Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
90 m lång tubledning ansluten till den trycktunnel, soin
går från nämnda samlingsbäcken till det nedanför
liggande fjärde kraftverket. Denna avloppstub, som har
en diameter av 1,2 m, är försedd med trottelventil för
avstängning. För att säkerställa mottrycket, vilket med
hänsyn till kavitationsfaran ej får understiga 8 m
vattenpelare, är tuben omedelbart efter turbinen förlagd i en
uppåtgående hävertliknande båge med tvär stigning och
därefter följande mindre brant lutning nedåt. Till toppen
av denna båge är anslutet ett snedställt stigrör med
överfall i nivå med samlingsbäckenets högsta vattenyta. Detta
stigrör tjänstgör även på så sätt som svalltorn för
turbinens avloppstub.
Vattnet tillföres turbinen genom en 690 m lång
trycktub med 1 100 till 900 mm diameter. Före tubintaget är en
sandavskiljare av imponerande mått anordnad i själva
trycktunneln på ett djup under övre vattenytan av 18 m,
se fig. 4. Den består av en 32 m lång och 5 m bred
utvidgning av tunneln med spolränna, ur vilken avlagrat
material kan spolas bort.
I en annan italiensk anläggning, kraftverket Zappello
arbeta sedan år 1932 två francisturbiner med en fallhöjd
av 390 m och ett mottryck av 10 m. Effekten uppgår till
8 800 hk per aggregat, och man kan köra med antingen
1 260 r/m (42 p/s) eller 1 500 r/m (50 p/s) motsvarande
specifikt 68 och 81 r/m.
Efter fullständig utbyggnad, då ett nedanför liggande
samlingsbäcken fylles, kommer mottrycket att uppgå till
60 m. För att öka anläggningens ackumuleringsförmåga
äro två centrifugalpumpar kopplade till vardera
turbin-generatoraggregatet. Då överskottsenergi från andra
kraftverk finnes tillgänglig, köras generatorerna som motorer
och vatten pumpas med dessa pumpar upp i
anläggningens samlingsbäcken för att senare utnyttjas i
turbinerna.
1. Le turbine delVimpianto idroelettrico di Sampeire,
Elettrotecnica (28) 1941 h. 20 ; se även Wasserkr. u.
Wasserwirtsch. 1942 h. 2, där turbinernas data felaktigt angivits.
2. Rudert, Max : Deutsche Grossturbinen für das Auslcmd
ctus den letzten æehn Jahrén, Wasserkr. u. Wasserwirtsch.
1943 h. 1.
3. reindl, c: Bemerkenswerte neue Wasserkraftanlagen
in Italien, Wasserkr. u. Wasserwirtsch. 1941 h. 11; se även
Energia Elettr. 1941 h. 6.
4. Stkeiff, C: Water Storage Plants with Back-Pressure
Turbines and Pumps, Escher-Wyss News 1935 h. 1.
M Oledal
DK 697.3.058.7
628.81 : 536.5/.6
Värmemätning i fastigheter. Under den gångna
vintern har bränsleförbrukningen bestämts vid ett antal
fastigheter i Stockholm, som varit utrustade med värmemätare
för mätning av förbrukningen för uppvärmning och för
varmvatten. För dessa fastigheter, som även haft tillstånd
att tillhandahålla varmvatten, ha resultaten sammanfattats
i nedanstående tabell.
Denna tabell ger intressanta upplysningar om
värme-mätningens betydelse för nedbringandet av
bränsleförbrukningen. Så har den sammanlagda bränsleförbrukningen
före kriget på 25 530 poäng minskats till 12 370 poäng,
alltså en minskning med ej mindre än 51 %. Jämfört
med tilldelningen, som i genomsnitt utgjorde 58 % av
för-krigsförbrukningen, utgjorde överskottet 17 % trots att
varmvatten tillhandahållits. Frånräknar man det bränsle,
som beräknas ha använts för varmvatten, och alltså räknar
endast det bränsle, som använts för uppvärmning, blir
överskottet 38 %.
Resultatet baserar sig visserligen på endast ett fåtal
fastigheter, men dessa representera olika byggnadstyp och
hyresgästtyp, från smålägenheter till stora lyxvåningar.
