Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 2. Diagram över
formförändringar och längsgående
krympspänningar i svetsfogar,
utförda med fortlöpande svets,
t.h. som X-svets med 3 + 3
strängar av 4 mm elektrod ZA,
t.v. som I-svets med 1 + 1
strängar av 5 mm elektrod ZD. 1
formförändring under delning
motsvarande utlösta spänningar, 2
formförändring under svetsning.
Vid svetsningen ha svetssträngarna lagts växelvis, så
att efter varje svetssträng har vändning av arbetsstycket
skett. Någon skevställning efter svetsningen har därför icke
uppstått. Fastsättningsanordningarna för de båda
plåtstrimlorna under svetsningen voro så utförda, att
provstycket hade fri rörelse i längdled under hela svetsningen samt
i sidled så snart svetsningen fortgått så långt, att en
avkortning av dimensionerna skedde på grund av
krymp-krafterna. Denna frigång skedde härigenom automatiskt.
Provstyckena hade före svetsningen noggrant
förarbetats, så att exakta mått på 0,01 mm kunde tas av
provstyckets dimensioner, efter det att delarna hoplagts för
svetsning. Dessa uppmätningar skedde trenne gånger vid
följande tillfällen:
1. när provstyckena upplagts för svetsning och före
dennas igångsättning,
2. när svetsningen utförts och provstyckena antagit
rumstemperatur, dvs. samma temperatur som före
svetsningen,
3. efter uppdelning av provstyckena i 21 strimlor
parallellt med svetsfogen, dvs. i 10 strimlor lika breda på
vardera sidan om denna samt med svetsfogen som en fri
strimla i mitten.
Utförandet framgår av fig. 1. De vid dessa mätningar
erhållna värdena äro uppritade i diagrammet, fig. 2, där
den deformering, som provstyckena undergått under
svetsningen, anges av kurvorna 2. De angivna punkterna för
kurvornas sträckning äro skillnaden i mått mellan
uppmätningarna 1. och 2. ovan.
Kurvorna 1 ånge storleken på de spänningar som efter
svetsningen funnos i provstyckena och som utlösts vid den
under 3. ovan angivna uppdelningen. De punkter som
bestämma kurvorna 1 äro sålunda erhållna som skillnaden
mellan värdena från uppmätningarna 2. och 3. ovan.
Den i varje strimla erhållna förlängningen respektive
förkortningen representerar inre spänningen o i kg/cm2
i formeln
o • /
E=
där e = förlängningen,
l =z längden på strimlan (här = 500 mm ± 0,00),
o = inre spänningen i kg/cm2,
E = elasticitetsmodulen (här = 2 • 10" kg/cm2).
Av kurvorna 1 framgår, att oavsett svetsningssättet
uppgår storleken på de inre spänningarna i svetsfogen till
värden som ligga upp mot dettas, dvs. svetsfogmaterialets,
sträckgräns, samt att en relativt bred zon i
grundmaterialet även blir utsatt för sträckpåkänningar, vilka sedan
genom en neutral zon övergå till tryckpåkänningar i
grundmaterialets yttre delar. Dessa kurvor 1 för båda
proven ge en god överensstämmelse även med avseende på
mindre ofullkomligheter, som uppkommit genom
spänningarnas utlösning vid uppdelningen.
För undersökning av den belastning på den svetsade
konstruktionen, vid vilken dessa spänningar utlösas, ha
16 provstycken enligt fig. 3 svetsats. Varje provstycke
bestod av två 550 mm långa och 50 mm breda plåtar,
material St. 37, 10 mm tjocka med fasning för 16 mm bred
X-fog, som utförts med fyra strängar 4 mm elektroder
från vardera sidan. X-svetsen har valts för att undgå den
ensidiga deformering av provstyckena, som skulle skett
om V-fog använts.
Provstyckenas dimensioner ha måst anpassas efter
kapaciteten på en befintlig dragprovmaskin. Av det
efterföljande framgår att bredden på dessa provstycken är
i minsta laget för att den utanför dragzonen uppträdande
tryckzonen vid alla tillfällen skall kunna tillåta bildandet
av maximala dragpåkänningar i svetsfogen.
Före svetsningen uppdrogos på provbitarna två skarpa
ritsar på 400 mm avstånd från varandra och på ca 75 mm
avstånd från provstyckenas ändar. Avståndet mellan olika
avsnitt på dessa ritsar bestämdes med mätapparat ur
Johanssons måttsats vid olika tillfällen under provets gång.
Provet utfördes på följande sätt:
Svetsningen utfördes med 4 mm elektroder med
iakttagande av att provstyckena fingo svalna ned till handvärme
mellan de olika svetssträngarna; detta är nära lika normal
fabrikationssvetsning, vilket eftersträvades.
Efter svetsningen uppritsades provbitarna på längden i
7 delar med svetsen som mittdel och tre lika delar på
vardera sidan om denna som förberedelse för en senare
uppdelning av provstyckena; avståndet mellan de förut på
de osvetsade delarna uppdragna ritsarna på 400 mm
avstånd uppmättes nu inom de sex uppdelningarna på
grundmaterialet.
Skillnaden mellan de på ursprungligen 400 mm avstånd
uppdragna ritsarna i grundmaterialet före och efter
svetsningen representerar formförändringen i provstyckets
längdlcd och anges av kurvorna a i fig. 5—8; för
svetsen fixerades nu även ritsar på 400 mm avstånd;
Fig. 3. Provstyckenas utformning för undersökning av
formförändring och inre längdspänningar i arbetsstycke
och svetsfog efter svetsning, efter belastning och efter
uppdelning för spänningarnas frigörande. Svetsningen utförd
med 4 + 4 strängar ZA elektroder.
21 aug. 1943
M 85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
