
Insattes i (34) uttrycket (35) erhålles ott uttryck för
fo (max), i vilket uttrycket (39) insattes, varvid erhålles
sambandet
Insättes här ni L, = 2 L, erhålles, att diametern D,
varierar med m enligt
D,= 1,265 1 0 * yj (m) {y^[l + u,)’F2ci? L,)’l> (41)
där
i/i (m) =
3 2 m b m- \
- (-,:,)• /
(42)
Denna funktion av m förändras synnerligen litet med m,
vilket framgår av tabell 3. Formel (41) ger därför etl
klart besked över sambandet mellan D, >), /•’ och 2 L.
Tabell 3
m = 1 5 10 100 oo
V (">) = 0,76 0,79 0,79 0,80 0,80
Räkna vi med genomsnittsvärdet 0,79 samt
förutsätta, att y skall vara > 3, erhålles det viktiga
sambandet för fördelningsrörets diameter
D, > 10-2 • 1,55 [(1 + a,)9 F’c,1L, J’/» (43)
dvs. belt oberoende av antalet m.
Användes denna formel på exemplet under punkt 10
erhålles
D, 2 0,0155 [l’ - |J®49o)’-9- 0,222m
ty på den mest "belastade" grenen voro 10 av det totala
antalet 19 "tystkokare".
Antag att utströmningssystemet på en gren
består av m parallellkopplade rör av dimensionen
dn samt lo utan insatta extra motstånd! Huru stor
skall fördelningsrörets diameter Di göras?
Försummas förlusten vid inloppet ha vi varje
ut-strömningskanals effektiva area uttryckt genom
formeln (10). Vi få således
Fi = 7,07 • ni fw
|/dj-som insatt i (43) ger
D, > 10-2- 3,39 [(1 + u,f n2, f\vc † I L, ]’/5
>1,28 de [(1 + utf n^ff-J* (44)
Ta vi med tryckfallet vid inloppet i
utströmningsrören erhålles att effektiva arean hos ett rör
blir enligt (6) och (10) bestämd av
fi 12 i
t\ r
i SP
= J [l + C 7,07^ = - >-[1 + 6] (41
lep ’e 1 op
som sålunda ger att Dr ur (44) skall divideras
med värdet
[1 + b]’"
Om vi således räkna efter (44) ligga vi på säkra
sidan.
Exempel. Tio 10 m långa rör av invändig diameter
20 mm skola parallellkopplas för likformig
medieström-framsläppning. Rören anslutas vid inströmnings- och
ut-strömningssidan till ett fördelningsrör och ett samlingsrör,
varvid dessa rörs diametrar äro lika. Bestäm dessa rörs
minimidiameter om anslutningspunkterna på
fördelnings-resp. samlingsröret ligga på 100 mm avstånd, förutsättande
att ej extra motstånd insatts i utströmningsrören!
Antag att inmatningsstället resp. avloppspunkten på
fördelnings- resp. samlingsröret ligga i en av dessa rörs
ändar. Enligt tabell 2 är (1 + u) = 1,41, varför (44) med
d - 0,02 111
2*7
10 st.
9 • 0,1 = (),» ni
k» m
ger
D, 2 ».23 • 0,02 [(l,4l)« ■ 102 ] 0,044
12. Ej cirkulära fördelningsrör
Vid ej cirkulära fördelningsrör är att observera att för
ett rör i allmänhet den effektiva genomströmningsarean
blir bestämd av
1 0,32 I
i\,P d6n
(46)
i stället för tidigare av (9), medan formel (10) blir
= lu, V d" («)
Därvid är d,/ det cj cirkulära rörets "hydrauliska
diameter", så att
m
där U rörets "vätta" periferi. Vidare har denna satts
U = cj d„ (49)
Således skall i uttrycket (34) för /0m, som i sin tur
genom (35) bestämmer fo (max), koefficienten 0,0324 ersättas
med 0,32lo2 och D med Djj. Detta inverkar även på
formeln (40), så att (43) kommer att lyda
10 + «})PF*f/2£7],/s (50)
13. Avsmalnande fördelnings- och samlingsrör
Antas, att fördelningsröret göres så, att
hastigheten w är lika överallt, dvs. att efter varje
av-tappningsställe fördelningsrörets resp.
samlingsrörets diameter ändras trappstegsvis såsom fig. 6
visar, erhålles efter enkel räkning, förutsättande
kvadratisk motståndslag, att exempelvis
fördelningsrörets effektiva genomströmningsarea ges av
T i—m 1
1//V = 0,0324 : m2Vml~
u i \YX
(51)
mot tidigare formeln (34). Därvid är att märka
betydelsen av Da enligt fig. 6.
Do
Fig. 6.
Beteckningar
vid
avsmalnande fördelningsrör.
Di
T
D2
■2~
Dm
M 28
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
