Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
bärkraft
Fig. 14. Bana i sjön och bärkraftens variationer för stegbåt
och aerobåt av samma vikt. Skillnaden är ungefär
densamma, som om man jämförde en ofjädrad flakvagn med
en modern bil — båda vid t.ex. 50 kmlh fart.
Påfrestningarna åskådliggöras på fig. 14. Som
därav framgår, utsättes en aerobåt för endast
5—10 % av en vanlig stegbåts påfrestningar.
Reglering av (infallsvinkeln
Härmed ha vi kommit in pä den
automatiska vinkelinställningen. Båten har vid låg fart
cx — 5°—6°. Detta ger ett starten underlättande
högt C:. Då farten ökar lyfter båtens akter, så
att aoch därmed Cz minskar i proportion till
hastighetens ökning, så att luftens lyftkraft hela
tiden blir konstant. Vid marschfart bör cc vara
3°—4° och vid toppfart 0°— 1°.
Vattendelarnas utformning
Då större delen av vikten bäres av luften, har
man mycket stor frihet att utforma vattendelarna
så, att största sjövärdighet uppnås. De vid en
vanlig snabbgående båt nödvändiga flata
bottenformerna kunna helt överges. I stället kan man
tillgripa långsmala bottenytor med skarpa
V-former. Sidopontonerna böra i allmänhet utföras
på så sätt osymmetriska, att deras köl förlägges
vid eller nära inre kanten. Även den
aerodynamiska profilen bör vara osymmetrisk, så att
pon-tonens insida är relativt flat och yttersidan mera
konvex.
Genom att bottenytorna utanför kölarna bli
större än ytorna innanför kommer resultanten
av-vattnets lyftkrafter att riktas snett inåt.
Härigenom minskas tendensen till vickning i sidled vid
oregelbunden sjö, samtidigt som vid kurvtagning
yttre pontonen bär upp bättre.
De faktorer, som ställa aerobåten gynnsammare
än en vanlig V- eller stegbåt i fråga om förmåga
att absorbera vågorna så, att mjuka rörelser
erhållas även vid hög fart i grov sjö, äro alltså
följande :
viktfördelningen, som reducerar medelkraften
hos vattnets vertikala komposant till ca 10 % av
totalvikten;
vinkelinställningen. Genom luftens och vattnets
samverkan kommer båten att endast ett fåtal
grader avvika från sitt normalläge, då den skall vaka
för en våg. Den höjer sig alltså utan nämnvärd
vinkelökning. Denna höjning medför en
minskning av den vinkel varmed vattnet strömmar in
mot pontonbottnarna. Härigenom avtar vågens
stötkraft, så att stöten blir mjukare och fördelad
över större tid;
bottenformen. Denna faktor kan vid vanliga
båtar varieras för erhållande av mjuk gång eller
hög fart. Hos aerobåten kunna bottenformer för
mjuk gang användas även vid mycket hög fart.
Praktiska prov
Hittills har prov företagits endast med en helt
liten utombordsbåt (ca 2X2 m), fig. 15. Båten
byggdes ursprungligen för en motor på ca 100 hk,
men denna kunde sedan ej disponeras.
Härigenom uppnåddes aldrig så hög fart, att några
nämnvärda luftkrafter kunde påräknas. Proven
hade dock sitt värde för bedömandet av båttypens
sjöegenskaper, särskilt vid de farter, då
luftkrafterna ännu ej gjort sig gällande (under
startförloppet) .
Båten visade mycket goda sjö- och
kurvegenska-per. Även vid 25—30 cm vågor kunde den
manövreras obehindrat. Flera gånger iakttogs huru
en ponton dök in i en våg medan den andra
fortfarande befann sig i luften utan att detta
medförde någon tendens till vickning eller vridning utan
båten var hela tiden under full kontroll. Den fart,
som uppnåddes var ca 37 knop. En mycket god
hjälp vid bedömandet av båtens egenskaper
erhölls genom de filmer, som inspelades vid proven.
Flygning med båten
För flygning strax ovan vattenytan bör båten
förses med höjdroder, så att tryckcentrumläget
kan behärskas och ställas in mitt för
tyngdpunkten. Längdstabiliteten blir helautomatisk genom
att tryckcentrumvandringen vid varierande ex är
Fig. 15. Aerobåt med 24 lik
utombordsmotor. Ovanpå
motorn en visare, som med en
växel drives med 1l3o av
motorvarvtalet. Vid filmning med
känd bildfrekvens kan
därmed motorvarvet bestämmas.
I högra bilden lyser dagern
igenom mellan pontonerna.
Farten är ca 35 knop
S 46
20 mars 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
