Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 13. Hdrdhetsfördelning i gassvetsar.
man kan dock träffa på en del perlit, som
sönderfallit i cementit och ferrit.
Tabellen nedan visar emellertid, att varken
normalisering eller spänningsglödgning haft någon
egentlig inverkan på svetsgodsets brotthållfasthet.
Då det gäller spänningsglödgning är det ju lätt
förklarligt, eftersom den icke avser någon
strukturförfining, men i fråga om normaliseringen
synes det ganska märkligt. Anledningen är
emellertid, att lieterogenitetsmönstret hos
widmannstät-tenstrukturen trots det grova kornet är så pass
fint, att omkristallisationen icke kunnat medföra
några egentliga förändringar i brotthållfastheten.
Behandlingssätt [-Obehandlat Normaliserat Spännings-glödgat-] {+Obe- handlat Norma- liserat Spän- nings- glödgat+}
Brottgräns, kg/mm2 ..... 55 55 55
Förlängning, % på 5 mm hål 39 60 57
Slagseghet, kgm/cm2 .... 6,1 10,0 —
Förlängningen förbättras emellertid avsevärt
genom båda metoderna, till och med i lika hög
grad genom båda. Att det normaliserade godset
stiger så pass mycket, är ju icke så underligt, men
att det spänningsglödgade också skulle få så stor
förlängning, var ju icke direkt att vänta. Att så
skett, beror emellertid troligen därpå, att
spän-ningsglödgningen avlägsnar väte ur svetsgodset,
varigenom dettas seghet höjes7. Slagsegheten
höjes, som tabellen visar, ganska kraftigt genom
värmebehandling, vilket naturligtvis hänger
samman med kornförfining.
Hårdheten i ett gassvetsat förband förändras,
som synes av fig. 13, ganska påtagligt genom
värmebehandlingarna. I det obehandlade förbandet
är svetsen betydligt hårdare än grundmaterialet.
I övergången svets-grundmaterial har man en
tvär sänkning ned till ett minimum, antagligen
beroende på en ferritanhopning i partiet i fråga.
Därefter stiger hårdheten på nytt för att sedan
åter så småningom övergå till den för grundma-
terialet normala. Genom normalisering sjunker
hårdheten i såväl svets som grundmaterial, och
såväl minima som maxima försvinna.
Spän-ningsglödgningen inverkar på både svets och
grundmaterial och sänker hårdheten ungefär lika
mycket i båda.
Grundmaterialet
Hittills är det endast svetsgodsets reaktioner
inför värmebehandlingarna, som diskuterats, under
det att grundmaterialets berörts endast i
förbigående och i samband med de vid svetsning
inträdande strukturomvandlingarna. Man är böjd att
betrakta svetsen som den svaga punkten i en
konstruktion och ägnar därför svetsgodset all
uppmärksamhet, trots att man ibland har lika
starka skäl att sysselsätta sig med
grundmaterialet. Detta utsättes under tillverkningens gång för
en hel del bearbetningsprocesser, vilka kunna vara
av sådan art, att de sänka materialkvaliteten ocli
ha till följd, att konstruktionen i själva verket
kommer att uppbyggas av ett belt annat material,
än det som inköptes.
Vid byggandet av en svetsad konstruktion kan
kallbearbetning av stålet icke undvikas. Man
behöver ju endast tänka på vad som händer med
manteln till en ångpanna. En sådan kallbockas
alltid, om materialet ej är för tjockt, varvid
ganska stora formförändringar påtvingas plåten; 4—5
% förlängning eller stukning av ytterfibrerna
torde vara maximum, under det att 2—3 %2 nog är
det vanligaste. Fig. 143 visar sambandet mellan
plåttjocklek, panndiameter och formförändring.
Vad man befarar som följd av
kallbearbetningen är sänkt korrosionsmotstånd samt genom
åldring nedsatt slagseghet. Emellertid har
erfarenheten visat, att den kvalitetsförsämring, som skulle
bero på sänkt korrosionsmotstånd icke spelar
någon praktisk roll vid de små deformationer det i
allmänhet rör sig om. Frågan är, om samma
förhållande gäller även för åldringsrisken, eller om
rorm förändring
9
/S so SS m/n 26 "/o1
Me de/c/iam ef er
Fig. Ib. Samband mellan töjning av ytterfibrerna och
stukning av innerfibrerna samt plåttjocklek och
panndiameter.
M 74
17 juli 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
