Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Hillfasthet: 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54 56 58 60 62 64 66 68 70 75
HandelsstSl U50)
Byggnadsstil Konstr.-plåt Fartygsstål Stfilgjutgods 30 34 35 35 37 37 37 38 41 4142 4041 44 44 44 45 50 52 65
Muskinstll 34 37 42 44 50 55 60 70
Ångpannestål Kvalitetsrör Hit 3435363738 3233 35 323334 373839 41 41 44 45 47 55 65
Segh.- Jernk stål C-halt normal, segh. 0,25 47 0,35 55 0,45 55 0,60 75
ISA C-halt 0,09 0,20 01.30 0,10 0,55
nonr.al. segh. 34 42 47 60 56 ’ éO 67 70 75
Leg. Jornk st&l sàtth. segh. 55 65 75 75
HIN satth. segh. 60 65 70 70 75
Fig. 4. översikt över fastställda
hållfasthetsvärden enligt
officiella bestämmelser [svensk
standard (SMS) jämte vissa
förslag, Statens järnbestämmelser,
K. Socialstyrelsen,
Fartygsinspektionen, K.
Marinförvaltningen, K. Flygförvaltningen,
Lloyd’s Register samt
Germa-nischer Lloyd].
ser för fartygsstål, ett område där stor förbistring
råder, fig. 4. Exempelvis kan nämnas att för
fartygsstål med hållfasthet mellan 35 och 44
kg/mm2 finnas för närvarande 5 olika kvaliteter
fastställda enligt officiella bestämmelser, för
ångpannematerial finnes allt som allt 7 och för
stålgjutgods 8. Kommittéförslaget, som inom kort
kommer att publiceras, upptar respektive 3, 4
och 5 olika kvaliteter. I förslaget äro de olika
materialslagen betecknade med fyra siffror. Detta är
ett djärvt försök att identifiera alla nuvarande
och kommande metaller och legeringar. För
kolstål exempelvis komma de två första siffrorna att
beteckna en viss kolhalt, den tredje siffran
betyder ett visst användningsområde samt den fjärde
en viss sorts stål inom varje grupp.
Jag nämnde i inledningen att
klassificeringssällskapen genom sina regler infört en viss
standardisering av fartygskonstruktioner och
utrustning. En närmare granskning av exempelvis
Lloyd s regler visar emellertid att man ur modern
standardiseringssynpunkt kan göra vissa
åtminstone teoretiska erinringar mot dem. En
framträdande tendens i tabellerna är nämligen
användningen av aritmetiska typserier, medan man
numera för normering och typisering söker tillämpa
geometriska talserier såsom
normaldiameterse-rierna och de s.k. Renardserierna. En annan
anmärkning, som kan göras, är det stora antalet
varianter. I tabell 52, "Anchor cranes" finnes icke
mindre än 72 varianter. Det är ju så att det ur
standardiseringssynpunkt är förmånligare att
överdimensionera kranarna och minska
typantalet.
Även på det internationella
standardiseringsar-betets område finnas förslag vilande, som beröra
fartygsutrustning såsom kättingar, sidoventiler,
pollare, klys, livbåtar och lejdare. Fig. 5 visar en
derrick beräknad för belastningar mellan 1 och
63 t. Härför erfordras enligt tabellen endast 11
olika storlekar, vilka nära ansluta sig till
Renard-serien. Fig. 6 visar vridbara ventilatorer från 150
mm upp till 800 mm diameter.
I Nordamerika försiggår som bekant för
närvarande liksom under förra världskriget en intensiv
nybyggnad i jättelik skala av likartade fartyg.
Amerikanarna anse själva att förutsättningarna
härför äro bl.a. standardiserade konstruktioner
och en massproduktion av standardiserade
utrustningsdetaljer.
På fartyg, som ju äro en värld för sig i
miniatyr, finnas en hel del effekter, som äro av
samma utförande som för andra konsumentgrupper
exempelvis sjukhusen. Passa nu de
standardiserade filtarna, matbesticken och bäddsofforna
ombord på fartyg? Därom vet man nog ingenting, ty
saken är säkerligen inte undersökt.
Fig. 5. Förslag till standard för bomgaffel.
S 96
16 okt. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
