Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Utställningen ’Den moderna fiskebåten’
Museets inbjudan till olika fiskebåtsvarv att inkomma
med bidrag hade hörsammats över förväntan, och en stor
mängd ritningar, halvmodeller och fotografier gåvo
modellerna en synnerligen instruktiv inramning. Som ett
särskilt glädjande faktum må noteras, att bidrag även
inkommit från Norge och Danmark, varför man kunde få en
inblick i läget på fiskebåtsfronten i dessa våra
grannländer.
Ett flertal tillverkare och försäljare av fiskredskap och
andra tillbehör till fiskebåtarna hade också tagit tillfället
i akt att visa, vad som ingår i en modern fiskebåts
utrustning.
Under beteckningen "båtens fiende och dess vän"
demonstrerade en försäljare av skeppsbottensfärg med
avskräckande tydlighet de stora olägenheterna av att
fartyget blir bevuxet med alger och skaldjur. Resultatet kan
bli en fartminskning av ca 30 %.
Som förut nämnts var det emellertid ej blott båtarna
och deras utveckling, som utställningen avsåg. Även fiskets
del i vår livsmedelsförsörjning åskådliggjordes på ett
övertygande sätt. Statistiken utvisade sålunda, att bohusfisket
år 1942 gav det svenska folkhemmet 160 miljoner måltider,
representerande ett värde av över 50 Mkr. Härav kommer
den största andelen på sillen, som bestod 91 miljoner
måltider till ett värde av 25 Mkr., närmast följd av makrill
med 20 miljoner måltider. Minsta bidraget lämnade
hummern, men 400 000 måltider av denna läckerhet är
ingalunda att förakta. Beräkningsgrunden för antalet måltider
är ca 3 mål per kg, och bohuslänska fiskare ha under
förra året bärgat 56 Mkg av havets skatter. För denna
fångst svara 5 690 fiskare, dvs. årsfångsten per man blir
i det allra närmaste 10 t.
Fiskets män äro sålunda väl värda den hyllning till
dem och deras yrke, som utställningen jämväl avsåg
att vara. E S—dt
DK 623.829 : 355.463.2(047.6)
Invasionsfarkoster. De första brittiska
invasionsfarkosterna konstruerades så tidigt som år 1936. De rymde
36 man, förde lätt pansar mot kulspruteeld samt kunde
medföras under dävertar på större fartyg.
Den ursprungliga invasionsfarkosten har sedan dess
differentierats i en hel serie olika typer, var och en avsedd
för en viss speciell uppgift, såsom t.ex. anfallsuppgifter,
personaltransporter av större omfattning, transport av
enstaka stridsvagnar, smärre personaltransporter,
eldunderstöd vid anfall, större stridsvagnstransporter och transport
av fordon. Samtliga typer utom de, som äro avsedda för
personaltransporter, ha nedfällbara förskepp, vilka i sitt
nedre läge tjänstgöra som bryggor, över vilka stridsvagnar,
artilleripjäser och fordon lätt kunna föras i land.
De för personaltransporter avsedda farkosterna ha mera
normalt utformade förskepp. En typ har på vardera sidan
om förstäven en landgång, som efter fartygets ankomst
kan fällas ned och medger snabb debarkering. De
nedfällbara förskeppen och landgångarna manövreras med
vajrar, vilka över fast inbyggda skivor eller kranbalkar
läggas till spel på däck.
Samtliga typer äga splintskydd mot kulspruteeld. De
äro försedda med antingen vattentäta skott eller i skrovet
inbyggda flvtlådor. Djupgåendet är på samtliga typer
mycket litet.
Transportbåtarna för personal ha betydande
sjövärdighet, vilket framgår av att ett avsevärt antal dylika
farkoster själva tagit sig över Atlanten. Återstående typer
måste vid längre färder transporteras på större fartyg.
Vid anfall rusa snabbgående farkoster för transport av
infanteri först in, följda av stormbåtar, medan
eldunderstöd lämnas av andra farkoster. Så snart ske kan följa
Fig. 1. Snabbgående brittisk laiulstigningsbåt av mindre typ.
20 nov. 1943
S 121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