Särskilt framträdande är den stora besparing, som uppstått
i fastigheten Norr Mälarstrand. Denna fastighet innehåller
huvudsakligen mycket stora lägenheter, där man måste
räkna med att husmodern ej själv sköter om regleringen
av radiatorerna. Det är tydligt att hembiträdena i detta fall
stimulerats av tillgången till varmvatten, som ju är helt
beroende av vilka besparingar, som kunna göras på
radiatorvärmet.
För de fastigheter, som endast ha värmemätare och ej
varmvattenmätare och som alltså ej få varmvatten,
föreligga ej några uppgifter.
Böcker
DK 621.438(048)
Kreisprozesse die Gasturbinen und die Versuche zu
ihrer Verwirklichung, av Rudolf Fuchs. Julius Springer,
Berlin 1940, 80 s. 6,60 RM.
Ända tills mot slutet av förra århundradet var
kolvångmaskinen den enda värmemotorn, som hade någon
praktisk betydelse, men då de Lavals och Parsons
ång-turbinkonstruktioner utvecklades, blev kolvångmaskinen
åtminstone vid större effekter av allt mindre betydelse.
Ungefär samtidigt som ångturbinen framträdde, gjorde
förbränningsmotorn sitt segertåg genom världen, och det låg
då nära till hands att försöka kombinera turboprincipen
med den direkta kraftalstringen vid förbränning i en
värmemotor. Den nya maskinen fick namnet gasturbin, då
man nog först var inriktad på förbränning av gasformiga
bränslen. Förhoppningarna som ställdes på gasturbinen
voro mycket stora, då man trodde sig kunna förena
ångturbinens och förbränningsmotorns fördelar. Ett stort
antal uppfinnare och konstruktörer ha även ägnat sina
krafter åt problemets lösning, men de svårigheter som äro
förknippade därmed ha hittills ej medgivit någon mera
allmän tillverkning av gasturbiner.
Ett mycket vanligt fel, som många uppfinnare gjort
och som fortfarande göres, är att ej ta hänsyn till de
termodynamiska förhållandena. Ett studium av denna sida
av problemet skulle med säkerhet i många fall besparat
mycket arbete som blivit förgäves. I föreliggande arbete
om gasturbinen är en klar översikt över problemets
nuvarande läge gjord.
Ungefär hälften av sidantalet i boken omfattar en
redogörelse för de olika arbetsförfaranden, som kunna
till-lämpas vid gasturbiner, och med enkla scheman samt
tryck- och temperaturdiagram klarläggas de olika
processerna. Den möjliga verkningsgraden för olika förhållanden
beräknas även och åskådliggöres genom diagram. I ett
följande kapitel behandlas de konstruktiva och
drifttekniska svårigheterna vid genomförande av
gasturbinprocesserna. Vidare beskrivas praktiska prov med gasturbiner
med scheman över utförda konstruktioner. Boken avslutas
med en litteraturförteckning med korta referat.
Framställningen i arbetet är klar och överskådlig och
det lilla arbetet kan varmt rekommenderas.
Wll
Anläggning [-För-krigs-bränsle-för-bruk-ning-] {+För- krigs- bränsle- för- bruk- ning+} poäng [-Bränsle-tilldelning-] {+Bränsle- tilldel- ning+} poäng Bränsleförbrukning poäng Varm- Radia- Total vatten torer överskott i % av tilldelning i
Från-Totalt räknat
varmvatten Tilldelning i % av
för-krigs-för-bruk-ning
Fleminggatan...... 7440 4 475 875 2 769 3 644 18,57 38,13 35,55 61,5 54,9
Fryxell
s-gatan...... 6 080 3 339 670 2152 2 822 15,48
Torsgatan 3 900 2 621 504 1596 210C 19,90 1,7 39,11 67,4 63,3
[-Bjurholms-plan-]
{+Bjurholms- plan+} ...... 2 300 1458 554 882 1436 39,51
N.
Mälarstrand ... 5810 3 022 568 1800 2 368 21,64 40,43 52,0
25 530 14 915 3171 9199! 12 870 Medeltal 17,06 38,32 58,42
M 92
21 aug. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
