Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
to trins förvärmer i fødeledningens trykkside, så
ledes at ekshausten benyttes til opvarmning av
fødevannet.
Sporsmålet om å la så månge pumper som
mulig drives av hovedmaskinen er fortiden sterkt
oppe til diskusjon. Johansson föreslår således å
drive fødepumpene av hovedmaskinen ved
ballan-ser for å opnå bedre økonomi. Uten tvil spares det
endel damp, men jeg tror ikke arrangementet er
heldig både fordi det ved en uavhengig drevet
pumpe opnåes lettere regulering og fordi
fødevannet får et mer naturlig løp til kjelene ved en
meget langsomgående pumpe. Fødeventilene
slites og larmer mer ved de hurtigløpende pumper.
Langslagspumper av Weirs system har vist sig
å være de beste fødepumper — fabrikert og
for-bedret på grunnlag av månge års erfaringer. Hvis
ekshausten benyttes til förvärmning av
fødevannet skulde ikke Weir pumpens dampforbruk være
av særiig stor betydning.
Uten å besidde erfaringer fra drift, skulde jeg
på grunnlag av tegninger og beskrivelse ville
an-befale den compounddrevne simplex fødepumpe
som bygges av Knorr-Bremse A/G, Berlin. Den er
kanske sikkert økonomisk i drift da pumpen
drives av en compoundmaskin. Dens spesielle
konstruksjon med patentert trykkventilkjel skulde
forhindre slag i fødeledninger og ventiler og
for-hindre at fødevannet blandes med luft i
vind-kjelen.
Kjølevannspumpen må være en uhavhengig
drevet pumpe. Det ser heller ikke ut til å være
noen meningsforskjell her. Går man inn for
elektrisk drevne hjelpemaskiner egner denne pumpe
sig utmerket for elektrisk drift. Lensepumper
drives med fordel fra hovedmaskinen. For
sanitær-systemet er et hydrofor-anlegg med en liten
elektrisk pumpe å foretrekke.
Oljefyring
For at et dampskibe skal være rustet for alle
eventualiteter med henblikk på brendsel, vil det
være hensiktsmessig å innrede kjelene således at
de kan fyres såvel med kull som brendselolje.
Skibet kan jo komme til å gå i trade hvor der
finnes billig olje. Det kan være enkelte store
olje-raffinerier som önsker å andvende det som blir
igjen efter at destillasjonen er foretatt og dette kan
ofte med fordel brendes i dampkjeler. Det kan
opstå kullstreik o.l. Bunntankene bør derför helst
gjøres oljetette og skrog- og maskinrum forøvrig
innrettes med henblikk på å andvende begge
brendselssorter.
Konklusjon
Diesel olje er rent teknisk sett det mest
hen-siktsmessige brennstoff og vil forhåpentlig kunne
anvendes til store passagerskibe, liners etc.
Visse politiske og geologiske forhold samt det
stigende forbruk av bensin og derav følgende för-
ändring av destillasjons-prossene gjør at der
foreligger sterke muligheter for at diesel- eller
oljeprisen vil stige.
Stiger oljeprisen i forhold til kullprisen til
ad-skillige mer enn det tre dobbelte, vil verfter og
rederier stå föran den oppgave å måtte utnytte
jordens kullrikedommer som energikilde for drift
av skibe.
For tiden anser jeg dette gjøres på
hensigtmes-sigste måte ved å anvende kullfyrte kjeler og mest
økonomiske dampmaskiner ved særiig
anvendel-se av lavtrykkssiden. Efter min erfaring er
turbiner av Bauer-Wach-typen å foretrekke.
Forøvrig bør enhver skibsfartsinteressert holde
sig nøye ajour med alle nye ideer på området,
overveie alt på grunnlag av egne erfaringer, og
uten fördömmer mot det som kommer frem i
tidsskrifter og på markedet.
Litteratur
1. Röwde, P M: Nya råmaterial, Stockholm 1943.
2. Johansson, J E: Några synpunkter rörande
bränsleekonomi å ångfartyg. Tekn. T. 1941 S h. 5. Referat i
Maskin-befälsförb. T. 1941 h. 3.
3. Bauer, G & Brose, W: Der Schiffsmaschinenbau, Bd 4,
München & Berlin 1941.
4. Christensen, H P: Möderne Vandrørskedler i H andels
-skibe og Forbedringer af Maskineriets Økonomi i Förbindelse
liermed. Ingeniøren 1942 h. 47.
5. Mansa, J L: Nyere Skibs-Stempeldampmaskiner. Tekn.
Ukebl. 1939 h. 8.
6. Norlin, E: Stenkol, Stockholm 1927.
7. Engler, C & v. Höster, H: Dos Erdöl. Leipzig 1925.
8. Blacke, H: Nogen hovedpunkter ved konstruksjonen av
möderne dieselmotorer. Tekn. Ukebl. 1934 h. 9.
Notiser
DK 629.124.72 : 639.2.06
"Den moderna fiskebåten." Den 4 september 1943
invigdes i Sjöfartsmuseets i Göteborg minneshall
utställningen "Den moderna fiskebåten". Utställningens ändamål
var främst att ge allmänheten en uppfattning om
resultatet av de rationaliseringssträvanden, som under senare
år förefunnits på detta område, och om fiskets betydelse
för folkförsörjningen. Att utställningen iordningställts i
samarbete med bl.a. Statens Skeppsprovningsanstalt i
Göteborg sammanhänger också med de åtgärder, som vidtagits
för modernisering och rationalisering av fiskebåtarna. År
1936 tog Göteborgs och Bohus Läns Havsfiskeförening upp
frågan om utarbetandet av regler för fiskebåtars byggande,
och i samband därmed uppdrogs åt framlidne ingenjör Alf
Palmqvist att skapa en förbättrad båttyp.
Med de förslag till förbättrade fiskebåtar, som ingenjör
Palmqvist framlade, utfördes sedermera omfattande
modellundersökningar vid Skeppsprovningsanstalten, och de
därvid använda modellerna i 1/e skala tilldrogo sig stort
intresse på utställningen. Resultaten av de utförda
modellproven visades på ett synnerligen åskådligt sätt i form av
tablåer över bränsleförbrukning, fart, bogserkraft etc., och
de nya typernas överlägsenhet jämfört med den gängse
båttypen framgick med all önskvärd tydlighet. Även de
vid modellproven använda propellrarna funnos utställda
och voro för den mera sakkunniga delen av publiken av
stort intresse (Tekn. T. 1943 S h. 5, s. 52).
Som komplement till Skeppsprovningsanstaltens
modeller funnos även ett par mindre modeller i detaljerat
utförande, den ena av en 62’ motortrålare och den andra
av en 65’ snurrevadsbåt.
S 120
20 nov. 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
